Statistiken med kommentarer

Allmänt
Aktiva odlingar
Produktion
Försäljningsvärde
Odlingsanläggningar
Sysselsättning

Allmänt

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas statistik över produktion, försäljningsvärde, odlingstekniker och sysselsättning inom svenskt vattenbruk. Statistiken baseras på en enkätundersökning som SCB genomfört på uppdrag av Jordbruksverket och uppgifterna avser kalenderåret 2018. Undersökningen har genomförts årligen sedan 1983.

Vattenbrukets produktion redovisas uppdelat på fisk för konsumtion (matfisk, matkräftor och blötdjur) samt fisk för utsättning (sättfisk och sättkräftor).

Med produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur avses vad som under året tagits ut ur matfiskodlingar av konsumtionsfärdig fisk m.m. Fisk, kräftor eller blötdjur som hållits kvar i odling, dvs. förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.

Med produktion av sättfisk och sättkräftor avses vad som under året levererats utanför matfiskproduktionen, det vill säga satts ut i naturvatten eller in på en annan odling för att tillväxa. Fisk och kräftor som hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.

Resultaten har både systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Rådet till statistikanvändarna är därför att tolka förändringar mellan enstaka år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen.

I denna del, Statistiken med kommentarer, presenteras resultatet i löpande text samt i tablåer och diagram. I delen Tabeller återfinns samtliga tabeller som nämns i den löpande texten. De flesta tabeller innehåller statistik för de senaste tio åren, 2009–2018. Information om vattenbruksstatistikens ändamål, innehåll, kvalitet och framställning finns under Kort om statistiken. Se gärna undersökningens Kvalitetsdeklaration och Statistikens framställning för mer information.

Aktiva odlingar

En odling räknas som aktiv om det förekommit produktion till försäljning under referensåret. Odlingar som endast använts för egen konsumtion ingår inte. Antalet aktiva odlingar 2018 skattas till 130 stycken, vilket är i nivå med föregående år (128 stycken). Det totala antalet företag (ett företag kan ha flera odlingar) skattas till 98 stycken.

Av de aktiva odlingarna är 59 verksamma inom matfiskproduktion och 53 inom sättfiskproduktion. Vidare finns det 3 odlingar som producerar matkräftor och 4 som producerar sättkräftor. När det gäller blötdjur så finns det 10 aktiva musselodlingar och 1 aktiv ostronodling.

I tabell 1 visas antalet aktiva odlingar efter produktionsinriktning, uppdelat enligt NUTS 1[1]. Av det totala antalet aktiva matfiskodlingar är 28 verksamma i Norra Sverige, 24 är verksamma i Södra Sverige och 7 i Östra Sverige. Den geografiska fördelningen för sättfiskodlingar ser ut enligt följande: de flesta finns i Södra Sverige (24 stycken), 22 finns i Norra Sverige och 7 i Östra Sverige. Nästan alla odlingar för matkräftor och sättkräftor finns i Södra Sverige. Samtliga blötdjursodlingar finns i Södra Sverige. Se figur A.

 

Figur A. Antalet aktiva odlingar efter NUTS 1 och
produktionsinriktning, 2018

I tabell 2 visas antalet matfiskodlingar uppdelat på odlad art. Eftersom en odling kan producera flera arter så kan en odling förekomma flera gånger i tabellen. Antalet matfiskodlingar har minskat sett till de senaste 10 åren. Exempelvis har antalet odlingar som producerar regnbåge minskat från 77 stycken 2009 till 45 stycken 2018. Antalet matkräftodlingar har minskat mest, från 40 stycken 2009 till 3 stycken 2018.

Precis som för antalet matfiskodlingar ser vi en minskning för antalet sättfiskodlingar. I tabell 3 visas antalet odlingar uppdelat på odlad art de senaste 10 åren. En majoritet av Sveriges sättfiskodlingar producerar regnbåge eller öring.

Produktion

I tabell 4 visas produktionen för matfisk, sättfisk, matkräftor, sättkräftor och blötdjur. Den totala produktionen av matfisk skattas till 11 108 ton i beräknad hel färskvikt. 10 795 ton, eller 97 procent, har producerats i Norra Sveriges 28 odlingar. I Södra Sverige finns 24 stycken eller 41 procent av rikets matfiskodlingar. Dessa står för 2 procent av Sveriges totala matfiskproduktion.

Figur B. Geografisk fördelning över produktion av matfisk samt matfiskodlingar 2018

 

Produktionen av sättfisk är något mer jämnt fördelad över landet. Av den totala produktionen på 731 ton odlades 334 ton (46 procent) i Södra Sverige, 295 ton (40 procent) odlades i Norra Sverige och 102 ton (14 procent) i Östra Sverige. Se figur C.

Figur C. Geografisk fördelning över produktion av sättfisk samt sättfiskodlingar 2018

Den totala produktionen av matkräftor skattas till mindre än ett halvt ton. Produktionen av musslor skattas till 1 986 ton. På grund av röjanderisken (sekretesskäl) kan inte produktionen av ostron eller sättkräftor redovisas.

Produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur

I tabell 5 redovisas produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur uppdelat på odlad art, för de senaste 10 åren. Regnbåge är den dominerande arten och uppgår till 9 586 ton i beräknad hel färskvikt, vilket innebär en minskning jämfört med fjolåret med 1 775 ton eller 16 procent.

Vidare skattas produktionen av ål till 99 ton. I övrig matfisk ingår lax, gös och övriga arter. Bland övriga arter nämns bland annat abborre, tilapia och vannamei. Av sekretesskäl kan inte produktionen av övrig matfisk redovisas.

Produktion av matfisk i havet (salt eller bräckt vatten)

I frågeformuläret efterfrågas om odlingen sker i salt- eller sötvatten. Ungefär 30 procent av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2018 från kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet i kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tabell 6 sammanfattas matfiskproduktionen m.m. från havsbruket.

När det gäller regnbågsproduktionen i havet så odlas 2 754 ton, eller 97 procent, längs med Norra ostkusten. Sett till de senaste 10 åren har produktionen längs med Norra ostkusten ökat, samtidigt som produktionen längs med Övriga kuststräckor har minskat. Se tablå A.

 

Tablå A. Produktion av regnbåge till konsumtion i havsbruk efter kuststräcka, hel färskvikt i ton, 2009–2018

	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Norra ostkusten	2 065	1 998	2 998	2 838	2 954	2 259	1 819	2 352	2 740	2 754
Antal odlingar	9	8	9	9	9	8	6	8	8	9
Övriga kuststräckor	366	285	257	213	162	226	100	72	116	116
Antal odlingar	13	13	12	12	10	10	6	5	6	5

Anm. Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Övriga kuststräckor: Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

Produktion av matfisk i sötvatten

Ungefär 70 procent av regnbågsproduktionen och all röding, ål och övrig matfisk odlades i sötvatten under 2018. Regnbågsproduktionen i sötvatten har minskat med 1 788 ton, eller 21 procent, jämfört med föregående år. Se tabell 7.

Produktion av sättfisk och sättkräftor

Odling av sättfisk innebär att man odlar fisk som ska sättas ut i naturvatten eller in på en annan odling för att tillväxa. Den totala produktionen av sättfisk skattas till 731 ton. Se tabell 8.

Även här är regnbåge den dominerande arten och står för 470 ton eller 64 procent av den totala sättfiskproduktionen. Produktionen av öring för utsättning skattas till 160 ton, röding skattas till 59 ton och lax skattas till 39 ton. Bland övrig sättfisk nämns bland annat gädda och harr. Av sekretesskäl kan inte produktionen av övrig sättfisk samt sättkräftor redovisas.

Försäljningsvärde

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive ut-sättning) efterfrågades försäljningsvärden, exklusive moms. Uppgifter om för-säljningsvärdet av produktionen lämnades av de flesta odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden för vissa odlingar har därför imputerats artvis: kvanti-tetsuppgifter har multiplicerats med genomsnittligt försäljningsvärde per ton ut-ifrån faktiskt redovisade uppgifter.

Försäljningsvärde för matfisk, matkräftor och blötdjur

Det framräknade totalvärdet av produktionen för konsumtion uppgick år 2018 till 521 miljoner kronor, vilket är i nivå med föregående år. Med 411 miljoner kronor svarar regnbåge för 79 procent av försäljningsvärdet vid produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur. Sett till de senaste 10 åren har saluvärdet för produktion för konsumtion mer än fördubblats. Se tabell 9.

Försäljningsvärde för sättfisk och sättkräftor

Det framräknade försäljningsvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen upp-gick 2018 till 63 miljoner kronor, en minskning med 21 miljoner jämfört med år 2017. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2019, ingår inte. Se tabell 10.

Odlingsanläggningar

I denna del presenteras statistik över odlingsteknik för matfisk (tabell 11), musslor (tabell 12), matkräftor (tabell 13) samt sättfisk och sättkräftor (tabell 14).

Odlingsteknik för odling av matfisk

Det vanligaste sättet att odla matfisk är i så kallade kassar, vilket innebär att fisken odlas i stora eller mindre nätkassar. För 2018 skattas antalet kassar till 612 stycken med en sammanlagd volym på 758 000 kubikmeter, se tabell 11. En kasse har därmed en genomsnittlig volym på ungefär 1 239 kubikmeter. Sett över de senaste 10 åren har antalet kassar minskat med nästan 40 stycken, men den genomsnittliga volymen har ökat med i runda tal 300 kubikmeter.

Matfisk kan även odlas på land i bassänger samt i så kallade recirkulerande system (eng: Recirculation Aquaculture Systems – RAS). Antal bassänger ökade både 2017 och 2018 och skattas nu till 237 stycken med en total volym på 7 000 kubikmeter. Störst ökning ser vi för RAS som skattas till 72 stycken med en sammanlagd volym på 5 000 kubikmeter. Jämfört med 2017 är detta en ökning med 55 stycken. Resultatet är i nivå med 2008 då antalet RAS skattades till 84 stycken.

Odlingsteknik för odling av musslor

Musslor odlas på så kallade odlingsband. Den totala längden skattas till 1 744 000 meter, vilket är en ökning jämfört med 2017 och även den största sett till de senaste 10 åren, se tabell 12. Den totala vattenarealen skattas till 1 036 000 kvadratmeter vilket nästan är en fördubbling jämfört med 2017.

Odlingsteknik för odling av matkräftor

Antalet dammar för odling av matkräftor skattas till 15 stycken, med en total volym på 73 000 kubikmeter. Det är en minskning med 24 stycken, motsvarande 62 procent, jämfört med 2017 och även lägst sett till de senaste 10 åren.

Odlingsteknik för odling av sättfisk och sättkräftor

I tabell 14 redovisas statistik över odlingstekniker för sättfisk. Antalet kassar skattas till 238 stycken vilket innebär en ökning med 57 stycken jämfört med 2017. Sett till de senaste 10 åren har antalet kassar minskat; de har fluktuerat mellan som mest 308 stycken 2013 och som minst 181 stycken 2017.

Antalet dammar avsedda för sättfiskproduktion skattas till 162 stycken med en sammanlagd volym på 1 620 000 kubikmeter. Det motsvarar en ökning jämfört med 2017 med 31 stycken, men antalet ligger under genomsnittet för de senaste 10 åren.

Antal bassänger skattas till 1 399 stycken, vilket är en minskning jämfört med 2017 med i runda tal 100 stycken. Antalet recirkulerande system har varierat mellan som minst 29 stycken 2013 och som mest 115 stycken 2009. Antalet skattas till 68 stycken år 2018.

Sysselsättning

Antal personer sysselsatta inom svenskt vattenbruk skattas till 406 personer, varav 95 är kvinnor och 311 är män. Se tabell 15.

Det totala antalet timmar skattas till 342 000. Av dessa timmar arbetade män 294 000 timmar och kvinnor 48 000 timmar. I genomsnitt arbetade en vattenbrukare 840 timmar under 2018. En man jobbade i genomsnitt mer, ungefär 945 timmar, än kvinnor som i snitt arbetade ungefär 505 timmar.

 

09:04 2019-09-10