Sammanfattning
Uppgifter
om ekologisk skörd och produktion samt inköp av ekologiska livsmedel redovisas
årligen sedan 2003. Fr.o.m. 2004 redovisas ekologisk livsmedelsförsäljning.
Rapporten bygger på tidigare publicerad statistik och på specialbearbetningar
som har gjorts för denna studie, mestadels av resultat från skördestatistiken.
Tidsserier har redovisats där så har varit möjligt.
Ekologiskt odlade arealer
Miljöersättning
ges för ekologiska produktionsformer - både inom växtodling och inom
animalieproduktion. Möjligheten att söka arealstöd för ekologisk odling
infördes 1995 i samband med EU-inträdet. Produktionen behöver inte vara certifierad för att vara
underlag för detta stöd. Från och med år 2007 har reglerna för
miljöersättningen dock ändrats så att produktion som är certifierad eller i
karens ger högre ersättning.
Ett
statligt mål är att vid utgången av år 2010 bör den certifierade ekologiskt
odlade jordbruksmarken uppgå till minst 20 procent av landets totala jordbruksmark.
Det ser i nuläget ut att bli svårt att nå målet redan om tre år. Möjligheten
till en snabb ökning begränsas av att areal som inte odlats ekologiskt
tidigare måste ligga i karens under två år innan den kan certifieras.
Brödsädesgrödorna
uppvisar en stor andel certifierad ekologisk areal. Under 2006 var 16 procent av vårvetearealen och 12 procent av
rågarealen certifierad. För höstvete var motsvarande andel tre procent. För havre
var arealandelen som odlades med miljöstöd för ekologisk odling 15 procent under
2006. Arealandelen certifierad havre var sju procent.
Störst andel areal med miljöstöd för ekologisk odling finns
i norrlandslänen Jämtlands och Västernorrlands län. Därefter följer Värmlands
och Gävleborgs län. Även Norrbottens, Dalarnas och Jönköpings län har stor
andel ekostödsareal. I Skåne län var andelen ekostödsareal minst under 2006. Om
man istället rangordnar efter andelen certifierad ekologisk
åkermark så kommer Västmanlands län först, följt av Uppsala och Södermanlands
län. Det är således lantbrukarna i de mellersta jordbruksbygderna som i stor utsträckning
har certifierat sina ekologiska arealer för avsalu av ekologiska produkter.
Längst i söder och längst i norr är andelen certifierad odling mindre.
Statistik om höstsådden 2007 ger en första indikation om
odlingen 2008. Arealen med höstsådda grödor avsedda att odlas med ekostöd var
hösten 2007 cirka 29 000 hektar, vilket är 21
procent mer än föregående höst.
Den certifierade ekologiska frilandsodlingen av
trädgårdsväxter uppgick under 2006 till nästan 850 hektar, vilket motsvarar sju
procent av den totala odlingen av trädgårdsväxter på friland. År 2006 var den
certifierade ekologiskt odlade arealen i växthus cirka 80 000 m2,
en areal som har legat på ungefär samma nivå sedan 2003. Den ekologiskt odlade
arealen i växthus utgör nära tre procent av den totala odlingsarealen i
växthus.
Inom hela EU motsvarade den
ekologiska arealen (certifierad areal samt areal under karens) fyra procent av
den totala jordbruksmarken under 2005. Österrike hade den största andelen,
nämligen drygt 11 procent. Sverige hamnar på sjätte plats om man rangordnar länderna
efter andelen ekologisk odling, med sju procent av jordbruksmarken certifierad
eller i karens under 2005.
Skörd per hektar vid ekologisk odling
Skörden per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än
för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel
och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk
odling. En annan aspekt är antalet år inom en växtföljd då en gröda med skörd
kan odlas. Ofta blir det färre år med skörd inom ekologisk odling för gårdar
som inte odlar vall. Det beror på att ekologiska växtföljder på gårdar som inte
odlar vall vanligen innehåller gröngödslingsgrödor för att tillföra växtnäring
och hämma ogrästillväxt. I denna rapport jämförs de årliga hektarskördarna för
ekologisk och konventionell odling utan att beakta skillnader i möjlig
växtföljdsintensitet.
·
Flertalet av spannmålsgrödorna har vid ekologisk odling
med miljöstöd gett hektarskördar på omkring 50-60 procent av motsvarande
konventionella skördenivåer. För rågvete och blandsäd är skillnaden mellan
odlingsmetoderna något mindre. Ekostödsarealerna har här gett hektarskördar på
60-70 procent av motsvarande konventionella skördenivåer.
·
För
ärter och åkerbönor är skillnaden i avkastning mellan ekologisk och
konventionell odling något mindre än vad den är för de övriga grödorna. En
förklaring kan vara att dessa grödor liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen
av växtnäringsämnet kväve.
·
Oljeväxterna har ofta en långsam utveckling direkt
efter sådd vilket innebär att ogräset lätt tar överhanden. De är också
känsliga för flera olika skadegörare, särskilt rapsbaggar. I skördestatistiken
visar det sig i form av stora skillnader i avkastning mellan ekologisk och
konventionell odling. Avkastningen har varit drygt 50 procent av den
konventionella.
·
Avkastningen
för matpotatisodlingen med ekostöd har legat på knappt halv skörd jämfört med
den konventionella.
·
I slåttervall används normalt inte kemisk bekämpning,
varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till
viss del kompensera för att syntetiska mineralgödselmedel inte används inom
ekologisk odling. På riksnivå har skördenivån vid odling med ekostöd varit runt
70 procent av den konventionella hektaravkastningen.
För de år då det finns skördestatistik för ekologisk odling
har de ekologiska och konventionella skördenivåerna följts åt. År med bra avkastning
inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska
odlingsformen - och tvärtom.
Certifierad ekologisk produktion
När det gäller den certifierade ekologiska
spannmålsproduktionen har andelen under de senaste åren varit omkring tre
procent. Den största totala certifierade ekologiska spannmålsskörden
producerades under 2004. Omkring
12 procent av den totala skörden av ärter har under senare år varit certifierad
och kunnat säljas som ekologiskt odlad. För åkerbönor har andelen varit ännu
högre, runt 50 procent. Den certifierade totalskörden av raps och rybs
uppgick till 4 700 ton under 2006. Det är drygt två procent av den totala
skörden. Den certifierade totalskörden för matpotatis har under senare år
motsvarat knappt två procent av rikets totala skörd. Den totala bärgade skörden
av slåttervall från arealer med ekostöd motsvarade under 2006 27 procent av
landets totala slåttervallsskörd. För slåttervall tas uppgifter om den
certifierade totalskördens storlek inte fram.
Struktur för gårdar med ekologisk odling
Andelen gårdar med ekostöd har tagits fram för fyra
driftsinriktningar, nämligen växtodling, husdjursskötsel, blandat jordbruk och
småbruk. Inom driftsinriktningen "Husdjursskötsel" var andelen ekostödsgårdar
störst. Det gäller i synnerhet gårdar som hade både ekostödsareal och
konventionellt odlad areal. För dessa ökade andelen från 16 till 23 procent
mellan åren 2003 och 2005. Andelen gårdar med både ekostödsareal och
konventionellt odlad areal, ökade nästan lika mycket även inom
driftsinriktningen "Blandat jordbruk" mellan 2003 och 2005.
Några ekonomiska resultat vid ekologisk odling
Ekonomiska uppgifter som avser ekologiska jordbruk är
relativt sparsamt förekommande. Förekommer sådana avser de oftast
bidragskalkyler för en enskild gröda eller ett enskilt djurslag. I rapporten redovisas
några resultat för mjölkgårdar som tagits fram via specialbearbetning av
resultat från Jordbruksekonomiska undersökningen. Vidare redovisas resultat
rörande hushållsinkomster för hushåll vid jordbruksföretag med ekologisk
odling.
Ekologiska livsmedel
Försäljningen
av ekologiska livsmedel uppgick under 2006 till 2,2 procent av den totala
försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker inom handeln. Det är på samma
nivå som för 2005. Värdet av försäljningen av ekologiska livsmedel och
alkoholfria drycker uppgick under 2006 till närmare 3,5 miljarder kronor.