![]() |
![]() | |
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2012 | JO 14 SM 1301 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan 2003 genomförs årligen undersökningar om skörd från
arealer med miljöersättning för ekologisk odling. Genom specialbearbetning av
underlaget från de ordinarie skördeundersökningarna beräknas även skörd från
konventionell odling. Totalskördarna i tabellerna avser skörd från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling under 2012. Hur stor del av denna areal som dessutom är omställd
och därmed godkänd för produktion av grödor för försäljning med ekologisk
märkning varierar från gröda till gröda. Detta omfattar statistiken
Definitioner och förklaringar
Den population som statistiken för ekologisk odling ska
belysa utgörs av jordbruksföretag med miljöersättning för ekologisk odling
under 2012 som detta år ingick i Lantbruksregistret. Den population, som statistiken för konventionell odling ska
belysa, utgörs av jordbruksföretag med konventionell odling under 2012 som
detta år ingick i Lantbruksregistret. Statistiken bygger på en
specialbearbetning av de ordinarie skördeundersökningarna för 2012. Areal för
vilken det inte sökts miljöersättning för ekologisk odling har vid
bearbetningen betraktats som konventionell odling. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel
eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. För riket totalt och uppdelat på län
och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande följande
huvudvariabler: – Odlad areal (hektar) – Totalskörd (ton) – Hektarskörd (kg/ha) – Hektarskörd (kg/ha), reducerad
(endast för matpotatis) – Totalskörd (ton) och hektarskörd
(kg/ha) för återväxt (för slåttervall) – Andel ekologisk areal av total
grödareal – Kvot mellan ekologisk och konventionell hektarskörd (procent) – Obärgad areal (hektar och procent) – Grönfoderareal (hektar och procent) Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar m.m. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i
skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden.
Hektarskörd per skördad areal redovisas inte. Uppgifter
redovisas för kärnskörd av grödorna höstvete (inklusive speltvete/dinkelvete),
vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete, blandsäd och majs till mognad,
ärter och åkerbönor till mognad. Uppgifter om fröskörd redovisas för höstraps,
vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin. Uppgifter om skörd av grönfoder redovisas
för stråsädesgrödor exklusive majs, majs och för andra grödor än
stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Uppgifter om skörd redovisas även för matpotatis
och slåttervall. Med blandsäd avses stråsädesblandningar och
stråsäd/baljväxtblandningar. Med grönfoder avses skörd av hela växten som
grovfoder. Med trindsäd menas baljväxter som
odlas för frönas skull till mogen skörd. I grödgruppen trindsäd ingår
ärter och åkerbönor för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och
foderärter (ej konservärter). Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och
vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter. Så görs statistiken
Som urvalsram användes Jordbruksverkets administrativa
register för miljöersättning för ekologisk odling (certifierad ekologisk
produktion och kretsloppsinriktad produktion) avseende 2012. Tre olika urval
drogs; ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (1 874 företag), ett för
matpotatis (185 företag) och slutligen ett för slåttervall (500 företag). Vid insamling av uppgifter och vid beräkning av resultat har
samma metoder använts som vid den ordinarie officiella skördestatistiken. Jordbrukarna
har lämnat sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom
telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag
samlades information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För spannmål
omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd
görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För
skörd av grönfoder och slåttervall efterfrågas kvantiteternas
torrsubstanshalter. För grönfoder omräknas kvantitetsuppgifterna till 30,0 %
torrsubstanshalt och för slåttervall till standardvattenhalten 16,5 %
(83,5 % torrsubstanshalt). Med ledning av varje företags grödarealer framräknades för
granskning företagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel
desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om miljöersättning tidigare
under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och
aktuella grödarealer har totala skördar beräknats. För beräkning av total skörd för den ekologiska odlingen har
grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för miljöersättning
för ekologisk odling använts. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd
för spannmål, trindsäd och oljeväxter har dessa grödarealer minskats med
arealer skördade som grönfoder. För matpotatis framräknas reducerade hektarskördar, som
erhålls genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och
småfallande knölar. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras
på uppgifter från 1987–1998 års ordinarie objektiva skördeuppskattningar där
både ekologiska och konventionella odlingar ingick. Samma standardtal har
använts både för konventionell och ekologisk odling eftersom det inte finns
något underlag för beräkning av standardtal för respektive odlingssystem. För
matpotatis görs inte någon korrigering för småfallande knölar när potatisen
skördats som färskpotatis. Hela skörden betraktas som säljbar. För slåttervall har undersökningen begränsats till att
endast omfatta slåttervall, dvs. första skörd samt återväxt på slåttervallen.
Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det
är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och
total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd
och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar
är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Dessutom redovisas
den totala ekologiska vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall
respektive ej utnyttjad vall. Statistikens tillförlitlighet
I dessa undersökningar kan det
förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av
dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen,
påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas
kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna,
som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot
inte systematiska fel såsom mätfel. Medelfel
Medelfelet anges i procent av den skattade skörden. Med
hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För t.ex. en skattad
hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (dvs.
135 kg/ha) kan man med 95 % sannolikhet säga att intervallet
4 500 + 2 x 135 (dvs. 4 230–4 770
kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden. För spannmål, trindsäd och oljeväxter kan medelfelet för
totalskörden ofta vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är
en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder.
För slåttervallen kan medelfelet för totalskörden vara större än medelfelet för
hektarskörden som en följd av en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen då den
fördelats på slåttervallareal, areal betesvall och ej utnyttjad vallareal. Bortfall
För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter från
ekologiskt odlade arealer blev bortfallet av jordbruksföretag 6,5 % (121
företag), varav vägrare 3,2 % (60 företag). Bortfallet
av undersökningsenheter för matpotatis var 11,6 % (17 företag). För vallundersökningen var bortfallet 11,6 % (58
företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel. Övertäckning och undertäckning
Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och
undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade
företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan
utgör övertäckning. I och med att årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens
arealer används som underlag för urvalet blir både övertäckningen och
undertäckningen begränsad. För undersökningen om spannmål, trindsäd och
oljeväxter för ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 2,4 % (45 företag).
Övertäckningen var 15,1 % (22 företag) för undersökningen om matpotatis. För
vallundersökningen om skörd från ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 3,0
% (15 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket
liten utsträckning. Vid jordbruksföretag som inte ansöker om miljöersättning för
ekologisk odling kan det förekomma odlingar som ligger mycket nära den
ekologiska odlingen vad gäller brukningssätt. Dessa arealer ingår i
skattningarna för konventionell odling. Mätning
Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma
skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för
avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de
fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella
intervjuareffekter kan inte kvantifieras. Bearbetning
I samband med granskningen görs manuella och maskinella
kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med
hjälp av kommentarer som lämnats. I övriga fall tas telefonkontakt med
uppgiftslämnarna varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras.
Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna.
Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god. Bra att veta
Jämförbarhet
Den redovisade statistiken baseras på den faktiska odlingen.
Vid jämförelser av hektarskördar för olika odlingsformer bör man tänka på att
även andra aspekter än själva odlingstekniken kan ha inverkat på skillnaden i
skördenivå. I och med att den ekologiskt odlade arealen i något större
utsträckning är belägen i skogsbygd jämfört med den konventionella odlingen kan
en del av skillnaden i skördenivå förklaras av att skogsbygderna i allmänhet
visar en lägre skördeavkastning än slättbygderna. En annan faktor som
samvarierar med skördenivån är odlingsarealen. För potatis finns en tendens att
odlingsarealen vid ekologisk odling är mindre än vid konventionell odling,
vilket också bör vägas in då hektarskördarna från de olika odlingsformerna
jämförs. De grödarealer och totalskördar vid ekologisk odling som redovisas
för 2003 avser all areal med miljöersättning för ekologisk odling medan
motsvarande resultat som redovisas för åren 2004–2007 avser jordbruksföretag
med mer än 2,0 hektar åkermark. De grödarealer och totalskördar vid ekologisk
odling som redovisas fr.o.m. 2008 avser grödarealer med miljöersättning för
ekologisk odling som ingick i Lantbruksregistret (LBR). Annan statistik
Slutlig skördestatistik för 2012 från de ordinarie
skördeundersökningarna där både den ekologiska och den konventionella odlingen
ingår har redovisats i Statistiska meddelanden JO 16 SM 1301. Slutliga uppgifter om åkerarealens användning 2012 har
redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1301. Omställda arealer och arealer under omställning avseende
år 2012 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1303;
Ekologisk växtodling 2012. Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag
beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta
sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i
Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 1301. Redovisning sker
för skördeområden, län, produktionsområden och riket. Från och med år 2008
redovisas femårsmedelvärden och från och med år 2013 redovisas trimmade
tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns åtkomligt på
Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken och på SCB:s webbplats www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Beskrivning av
statistiken
Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning
av statistiken som finns tillgänglig på SCB:s och Jordbruksverkets
webbplatser. |