Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Sedan 2003 genomförs årligen undersökningar om skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling. Genom specialbearbetning av underlaget från de ordinarie skördeundersökningarna beräknas även skörd från konventionell odling.

Totalskördarna i tabellerna avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling under 2012. Hur stor del av denna areal som dessutom är omställd och därmed godkänd för produktion av grödor för försäljning med ekologisk märkning varierar från gröda till gröda.

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Den population som statistiken för ekologisk odling ska belysa utgörs av jordbruksföretag med miljöersättning för ekologisk odling under 2012 som detta år ingick i Lantbruksregistret.

Den population, som statistiken för konventionell odling ska belysa, utgörs av jordbruksföretag med konventionell odling under 2012 som detta år ingick i Lantbruksregistret. Statistiken bygger på en specialbearbetning av de ordinarie skördeundersökningarna för 2012. Areal för vilken det inte sökts miljöersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betraktats som konventionell odling.

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

För riket totalt och uppdelat på län och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande följande huvudvariabler:

– Odlad areal (hektar)

– Totalskörd (ton)

– Hektarskörd (kg/ha)

– Hektarskörd (kg/ha), reducerad (endast för matpotatis)

– Totalskörd (ton) och hektarskörd (kg/ha) för återväxt (för slåttervall)

– Andel ekologisk areal av total grödareal

– Kvot mellan ekologisk och konventionell hektarskörd (procent)

– Obärgad areal (hektar och procent)

– Grönfoderareal (hektar och procent)

Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar m.m.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Hektarskörd per skördad areal redovisas inte.

Uppgifter redovisas för kärnskörd av grödorna höstvete (inklusive speltvete/dinkelvete), vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete, blandsäd och majs till mognad, ärter och åkerbönor till mognad. Uppgifter om fröskörd redovisas för höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin. Uppgifter om skörd av grönfoder redovisas för stråsädesgrödor exklusive majs, majs och för andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Uppgifter om skörd redovisas även för matpotatis och slåttervall.

Med blandsäd avses stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Med grönfoder avses skörd av hela växten som grovfoder.

Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. I grödgruppen trindsäd ingår ärter och åkerbönor för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och foderärter (ej konservärter).

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Så görs statistiken

Som urvalsram användes Jordbruksverkets administrativa register för miljöersättning för ekologisk odling (certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion) avseende 2012. Tre olika urval drogs; ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (1 874 företag), ett för matpotatis (185 företag) och slutligen ett för slåttervall (500 företag).

Vid insamling av uppgifter och vid beräkning av resultat har samma metoder använts som vid den ordinarie officiella skördestatistiken. Jordbrukarna har lämnat sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlades information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder och slåttervall efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalter. För grönfoder omräknas kvantitetsuppgifterna till 30,0 % torrsubstanshalt och för slåttervall till standardvattenhalten 16,5 % (83,5 % torrsubstanshalt).

Med ledning av varje företags grödarealer framräknades för granskning företagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om miljöersättning tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella grödarealer har totala skördar beräknats.

För beräkning av total skörd för den ekologiska odlingen har grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för miljöersättning för ekologisk odling använts. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd för spannmål, trindsäd och oljeväxter har dessa grödarealer minskats med arealer skördade som grönfoder.

För matpotatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande knölar. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års ordinarie objektiva skördeuppskattningar där både ekologiska och konventionella odlingar ingick. Samma standardtal har använts både för konventionell och ekologisk odling eftersom det inte finns något underlag för beräkning av standardtal för respektive odlingssystem. För matpotatis görs inte någon korrigering för småfallande knölar när potatisen skördats som färsk­potatis. Hela skörden betraktas som säljbar.

För slåttervall har undersökningen begränsats till att endast omfatta slåttervall, dvs. första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Dessutom redovisas den totala ekologiska vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall respektive ej utnyttjad vall.

Statistikens tillförlitlighet

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skatt­ningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom mätfel.

Medelfel

Medelfelet anges i procent av den skattade skörden. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För t.ex. en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (dvs. 135 kg/ha) kan man med 95 % sannolikhet säga att intervallet 4 500 + 2 x 135 (dvs. 4 230–4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden.

För spannmål, trindsäd och oljeväxter kan medelfelet för totalskörden ofta vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För slåttervallen kan medelfelet för totalskörden vara större än medelfelet för hektarskörden som en följd av en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen då den fördelats på slåttervallareal, areal betesvall och ej utnyttjad vallareal.

Bortfall

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter från ekologiskt odlade arealer blev bortfallet av jordbruksföretag 6,5 % (121 företag), varav vägrare 3,2 % (60 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 11,6 % (17 företag). För vallundersökningen var bortfallet 11,6 % (58 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. I och med att årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer används som underlag för urvalet blir både övertäckningen och undertäckningen begränsad. För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter för ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 2,4 % (45 företag). Övertäckningen var 15,1 % (22 företag) för undersökningen om matpotatis. För vallundersökningen om skörd från ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 3,0 % (15 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Vid jordbruksföretag som inte ansöker om miljöersättning för ekologisk odling kan det förekomma odlingar som ligger mycket nära den ekologiska odlingen vad gäller brukningssätt. Dessa arealer ingår i skattningarna för konventionell odling.

Mätning

Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

I samband med granskningen görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Bra att veta

Jämförbarhet

Den redovisade statistiken baseras på den faktiska odlingen. Vid jämförelser av hektarskördar för olika odlingsformer bör man tänka på att även andra aspekter än själva odlingstekniken kan ha inverkat på skillnaden i skördenivå.

I och med att den ekologiskt odlade arealen i något större utsträckning är belägen i skogsbygd jämfört med den konventionella odlingen kan en del av skillnaden i skördenivå förklaras av att skogsbygderna i allmänhet visar en lägre skördeavkastning än slättbygderna. En annan faktor som samvarierar med skördenivån är odlingsarealen. För potatis finns en tendens att odlingsarealen vid ekologisk odling är mindre än vid konventionell odling, vilket också bör vägas in då hektarskördarna från de olika odlingsformerna jämförs.

De grödarealer och totalskördar vid ekologisk odling som redovisas för 2003 avser all areal med miljöersättning för ekologisk odling medan motsvarande resultat som redovisas för åren 2004–2007 avser jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. De grödarealer och totalskördar vid ekologisk odling som redovisas fr.o.m. 2008 avser grödarealer med miljöersättning för ekologisk odling som ingick i Lantbruksregistret (LBR).

Annan statistik

Slutlig skördestatistik för 2012 från de ordinarie skördeundersökningarna där både den ekologiska och den konventionella odlingen ingår har redovisats i Statistiska meddelanden JO 16 SM 1301.

Slutliga uppgifter om åkerarealens användning 2012 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1301.

Omställda arealer och arealer under omställning avseende år 2012 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1303; Ekologisk växtodling 2012.

Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag beräknar SCB norm­skördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 1301. Redovisning sker för skördeområden, län, produktionsområden och riket. Från och med år 2008 redovisas femårsmedelvärden och från och med år 2013 redovisas trimmade tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken och på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Beskrivning av statistiken

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken som finns tillgänglig på SCB:s och Jordbruksverkets webbplatser.