Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Sedan 2003 genomförs årligen undersökningar om skörd från arealer med er­sättning för ekologisk odling. Genom specialbearbetning av underlaget från de ordinarie skördeundersökningarna beräknas även skörd från konventionell odling.

Totalskördarna i tabellerna avser skörd från arealer med ekologisk odling under 2016. Hur stor del av denna areal som dessutom är omställd och därmed god­känd för produktion av grödor för försäljning med ekologisk märkning varierar från gröda till gröda.

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Den population som statistiken för ekologisk odling ska belysa utgörs av jord­bruksföretag med ekologisk odling under 2016.

Den population, som statistiken för konventionell odling ska belysa, utgörs av jordbruksföretag med konventionell odling under 2016. Statistiken bygger på en specialbearbetning av den ordinarie skördeundersökningen för 2016. Areal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betraktats som konventionell odling.

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårds­odling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

För riket totalt och uppdelat på län och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande följande uppgifter:

– odlad areal (hektar)

– totalskörd (ton)

– hektarskörd (kg/hektar)

– hektarskörd (kg/hektar), reducerad (endast för matpotatis)

– totalskörd (ton) och hektarskörd (kg/hektar) för återväxt (för slåttervall)

– andel ekologisk areal av total grödareal (procent)

– kvot mellan ekologisk och konventionell hektarskörd (procent)

– obärgad areal (hektar och procent)

– grönfoderareal (hektar och procent).

Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar med mera.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Hektarskörd per skördad areal redovisas inte.

Uppgifter redovisas för kärnskörd av grödorna höstvete (inklusive spelt­vete/dinkelvete), vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete och blandsäd till mognad, samt ärter och åkerbönor till mognad. Uppgifter om fröskörd redo­visas för höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. Uppgifter om skörd av grön­foder redovisas för stråsädesgrödor exklusive majs, majs och för andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Uppgifter om skörd redovisas även för matpotatis och slåttervall.

Med blandsäd avses stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Med grönfoder avses skörd av hela växten som grovfoder.

Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. I grödgruppen trindsäd ingår ärter och åkerbönor för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och foderärter (inte konservärter).

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Så görs statistiken

Som urvalsram användes Jordbruksverkets administrativa register för ersättning för ekologisk odling (certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion) avseende 2016. Tre olika urval drogs: ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (1 870 företag), ett för matpotatis (163 företag) och slutligen ett för slåttervall. Den ekologiska och konventionella skörden av slåttervall beräk­nas från och med i år utifrån samma urval som den ordinarie skörden. Urvalet är stratifierat på om gården odlar ekologiskt eller konventionellt för att öka preci­sionen i skattningarna. Totalt ingick 1 270 företag i urvalet, varav 500 företag med ekologisk vallodling.

Vid insamling av uppgifter och vid beräkning av resultat har samma metoder använts som vid den ordinarie officiella skördestatistiken. Jordbrukarna har lämnat sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefon­intervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlades information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder och slåttervall efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalter. För grönfoder omräknas kvantitetsuppgifterna till 30,0 % torrsubstanshalt och för slåttervall till standard­vattenhalten 16,5 % (83,5 % torrsubstanshalt, motsvarande vikt som hö).

Med ledning av varje företags grödarealer framräknades för granskning före­tagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om ersättning för ekologisk odling tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella ekologiskt odlade grödarealer har totala skördar beräknats.

För beräkning av total skörd för den ekologiska odlingen har grödarealer från två olika datakällor använts: dels ekologiskt odlade arealer enligt de tre god­kända kontrollorganen, Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB, dels ekologiskt odlade arealer enligt Jordbruksverkets administrativa register för ersättning till kretsloppsinriktad produktion. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd för spannmål, trindsäd och oljeväxter har dessa grödarealer minskats med arealer skördade som grönfoder.

För matpotatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande knölar. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års ordinarie objektiva skördeuppskattningar där både ekologiska och konventionella odlingar ingick. Samma standardtal har använts för både konventionell och ekologisk odling eftersom det inte finns något underlag för beräkning av standardtal för respektive odlingssystem. För matpotatis görs inte någon korrigering för småfallande knölar när potatisen skördats som färsk­potatis. Hela skörden av färskpotatis betraktas som säljbar.

För slåttervall har undersökningen begränsats till att endast omfatta slåttervall, det vill säga första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Dessutom redovisas den totala ekologiskt odlade vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall respektive ej utnyttjad vall.

Statistikens tillförlitlighet

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom mätfel.

Medelfel

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 35 000 kg per hektar och ett skattat relativt medelfel på 1,5 % (det vill säga 525 kg per hektar) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 000 ± 2 x 525 (det vill säga 33 950–36 050 kg per hektar) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att inter­vallet 16,0 + 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga an­delen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för hektar- och totalskörd identisk. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och olje­växter samt för skörd av grönfoder är medelfelet för totalskörden ofta större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För slåttervall är medelfelet för totalskörden oftast större än medelfelet för hektarskörden beroende på en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall.

Bortfall

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter från ekologiskt odlade arealer blev bortfallet av jordbruksföretag 4,0 % (74 företag), varav vägrare 2,6 procentenheter (48 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 5,5 % (9 företag). För vallundersökningen var bortfallet 8,6 % (43 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning, och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. I och med att årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer används som underlag för urvalet blir både övertäckningen och undertäckningen begränsad. För under­sökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter för ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 2,4 % (44 företag). Övertäckningen var 12,9 % (21 företag) för undersökningen om matpotatis. För vallundersökningen om skörd från eko­logiskt odlade arealer var övertäckningen 2,0 % (10 företag). Över- och under­täckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Vid jordbruksföretag som inte ansöker om ersättning för ekologisk odling kan det förekomma odlingar som ligger mycket nära den ekologiska odlingen vad gäller brukningssätt. Dessa arealer ingår i skattningarna för konventionell od­ling.

Mätning

Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma skördens storlek för gröd­or som används som foder på den egna gården. Även för avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

I samband med granskningen görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna, varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska samman­ställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Bra att veta

Jämförbarhet

Den redovisade statistiken baseras på den faktiska odlingen. Vid jämförelser av hektarskördar för olika odlingsformer bör man tänka på att även andra aspekter än själva odlingstekniken kan ha inverkat på skillnaden i skördenivå.

I och med att den ekologiskt odlade arealen i något större utsträckning är belägen i skogsbygd jämfört med den konventionella odlingen kan en del av skillnaden i skördenivå förklaras av att skogsbygderna i allmänhet visar en lägre skördeavkastning än slättbygderna. En annan faktor som samvarierar med skördenivån är odlingsarealen. För potatis finns en tendens att odlingsarealen vid ekologisk odling är mindre än vid konventionell odling, vilket också bör vägas in då hektarskördarna från de olika odlingsformerna jämförs.

Annan statistik

Slutlig skördestatistik för 2016 från de ordinarie skördeundersökningarna, där både den ekologiska och den konventionella odlingen ingår, har redovisats i Statistiska meddelanden JO 16 SM 1701.

Slutliga uppgifter om åkerarealens användning 2016 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1701.

Omställda arealer och arealer under omställning avseende år 2016 har redo­visats i Statistiska meddelanden JO 13 SM 1701: Ekologisk växtodling 2016.

Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag beräknar SCB norm­skördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 1701. Redovisning sker för skördeområden, län, produktionsområden och riket. Från och med år 2008 redovisas femårsmedel­värden och från och med år 2013 redovisas trimmade tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer.

 

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration.