![]() |
![]() | |
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2016 | JO 14 SM 1701 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan 2003 genomförs årligen undersökningar om skörd från
arealer med ersättning för ekologisk odling. Genom specialbearbetning av
underlaget från de ordinarie skördeundersökningarna beräknas även skörd från
konventionell odling. Totalskördarna i tabellerna avser skörd från arealer med
ekologisk odling under 2016. Hur stor del av denna areal som dessutom är omställd
och därmed godkänd för produktion av grödor för försäljning med ekologisk
märkning varierar från gröda till gröda. Detta omfattar statistiken
Definitioner och förklaringar
Den population som statistiken för ekologisk odling ska
belysa utgörs av jordbruksföretag med ekologisk odling under 2016. Den population, som statistiken för konventionell odling ska
belysa, utgörs av jordbruksföretag med konventionell odling under 2016. Statistiken
bygger på en specialbearbetning av den ordinarie skördeundersökningen för 2016.
Areal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid
bearbetningen betraktats som konventionell odling. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel
eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. För riket totalt och uppdelat på län
och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande följande uppgifter: – odlad areal (hektar) – totalskörd (ton) – hektarskörd (kg/hektar) – hektarskörd (kg/hektar), reducerad
(endast för matpotatis) – totalskörd (ton) och hektarskörd
(kg/hektar) för återväxt (för slåttervall) – andel ekologisk areal av total
grödareal (procent) – kvot mellan ekologisk och konventionell hektarskörd
(procent) – obärgad areal (hektar och procent) – grönfoderareal (hektar och procent). Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar med mera. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i
skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden.
Hektarskörd per skördad areal redovisas inte. Uppgifter
redovisas för kärnskörd av grödorna höstvete (inklusive speltvete/dinkelvete),
vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete och blandsäd till mognad, samt ärter
och åkerbönor till mognad. Uppgifter om fröskörd redovisas för höstraps,
vårraps, höstrybs och vårrybs. Uppgifter om skörd av grönfoder redovisas för
stråsädesgrödor exklusive majs, majs och för andra grödor än stråsädesgrödor
skördade som grönfoder. Uppgifter om skörd redovisas även för matpotatis
och slåttervall. Med blandsäd avses stråsädesblandningar och
stråsäd/baljväxtblandningar. Med grönfoder avses skörd av hela växten som
grovfoder. Med trindsäd menas baljväxter som
odlas för frönas skull till mogen skörd. I grödgruppen trindsäd ingår
ärter och åkerbönor för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och
foderärter (inte konservärter). Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och
vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Så görs statistiken
Som urvalsram användes Jordbruksverkets administrativa
register för ersättning för ekologisk odling (certifierad ekologisk produktion
och kretsloppsinriktad produktion) avseende 2016. Tre olika urval drogs: ett
för spannmål, trindsäd och oljeväxter (1 870 företag), ett för matpotatis
(163 företag) och slutligen ett för slåttervall. Den ekologiska och
konventionella skörden av slåttervall beräknas från och med i år utifrån samma
urval som den ordinarie skörden. Urvalet är stratifierat på om gården odlar
ekologiskt eller konventionellt för att öka precisionen i skattningarna.
Totalt ingick 1 270 företag i urvalet, varav 500 företag med ekologisk
vallodling. Vid insamling av uppgifter och vid beräkning av resultat har
samma metoder använts som vid den ordinarie officiella skördestatistiken. Jordbrukarna
har lämnat sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer
utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlades information
in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För spannmål omräknas de uppgivna
kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till
15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av
grönfoder och slåttervall efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalter. För grönfoder
omräknas kvantitetsuppgifterna till 30,0 % torrsubstanshalt och för
slåttervall till standardvattenhalten 16,5 % (83,5 %
torrsubstanshalt, motsvarande vikt som hö). Med ledning av varje företags grödarealer framräknades för
granskning företagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel
desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om ersättning för ekologisk
odling tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per
redovisningsområde och aktuella ekologiskt odlade grödarealer har totala
skördar beräknats. För beräkning av total skörd för den ekologiska odlingen har
grödarealer från två olika datakällor använts: dels ekologiskt odlade arealer
enligt de tre godkända kontrollorganen, Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB
och SMAK AB, dels ekologiskt odlade arealer enligt Jordbruksverkets
administrativa register för ersättning till kretsloppsinriktad produktion. Vid
redovisning av kärnskörd respektive fröskörd för spannmål, trindsäd och
oljeväxter har dessa grödarealer minskats med arealer skördade som grönfoder. För matpotatis framräknas reducerade hektarskördar, som
erhålls genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och
småfallande knölar. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras
på uppgifter från 1987–1998 års ordinarie objektiva skördeuppskattningar där
både ekologiska och konventionella odlingar ingick. Samma standardtal har
använts för både konventionell och ekologisk odling eftersom det inte finns
något underlag för beräkning av standardtal för respektive odlingssystem. För
matpotatis görs inte någon korrigering för småfallande knölar när potatisen
skördats som färskpotatis. Hela skörden av färskpotatis betraktas som säljbar. För slåttervall har undersökningen begränsats till att
endast omfatta slåttervall, det vill säga första skörd samt återväxt på
slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar
ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av
hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt
samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera
återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd.
Dessutom redovisas den totala ekologiskt odlade vallarealen med uppdelning på
slåttervall, betesvall respektive ej utnyttjad vall. Statistikens tillförlitlighet
I dessa undersökningar kan det
förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av
dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen,
påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas
kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst
avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte
systematiska fel såsom mätfel. Medelfel
Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall
beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 35 000 kg
per hektar och ett skattat relativt medelfel på 1,5 % (det vill säga 525
kg per hektar) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 000
± 2 x 525 (det vill säga 33 950–36 050 kg per hektar) omfattar den
verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små. På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad
areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten
felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 + 2 x 3,0 % (det vill säga
10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de
systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer
skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen
överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att
beräkna konfidensintervall. För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för
hektar- och totalskörd identisk. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål,
trindsäd och oljeväxter samt för skörd av grönfoder är medelfelet för
totalskörden ofta större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en
osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För
slåttervall är medelfelet för totalskörden oftast större än medelfelet för
hektarskörden beroende på en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen på
slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Bortfall
För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter från
ekologiskt odlade arealer blev bortfallet av jordbruksföretag 4,0 % (74
företag), varav vägrare 2,6 procentenheter (48 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 5,5 % (9 företag). För
vallundersökningen var bortfallet 8,6 % (43 företag). Bortfallet bedöms
inte leda till några systematiska fel. Övertäckning och undertäckning
Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället
sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning,
och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. I och med
att årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer används som underlag
för urvalet blir både övertäckningen och undertäckningen begränsad. För undersökningen
om spannmål, trindsäd och oljeväxter för ekologiskt odlade arealer var övertäckningen
2,4 % (44 företag). Övertäckningen var 12,9 % (21 företag) för
undersökningen om matpotatis. För vallundersökningen om skörd från ekologiskt
odlade arealer var övertäckningen 2,0 % (10 företag). Över- och undertäckningen
bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning. Vid jordbruksföretag som inte ansöker om ersättning för
ekologisk odling kan det förekomma odlingar som ligger mycket nära den
ekologiska odlingen vad gäller brukningssätt. Dessa arealer ingår i
skattningarna för konventionell odling. Mätning
Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma
skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för
avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de
fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och
eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras. Bearbetning
I samband med granskningen görs manuella och maskinella
kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med
hjälp av kommentarer som lämnats. I övriga fall tas telefonkontakt med
uppgiftslämnarna, varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras.
Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna.
Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god. Bra att veta
Jämförbarhet
Den redovisade statistiken baseras på den faktiska odlingen.
Vid jämförelser av hektarskördar för olika odlingsformer bör man tänka på att
även andra aspekter än själva odlingstekniken kan ha inverkat på skillnaden i
skördenivå. I och med att den ekologiskt odlade arealen i något större
utsträckning är belägen i skogsbygd jämfört med den konventionella odlingen kan
en del av skillnaden i skördenivå förklaras av att skogsbygderna i allmänhet
visar en lägre skördeavkastning än slättbygderna. En annan faktor som
samvarierar med skördenivån är odlingsarealen. För potatis finns en tendens att
odlingsarealen vid ekologisk odling är mindre än vid konventionell odling,
vilket också bör vägas in då hektarskördarna från de olika odlingsformerna
jämförs. Annan statistik
Slutlig skördestatistik för 2016 från de ordinarie
skördeundersökningarna, där både den ekologiska och den konventionella odlingen
ingår, har redovisats i Statistiska meddelanden JO 16 SM 1701. Slutliga uppgifter om åkerarealens användning 2016 har
redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1701. Omställda arealer och arealer under omställning avseende
år 2016 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 13 SM 1701:
Ekologisk växtodling 2016. Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag
beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta
sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i
Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 1701. Redovisning sker
för skördeområden, län, produktionsområden och riket. Från och med år 2008
redovisas femårsmedelvärden och från och med år 2013 redovisas trimmade
tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Kvalitetsdeklaration. |