Statistiken med kommentarer

Begreppsförklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2017 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, ettåriga grönfodergrödor, matpotatis och slåttervall.

Arealer med ekologisk odling

Skördarna har beräknats för arealer med ekologisk odling under 2017. Hur stor andel av dessa arealer som också var certifierade och omställda för ekologisk odling – och därmed godkända för produktion av grödor som får säljas som ekologiska – varierar från gröda till gröda.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt odlades 452 100 hektar åkermark ekologiskt. Arealuppgiften avser odling vid företag som under år 2017 brukade mer än 2,0 hektar åkermark. Jämfört med 2016 är det en ökning med 17 500 hektar eller 4 %. För sammanställning av total ekologisk areal har underlaget till det Statistiska meddelandet ”Ekologisk växtodling 2017” (JO 13 SM 1801) använts. Underlaget inhämtas av Jordbruksverket från de tre godkända kontrollorganen, Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB. Dessutom tillkommer vissa ekologiskt odlade grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register med ersättning för ekologisk odling. I figur A visas hur arealen var fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska odlingen i Västra Götalands län. I Blekinge län var anslutningen minst.

Figur A. Åkerareal med ekologisk odling 2017, hektar

Hektar

Totalt för riket odlades uppemot 18 % av åkerarealen ekologiskt under 2017. Det är en ökning med uppemot 1 procentenhet jämfört 2016 men en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2005 då andelen åkermark ansluten till ersättning för ekologisk odling var som störst.

Störst andel ekologiskt odlad åkerareal på länsnivå fanns under år 2017 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Dalarnas, Västernorrlands, Västra Götalands, Östergötlands och Jönköpings län. För dessa län odlades 20 % eller mer av åkerarealen ekologiskt. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B och karta 2.

Figur B. Andel åkerareal med ekologisk odling 2017, procent

Procent

På produktionsområdesnivå var andelen ekologiskt odlad åkerareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland, där andelarna översteg 28 %. I Götalands södra slättbygder var andelen minst, knappt 5 %. Se även karta 3. Karta 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Grödor som odlats enligt reglerna för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2017 var Kiwa Sverige AB, SMAK AB och HS Certifiering AB godkända kontrollorgan inom jordbruksområdet i Sverige. Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeterförbundets märke användas.

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Den första tiden arealen odlas enligt certifieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i SM:en om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande SM från och med 2009.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produktionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur med mera då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med ekologisk odling i något större utsträckning ligger i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna.

På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen har en större andel areal med ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands och Skåne län.

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

Kommentarer kring resultaten

Rekordhög hektarskörd av ekologiskt odlat höstvete på riksnivå

Hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna var under 2017 överlag något högre än föregående års resultat, då höstgrödorna istället gav låga skördenivåer. De höstsådda grödorna mognar tidigare än de vårsådda, och hann i något högre grad tröskas innan höstregnen började försvåra skördearbetet. Inom den ekologiska odlingen var hektarskörden av höstvete rekordhög på riksnivå. På länsnivå var avkastningen av ekologiskt odlad höstvete rekordhög i Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län. I Skåne län var även den ekologiskt odlade rågveteavkastningen rekordhög. I Västra Götalands län var hektarskörden av ekologiskt odlad råg den högsta någonsin. För landet som helhet var hektarskörden av ekologiskt odlad höstvete 18 % högre än 2016 och 25 % högre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden av ekologiskt odlad råg var på riksnivå 15 % högre än 2016 och 18 % högre än femårsgenomsnittet.

Groningsskador i fält och stora obärgade arealer

Våren var ovanligt torr och kall och det förekom frostskador på bland annat vår-korn, ärter, höstraps, vårraps och oljelin. Det torra och kalla vädret fortsatte under sommaren och på en del håll drabbades grödorna av vattenbrist och bråd-mognade. När skördeperioden närmade sig började det regna, vilket ofta ledde till höga vattenhalter i de skördade kvantiteterna. Regnväder fortsatte sedan att komma in över landet periodvis under hela hösten. För de grödor som inte kunde skördas före höstregnen ökade problemen med liggsäd och grödorna började i många fall gro ute på fälten, med kvalitetsproblem som följd. De helt obärgade arealerna blev större än vad som är normalt både inom den ekologiska och den konventionella odlingen.

Låga hektarskördar i län med stora obärgade arealer

Stora obärgade arealer sänker hektarskördarna, och när det gäller skördeutfallet för vårkorn och havre märks effekterna av de svåra skördeförhållandena i norra Sverige. I Norrbottens län blev hektarskörden av konventionellt odlat vårkorn 51 % lägre än 2016 och 44 % lägre än femårsgenomsnittet. I Västerbottens län blev hektarskörden av konventionellt odlat vårkorn 34 % lägre än 2016 och 31 % lägre än femårsgenomsnittet. Länets hektarskörd av konventionellt odlad havre blev 990 kilo per hektar, vilket är 66 % lägre än fjolårsresultatet. Det ekologiskt odlade vårkornet i länet gav 35 % lägre hektarskörd än året innan. Detta trots att de grödor som kunde skördas ofta hade en ovanligt hög avkastning per hektar.

Exempel på andra län med stora obärgade arealer är Västernorrlands, Gävle-borgs, Kronobergs och Kalmar län. I dessa län ligger årets hektarskördar av vårkorn vanligen nära femårsgenomsnitten i sina respektive län. I de övriga länen är årets hektarskördar av vårkorn ofta högre än femårsgenomsnitten. Rekordhöga hektarskördar av ekologiskt odlat vårkorn noteras i Uppsala och Örebro län. Hektarskördarna av ekologiskt odlad havre var rekordhöga i Östergötlands och i Västmanlands län.

Den ekologiskt odlade spannmålsskörden ökade

Under 2017 odlades uppemot 11 % av den totala spannmålsarealen ekologiskt. Jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren ökade den ekologiskt odlade spannmålsarealen med 18 %. Detta ledde det till en totalskörd på 390 600 ton, vilket överstiger fjolårsresultatet med 17 % och femårsgenomsnittet med 39 %. Det är den högsta totala spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer som redovisats under de 15 år som undersökningen om skördenivåer vid ekologisk odling genomförts.

Mer höstvete bidrog till högre spannmålsskörd

Arealen med ekologiskt odlat höstvete uppgick under 2017 till 28 810 hektar, vilket är den största någonsin. Den ekologiska höstvetearealen ökade med 24 % jämfört med 2016 års areal, och med 64 % jämfört med femårsgenomsnittet. Totalskörden av ekologiskt odlat höstvete har beräknats till 134 700 ton, vilket är drygt 43 000 ton mer än förra årets totalskörd. Mer än en tredjedel av 2017 års totala ekologiska spannmålsskörd utgörs av höstvete.

Uppemot 7 % av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket motsvarar skörden av spannmål från arealer med ekologisk odling 6,6 % av den totala spannmålsskörden i landet (inklusive majs). Andelen har varierat mellan 4,7 och 6,1 % under de tre föregående åren.

Havre alltjämt vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom den ekologiska odlingen var under 2017 liksom tidigare år havre. Drygt 29 % av den ekologiskt odlade spannmålsarealen utgjordes av havre. Men höstvete knappar in och under 2017 var totalskörden av ekologiskt odlad höstvete större än totalskörden av ekologiskt odlad havre.

Havre gav näst störst total skörd bland spannmålsgrödorna från arealer med ekologisk odling. Havreskörden från ekologisk odling uppgick under 2017 till 98 700 ton, vilket är i nivå med föregående års totalskörd från ekologiskt odlade arealer.

Blandsäd är den spannmålsgröda som hade störst andel ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Majs hade för få observationer och redovisas därför inte separat. I rågvete ingår höstrågvete och vårrågvete.

Speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden, trots att även en del vårsådd dinkel odlas. Utifrån de kommentarer till skördeuppgifterna som lantbrukarna lämnar framgår det att ovanliga och mer lågavkastande sorter förekommer oftare inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. Det gäller förutom dinkel även till exempel borstvete, Ölandsvete, emmer, nakenhavre och nakenkorn. I råg ingår även midsommarråg.

Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med ekologisk odling och totala spannmålsskördar från omställd ekologisk areal 2017

Gröda	Total skörd från ekologiskt odlad areal, ton¹⁾	Andel av den totala skörden²⁾, procent	Total skörd från omställd areal, ton^{1) 3)}	Andel av den totala skörden²⁾, procent

Höstvete inkl. spelt	134 700	4,5	111 500	3,7
Vårvete	38 000	12,7	32 300	10,8
Råg	10 200	7,2	9 000	6,3
Höstkorn	2 100	1,7	1 300	1,1
Vårkorn	73 700	4,9	57 200	3,8
Havre	98 700	14,6	85 800	12,7
Rågvete	14 600	9,3	12 000	7,7
Blandsäd	18 400	44,8	14 100	34,3
Spannmål totalt⁴⁾	390 600	6,6	323 300	5,4

1) Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1801.

3) Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark.

4) Majs ingår i de totala spannmålsskördarna från ekologiskt odlad areal och från omställd areal.

Den ekologiska spannmålsproduktionen godkänd för försäljning ökade

För 2017 har den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning beräknats till totalt 323 300 ton eller 5,4 % av den totala spannmålsskörden. Det motsvarar en ökning med 15 % jämfört med 2016 och en ökning med 31 % jämfört med femårsgenomsnittet. Det är den största kvantiteten som hittills redovisats.

I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning under 2017. Höstvete gav störst totalskörd bland spannmålsgrödorna också när det gäller kvantiteter godkända för försäljning med ekologisk märkning. Höstveteskörden uppgick till 111 500 ton, vilket är en rekordhög totalskörd. Vid rangordning av spannmålsgrödorna efter andelen av den totala skörden av respektive gröda blir turordningen som följer: blandsäd, havre, vårvete, rågvete, råg, vårkorn, höstvete, höstkorn.

Uppgifterna om omställda ekologiska grödarealer baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning

Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av den totala spannmålsskörden har under de närmast föregående åren varit mellan 4 och 5 %. I tablå B redovisas utvecklingen för olika grödor under åren 2013–2016.

Tablå B. Spannmålsskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning 2013–2016 samt andelar av de totala skördarna

Gröda	2013 ton^{1) 3)}	% ²⁾	2014 ton^{1) 3)}	% ²⁾	2015 ton^{1) 3)}	% ²⁾	2016 ton^{1) 3)}	% ²⁾

Höstvete inkl. spelt	29 200	2,2	73 200	2,7	79 500	2,7	76 600	3,1
Vårvete	43 500	7,9	28 600	8,5	29 700	9,4	31 700	9,3
Råg	5 100	3,6	9 700	5,6	9 700	6,5	6 400	6,3
Vårkorn	53 200	2,9	46 100	3,1	41 800	2,7	43 900	3,1
Havre	73 300	8,6	59 300	8,9	73 100	9,8	91 400	11,8
Rågvete	9 700	8,7	17 200	7,6	16 900	6,9	12 200	7,7
Blandsäd	20 800	29,2	17 900	36,6	19 200	36,9	16 800	30,3
Spannmål totalt⁴⁾	235 600	4,7	253 000	4,4	271 300	4,4	280 000	5,1

1) Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i serien JO 16 SM.

3) Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark.

4) Höstkorn och majs ingår i den totala spannmålsskörden.

Uppåtgående trend för ekologisk spannmål godkänd för försäljning

Andelen certifierad och omställd spannmålsproduktion som får säljas med ekologisk märkning har efterhand ökat under de år som skörderesultat för ekologisk odling redovisats.

I figur C visas en tidsserie med den totala ekologiskt odlade spannmålsproduktionen där storleken av den certifierade och omställda spannmålsproduktionen också framgår. För år 2007 saknas arealunderlag för beräkning av certifierad och omställd spannmålsproduktion.

En tänkbar förklaring till att andelen omställd produktion ökat under de senaste åren kan vara att ersättningen till ekologisk odling differentierades från och med år 2007. Ändringen i ersättningsnivåerna innebär att certifierad produktion från och med år 2007 ger högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produktion. Under åren som följde efter ändringen i ersättningsnivåerna ökade andelen certifierade arealer.

Av figuren framgår att 2017 är det år då den största kvantiteten med ekologiskt odlad spannmål godkänd för försäljning med ekologisk märkning skördades.

Figur C. Total ekologiskt odlad spannmålsskörd, godkänd respektive ej godkänd för försäljning med ekologisk märkning 2003–2017

Tusentals ton

Anm.: Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. För 2007 saknas arealunderlag för beräkning av spannmålsskörd godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är vanligen lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av vårkorn under 2017 var 35 % lägre i Svealands slättbygder och 31 % lägre i Götalands skogsbygder vid ekologisk odling.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, brukar skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling vara större i slättbygderna än i skogsbygderna och större i de södra delarna av landet än i de norra. Det gäller i någon mån även för år 2017, vilket visas i figur D, där hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna jämförs i de åtta produktionsområdena.

I Götalands södra slättbygder var hektarskörden 41 % lägre vid ekologisk odling av vårkorn, medan motsvarande skillnad i Nedre Norrland var 25 %. Skillnaderna i avkastningsnivå är statistiskt signifikanta i alla produktionsområden utom för Övre Norrland.

Figur D. Hektarskördar för vårkorn från arealer med ekologisk odling och från konventionell odling 2017

kg/ha

Anm.: Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre mängd växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn är mindre i skogsbygdsområdena och i norrlandsområdena kan vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa regioner.

Skillnaderna mellan odlingsmetodernas hektarskördar påverkas av odlingarnas belägenhet

Då skördenivåer vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs bör arealernas belägenhet för de olika odlingsmetoderna beaktas. Särskilt på riksnivå påverkas sådana jämförelser starkt av var i landet den ekologiska respektive den konventionella odlingen huvudsakligen är belägen.

Det är därför lämpligt att samtidigt studera kolumnen ”Andel av total grödareal” samt areal konventionell odling för de olika länen och produktionsområdena. Som exempel kan ges att om det finns ett område med omfattande odling, där andelen ekologiskt odlad areal är liten samtidigt som den konventionellt odlade arealen är stor, påverkas kvoten för hela riket i hög grad av den konventionella hektarskörden för grödan i det aktuella länet eller produktionsområdet. Även inom län och produktionsområden har arealernas belägenhet betydelse då hektarskördar vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs.

Andelen ekologisk odling har minskat i Norrland

Andelen ekologiskt odlad spannmålsareal har under åren 2007–2014 visat en nedåtgående trend i Nedre Norrland och Övre Norrland. I de övriga produktionsområdena kan tvärtom en svagt ökande arealandel noteras under samma tidsperiod. De tre senaste åren har andelen ekologiskt odlad spannmålsareal däremot ökat i alla de åtta produktionsområdena. Generellt är dock fortfarande andelen ekologiskt odlad spannmålsareal lägre i söder och högre i de norra delarna av landet. Numera är andelen ekologiskt odlad spannmålsareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland.

Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska odlingsformen – och tvärtom. Exempel på det visas i figur E för grödorna vårvete och havre.

Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Den låga avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder.

Figur E. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer med ekologisk odling och från konventionell odling, samt från den ordinarie officiella skördestatistiken 2003–2017

Vårvete

kg/ha

Havre

kg/ha

Anm.: Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet.

I figur F jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Värmlands län var hektarskörden vid konventionell odling av vårvete 18 % högre än den ordinarie officiella hektarskörden av vårvete. I Västmanlands län var motsvarande skillnad 9 %. För dessa två län är skillnaderna statistiskt signifikanta, medan skillnaderna för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

I Västra Götalands och Dalarnas län var 33 % av den totala vårvetearealen ekologiskt odlad. I Värmlands län var motsvarande andel 31 %. I Västmanlands län odlades 19 % av vårvetearealen ekologiskt. Bland länen som redovisas i figur F var andelen ekologiskt odlad vårveteareal minst i Blekinge län, endast knappt 1 %. Där är också de skattade hektarskördarna lika inom den ordinarie och den konventionella odlingen.

Figur F. Hektarskördar för vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2017

kg/ha

Anm.: Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 1801. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala tröskade skörden av blandsäd från ekologisk odling har beräknats till 18 400 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad.

Mer än hälften av landets blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Drygt 66 % av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under 2017. Arealer som skördats som grönfoder redovisas separat.

Majs odlas mest inom konventionell odling

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer. Den totala arealen uppgick under 2017 till nästan 18 000 hektar, varav endast cirka 380 hektar odlades ekologiskt.

Merparten av majsarealen skördas som grönfoder, men omkring 1 100 hektar av den konventionella majsarealen tröskades under 2017. Kärnmajs odlas framförallt i södra Sverige. I Skåne uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs till 7 570 kilo per hektar. Majs är en förhållandevis värmekrävande gröda, och en del av de odlare som rapporterat in skördeuppgifter för tröskad majs har lämnat kommentarer om att skörden var lägre än normalt.

Totalskörden av ekologiskt odlade ärter minskade

För landet som helhet var 2017 års skördeavkastning av ärter från ekologisk odling i samma storleksordning som föregående års nivå, men 12 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden av ärter från ekologisk odling uppgick till 7 900 ton, vilket är 11 % mindre än föregående års totalskörd. Närmare 13 % av den totala arealen ärter odlades ekologiskt under 2017. Den totala produktionen av ärter godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2017 skattats till 5 200 ton.

Arealerna av de ekologiskt odlade ärterna var störst i Östergötlands och Västra Götalands län. Arealerna av de konventionellt odlade ärterna var störst i Uppsala och Östergötlands län.

Skillnaden i hektaravkastning mellan ekologisk och konventionell odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga grödorna. Under 2017 var hektarskörden från ärtarealen med ekologisk odling 950 kilo per hektar eller motsvarande 27 % lägre än den konventionella hektarskörden på riksnivå.

Arealen med ekologiskt odlade åkerbönor fortsatte att öka

Hektarskörden av ekologiskt odlade åkerbönor var under 2017 i nivå med fjolårsresultatet och 7 % lägre än femårsgenomsnittet. Odlingen av åkerbönor har ökat under de senaste åren och nådde även under 2017 en rekordnivå inom den ekologiska odlingen. Arealen av de konventionellt odlade åkerbönorna blev däremot kvar på samma nivå som 2016. Mer än 37 % av totalarealen odlades ekologiskt.

Totalskördarna av ekologiskt och konventionellt odlade åkerbönor har skattats till 32 500 ton respektive 74 400 ton för 2017. I figurerna G och H visas utvecklingen av de båda trindsädesgrödorna inom ekologisk respektive konventionell odling från år 2003 och framåt.

Figur G. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med ekologisk odling 2003–2017

Ton

Figur H. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med konven-tionell odling 2003–2017

Ton

Anm.: Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004.

Hektarskörden av åkerbönor vid ekologisk odling var på riksnivå 2 850 kilo per hektar, vilket är 1 040 kilo eller 27 % lägre än vid konventionell odling. För både ekologisk och konventionell odling var arealerna störst i Västra Götalands län under 2017.

Totalskörden av de ekologiskt odlade åkerbönorna motsvarar nästan 30 % av den totala skörden av åkerbönor. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 25 200 ton. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor samt andelarna av motsvarande totala produktion.

Tablå C. Totala trindsädesskördar från arealer med ekologisk odling och totala trindsädesskördar från omställd ekologisk areal 2017

Gröda	Total skörd från ekologiskt odlad areal, ton¹⁾	Andel av den totala skörden²⁾, procent	Total skörd från omställd areal, ton^{1) 3)}	Andel av den totala skörden²⁾, procent

Ärter	7 900	9,6	5 200	6,3
Åkerbönor	32 500	29,7	25 200	23,0

1) Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1801.

3) Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

Rekordstor areal av ekologiskt odlad höstraps

De fyra senaste åren har den ekologiskt odlade arealen av höstraps ökat och uppgick under 2017 till 7 690 hektar, vilket är en rekordhög areal. Hektarskörden blev på riksnivå 2 310 kilo per hektar, vilket är i nivå med femårsgenomsnittet. Problem med sniglar och utvintringsskador har ibland angetts som förklaring till låga skördenivåer. Kommentarer om skador av jordloppor, frost vid blomningen, vivlar och andra växtskadegörare har också varit vanliga.

Inom den konventionella odlingen var 2017 års höstrapsavkastning 3 510 kilo per hektar, vilket är 14 % högre än 2016 års ovanligt låga avkastningsnivå.

Rekordhög totalskörd av ekologiskt odlad raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs från arealer med ekologisk odling har beräknats till 19 000 ton. Det är 50 % mer än föregående år och den största skörden av ekologisk raps och rybs som redovisats. Ökningen beror främst på att odlingsarealerna ökade med 36 %, och att det framförallt var den högavkastande höstrapsen som stod för arealökningen. I figur I visas utvecklingen av den totala produktionen av höstraps samt summan av raps- och rybsproduktionen från ekologiskt odlade arealer sedan starten av undersökningen år 2003.

Figur I. Total skörd från ekologiskt odlad areal av höstraps och övriga raps- och rybsgrödor 2003–2017

Ton

Anm.: Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt

I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, höstrybs vårrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Vårraps hade för få observationer och redovisas därför inte separat.

Den totala skörden från arealer med ekologisk odling motsvarade 5,0 % av den totala skörden av raps och rybs. Nästan hela den ekologiskt odlade skörden var också certifierad och omställd så att den kan säljas med ekologisk märkning.

Tablå D. Total raps- och rybsskörd från arealer med ekologisk odling och total raps- och rybsskörd från omställd ekologisk areal 2017

Gröda	Total skörd från ekologiskt odlad areal, ton¹⁾	Andel av den totala skörden²⁾, procent	Total skörd från omställd areal, ton^{1) 3)}	Andel av den totala skörden²⁾, procent

Höstraps	17 800	4,9	15 400	4,3
Höstrybs	800	57,1	800	57,1
Vårrybs	300	18,8	300	18,8
Raps och rybs totalt⁴⁾	19 000	5,0	16 600	4,4

1) Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1801.

3) Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

4) Vårraps ingår i den totala skörden från ekologiskt odlad areal av raps och rybs och i den totala skörden från omställd areal av raps och rybs.

Höstraps är den dominerande grödan, och totalskörden som är omställd och godkänd för försäljning med ekologisk märkning ökade med 4 500 ton eller 41 % mellan 2016 och 2017.

För höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också redovisning på länsnivå för Östergötlands, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län. Det var i Västra Götalands län som den ekologiska odlingen av höstraps hade störst omfattning under 2017.

Oljelinarealen som odlats ekologiskt uppgick till 70 hektar totalt i landet, vilket motsvarar runt 2 % av den totala oljelinarealen. Antalet observationer är inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Skörden av grönfoder redovisas numera i skördestatistiken

Att tillvarata stråsäd i form av grovfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, och det är en gröda som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är stråsädesgrödor (exklusive majs) till grönfoder, majs till grönfoder och andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt), och uppgick under 2017 till totalt omkring 375 000 ton vid ekologisk odling. Omräknat till ts-skörd motsvarar den totala ekologiskt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter drygt 11 % av den totala ekologiska grovfoderskörden av slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den konventionellt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter motsvarar över 10 % av den konventionellt odlade totala grovfoderskörden. Det är för båda odlingsformerna en något högre andel än vad som är normalt, och beror på att fler lantbrukare skördade grödorna som grönfoder eftersom arealerna inte kunde tröskas på grund av den regniga hösten. Medelfelen för skördestatistiken gällande andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder är ovanligt höga, vilket beror på stor variation mellan skördenivåerna för olika lantbruksföretag.

Inom grödgruppen stråsädesgrödor (exklusive majs) till grönfoder är blandsäd den vanligaste grödan, ofta med blandningar av stråsäd och baljväxter. På riksnivå var hektarskörden för denna grödgrupp runt 13 ton per hektar både vid ekologisk konventionell odling.

Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av ettåriga grönfoderväxter från grödgruppen stråsädesgrödor (exklusive majs). På regional nivå finns för denna grödgrupp flera exempel på att de genomsnittliga hektarskördarna från de ekologiskt odlade arealerna är i nivå med eller över hektarskördarna från de konventionella arealerna. Inom den konventionella odlingen är det istället majs till grönfoder som dominerar kvantitetsmässigt. Hektarskörden av konventionellt odlad grönfodermajs var på riksnivå närmare 38 ton per hektar, med ts-halten 30 %.

Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina ansökningar om arealstöd redovisat som just ”Grönfoder”. Det saknas information om vilka grödor det gäller. Till denna grödgrupp räknas även ärter, åkerbönor och oljeväxter som skördats som grönfoder.

Skörden av ettåriga grönfoderväxter som var certifierade och omställda för ekologisk odling uppgick till runt 300 000 ton med ts-halten 30 %.

Totalskörden för matpotatis från arealer med ekologisk odling svarade för uppemot 7 % av rikets totala skörd

Totalskörden för matpotatis från arealer med ekologisk odling beräknas för riket till 36 600 ton. Det är nästan en fördubbling av totalskörden jämfört med femårsgenomsnittet, men är i nivå med 2016 års totalskörd. Sedan undersökningen om skörd från arealer med ekologisk odling infördes 2003 har totalskördenivån legat tämligen konstant omkring 2–3 % av rikets totala skörd. De senaste åren har den ekologiska matpotatisproduktionens andel av rikets totala skörd ökat och uppgick till 4,7 % för 2015, till 6,5 % för 2016 och för 2017 till 6,9 %.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik.

I tablå E redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ekologisk odling respektive totalskörd beräknad för omställd ekologisk areal. För matpotatis kan nästan hela den ekologiskt odlade skörden säljas med ekologisk märkning. De olika totalskörderesultaten beror till stor del på att det finns matpotatisodlingar på arealer under omställning, men också på osäkerheter i arealunderlagen och på att skörderesultaten, som totalskördarna baseras på, delvis kommer från olika företag.

Tablå E. Total matpotatisskörd från arealer med ekologisk odling och total skörd från omställd ekologisk areal 2017

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton¹⁾

Andel av
den totala
skörden²⁾, procent

Total skörd

från omställd
areal,

ton^{1) 3)}

Andel av

den totala skörden²⁾, procent

Matpotatis

36 600

6,9

35 300

6,7

1) Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1801.

3) Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

Matpotatisarealen med ekologisk odling ökade med 110 hektar jämfört med 2017 och uppgick till 1 810 hektar totalt i landet, vilket motsvarar 11 % av den totala matpotatisarealen. För riket redovisas en skörd per hektar på 20 230 kilo för arealer med ekologisk odling. Hektarskörden skiljer sig inte signifikant från 2016 års resultat, trots att den obärgade arealen ökade under 2017 vilket sänker hektarskördenivån. Störst omfattning hade odlingen i Skåne och Västra Götalands län med 430 respektive 410 hektar. I Gotlands län odlades 360 hektar, följt av Dalarnas län med 120 hektar. I Gävleborgs län och Östergötlands län odlades 100 respektive 80 hektar. För övriga län odlades högst 50 hektar matpotatis ekologiskt.

Den ekologiskt odlade matpotatisarealen ökade med 110 hektar medan den konventionella matpotatisarealen minskade med 350 hektar jämfört med 2016.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 32 130 kilo per hektar. Skillnaden i skörd per hektar mellan den ekologiskt odlade arealen och den konventionellt odlade har flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är i allmänhet mindre än de konventionella. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiska odlingen är det bladmögelangrepp som man ofta hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar. En större andel av de ekologiska odlingarna får lämnas obärgade än för de konventionella odlingarna.

Andelen areal med färskpotatis är mindre på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad till ett fåtal hektar.

En fjärdedel av vallarealen är ekologiskt odlad

Den totala bärgade skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer uppgick 2017 till 1 058 100 ton, varav förstaskörden till 656 900 ton och återväxten till 401 200 ton. De största mängderna av den totala vallskörden kom från produktionsområdet Götalands skogsbygder. Minsta mängderna skördades i Götalands södra slättbygder och Övre Norrland. Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas som hövikt med 83,5 % torrsubstanshalt. Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen. Av landets totala slåttervallskörd kom nästan 22 % från ekologiskt odlade arealer.

I tablå F redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ersättning för ekologisk odling.

Tablå F. Total slåttervallsskörd från arealer med ekologisk odling och andel av totalskörd 2017

Gröda	Total inbärgad skörd från ekolo-giskt odlad areal, ton^1,)	Andel av den totala skörden²⁾, procent

Slåttervall	1 058 100	21,5

1) Uppgifterna avser torrsubstanshalt 83,5 % (hövikt).

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1701.

Hektarskörden av ekologisk vall var på riksnivå 5 570 kilo per hektar vilket är i nivå med 2016 års hektarskörd. Inga signifikanta skillnader i hektarskörd finns mellan produktionsområdena förutom för Övre Norrland där hektarskörden var signifikant lägre än i de övriga områdena. Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. På produktionsområdesnivå låg avkastningen för den ekologiskt odlade arealen mellan 69 och 120 % av den konventionella hektarskörden. Signifikant skillnad mellan ekologisk och konventionell hektarskörd var det i Götalands mellanbygder där den ekologiska vallen avkastade 69 % av den konventionella.

På riksnivå var den ekologiskt odlade arealens hektarskörd 88 % av den konventionella hektaravkastningen. Vall är den gröda där avkastningen skiljer sig minst mellan konventionell och ekologisk odling. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, vare sig vid ekologisk eller vid konventionell odling och därför påverkas avkastningen av ekologisk vall inte på samma sätt som avkastning av ekologisk spannmål av förbudet mot att använda kemiska växtskyddsmedel. Hög andel klöver kan också till viss del kompensera för att kväve från syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

Vall är också en gröda där en stor andel av arealen odlas ekologiskt. 25 % av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige odlades ekologiskt 2017. Den skattade arealen ekologisk slåttervall uppgick 2017 till 190 090 hektar, betesvallen till 53 840 hektar samt den outnyttjade vallen till 13 890 hektar. Skattningen har gjorts utifrån uppgifter lämnade i undersökningen.

Odlingsbetingelser – kall vår, torr sommar och regn när grödorna skulle skördas

Hösten 2016 såddes ovanligt stora arealer av främst höstvete och höstraps. Det förekom dock en del rapporter om torkskador och snigelangrepp som ledde till ojämn uppkomst och omsådd. Även under våren var det periodvis alltför torrt. Våren var också kylig och grödorna skadades av frost på en del håll. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmängder än normalt på flertalet platser i landet, vilket i vissa fall ledde till torkskador på grödorna. De regionala variationerna är stora – samtidigt som det förekommit torka som dragit ner hektarskördarna har en del lantbrukare haft ovanligt höga skördenivåer.

För grödor som mognar tidigt inleddes skördearbetet under goda väderförhål-landen. Men i september började regnväder dra in över landet och det regniga vädret fortsatte sedan under hela hösten. Skördearbetet försenades och försvå-rades. Grödorna började i många fall gro i axen där de stod kvar ute i fält, med kvalitetsproblem och obärgade arealer som följd. Regnen ledde också till liggsäd och höga vattenhalter i de kvantiteter som kunde skördas. En del kvantiteter har fått kasseras efter skörd eftersom de inte kunde torkas ner till lagringsduglighet tillräckligt snabbt. En del arealer som skulle tröskas har skördats som ensilage istället. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten för maskinerna som orsak till att arealer har lämnats helt oskördade.

Den torra försommaren gjorde att förekomsten av bladfläcksvampar i höstvete var låg i Svealand medan förekomsten i de sydligaste länen var normal med undantag för stora angrepp av brunrost i Skåne. I de sydliga länen överskreds också bekämpningströsklarna för bladlöss i flera av spannmålsgrödorna. Stor förekomst av ärtbladlus noterades på många platser i landet. Kallt väder under april minskade angreppen av rapsbaggar i höstoljeväxterna men blygrå rapsvivel och skidgallmygga orsakade lokalt i södra Sverige stora skador i höstrapsen. Mer information finns även på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: ”Växtskyddsåret 2017”.

Stora obärgade arealer

Av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev 2,5 % obärgad på riksnivå. Motsvarande uppgift för den konventionella arealen var 1,8 %. Det överstiger i båda fallen vad som är normalt. De regionala variationerna är stora och Norrland drabbades särskilt hårt. I Västerbottens och Norrbottens län blev 44 % respektive 50 % av den konventionellt odlade spannmålsarealen obärgad. Andra län med stora obärgade arealer inom båda odlingsformerna är Västernorrlands, Gävleborgs, Kronobergs och Kalmar län.

För ärter var andelen obärgad areal uppemot 4 % inom den ekologiska och drygt 3 % inom den konventionella odlingen. Åkerbönorna blev obärgade på 2 % av både den ekologiska och den konventionella arealen. Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella, men åkerbönor uppvisar under åren 2016 och 2017 samma andel för båda odlingsformerna.

När det gäller raps och rybs beräknas närmare 4 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen uppgick till mindre än 1 %.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev drygt 2 % obärgade inom både ekologisk och konventionell odling på riksnivå. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 6,2 % för den ekologiska och 3,7 % för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige, där den ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. När grödorna står kvar länge på fälten får djuren ökade möjligheter att förstöra skörden.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden, samt kvoten mellan hektarskörd från ekologiskt odlad och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer. När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.


Skörd för ekologisk och konventionell odling 2017	JO 14 SM 1801