![]() |
![]() | |
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2018 | JO 14 SM 1901 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Statistikens ändamål och innehåll Sedan 2003 genomförs årligen undersökningar om skörd från
arealer med ersättning för ekologisk odling. Genom specialbearbetning av
underlaget från de ordinarie skördeundersökningarna beräknas även skörd från
konventionell odling. Skördeuppgifterna i tabellerna avser skörd från arealer med
ekologisk odling under 2018. Hur stor del av denna areal som dessutom är
omställd och därmed godkänd för produktion av grödor för försäljning med
ekologisk märkning varierar från gröda till gröda. Statistikens ändamål och innehåll
Den population som statistiken för ekologisk odling ska
belysa utgörs av jordbruksföretag med ekologisk odling under 2018. Den population, som statistiken för konventionell odling ska
belysa, utgörs av jordbruksföretag med konventionell odling under 2018. Areal
för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen
betraktats som konventionell odling. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel
eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. För riket totalt och uppdelat på län
och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande följande
uppgifter: – hektarskörd (kg/hektar) – hektarskörd (kg/hektar), reducerad
(endast för matpotatis) – odlad areal (hektar) – totalskörd (ton) – andel ekologisk areal av total
grödareal (procent) – kvot mellan ekologisk och konventionell hektarskörd (procent) – obärgad areal (hektar och procent) – grönfoderareal (hektar och procent) – arealfördelning mellan slåttervall,
betesvall och ej utnyttjad vall (hektar och procent). Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar med
mera. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i
skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden.
Hektarskörd per skördad areal redovisas inte. Uppgifter
redovisas för kärnskörd respektive fröskörd av grödorna höstvete (inklusive
dinkel, lantvetesorter och andra typer av vete), vårvete (inklusive
lantvetesorter och andra typer av vete), råg (höstråg och marginella
kvantiteter av vårråg), höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete,
blandsäd och majs, samt ärter, åkerbönor, höstraps, vårraps, höstrybs och
vårrybs. Uppgifter om skörd av grönfoder redovisas för stråsädesgrödor
exklusive majs, majs och för andra grödor än stråsädesgrödor skördade som
grönfoder. Uppgifter om skörd redovisas även för matpotatis och
slåttervall. Grödor som odlas för produktion av energi ingår i de redovisade
kvantiteterna. Med blandsäd avses stråsädesblandningar och
stråsäd/baljväxtblandningar. Med grönfoder avses skörd av hela växten som
grovfoder. Med trindsäd menas baljväxter som
odlas för frönas skull till mogen skörd. I grödgruppen trindsäd ingår
ärter och åkerbönor för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och
foderärter (inte konservärter). Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och
vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter. Undersökningen innefattar inte variabler om grödornas
kvalitet, vilken kan variera mellan olika år och påverka skördens användbarhet. Information om statistikens
framställning
Skördestatistiken baseras på uppgifter från urval av
jordbruksföretag. Som urvalsram för undersökningarna om skörd från ekologiskt
odlade arealer av spannmål, trindsäd, oljeväxter och potatis användes
Jordbruksverkets administrativa register för ersättning för ekologisk odling
avseende 2018. Två olika urval drogs: ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter
(1 870 företag) och ett för matpotatis (153 företag). Den ekologiskt
respektive konventionellt odlade skörden av slåttervall beräknas från och med
2016 utifrån samma urval som den ordinarie skörden. Urvalet är stratifierat på
om gården odlar arealerna ekologiskt eller konventionellt för att öka
precisionen i skattningarna. Totalt ingick under 2018 1 500 företag i
urvalet, varav 532 företag med ekologisk vallodling. Vid insamling av uppgifter och vid beräkning av resultat har
samma metoder använts som vid den ordinarie officiella skördestatistiken.
Jordbrukarna har lämnat sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller
genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Från varje
jordbruksföretag samlades information in om total bärgad kvantitet alternativt
skörden per hektar av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av
spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas kvantiteternas vattenhalt. För
spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För
trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till
9,0 %. För skörd av grönfoder och slåttervall efterfrågas kvantiteternas
torrsubstanshalter. De uppgivna skördarna omräknas från och med 2018 till
100 % torrsubstanshalt. Denna förändring har gjorts för att underlätta
jämförelserna av skördarna från ettåriga grönfoderväxter och slåttervall.
Tidigare omräknas grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med
30,0 % torrsubstanshalt och slåttervallkvantiteterna till sin vikt i form
av hö med 83,5 % torrsubstanshalt. Med ledning av varje företags grödarealer framräknades för
granskning företagets hektarskörd alternativt totalskörd för varje gröda.
Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om
ersättning för ekologisk odling tidigare under året. På basis av skattade
hektarskördar per redovisningsområde och aktuella ekologiskt odlade grödarealer
har totala skördar beräknats. För beräkning av total skörd för den ekologiska odlingen har
ekologiskt odlade grödarealer enligt de tre godkända kontrollorganen, Kiwa
Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB använts. Vid redovisning av
kärnskörd respektive fröskörd för spannmål, trindsäd och oljeväxter har dessa
grödarealer minskats med arealer skördade som grönfoder. För matpotatis framräknas reducerade hektarskördar, som
erhålls genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och
småfallande knölar. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras
på uppgifter från 1987–1998 års ordinarie objektiva skördeuppskattningar där
både ekologiska och konventionella odlingar ingick. Samma standardtal har
använts för både konventionell och ekologisk odling eftersom det inte finns
något underlag för beräkning av standardtal för respektive odlingssystem. För
matpotatis görs inte någon korrigering för småfallande knölar när potatisen
skördats som färskpotatis. Hela skörden av färskpotatis betraktas som säljbar. För slåttervall har undersökningen begränsats till att
endast omfatta slåttervall, det vill säga första skörd samt återväxt på
slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar
ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av
hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt
samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera
återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd.
Dessutom redovisas den totala ekologiskt odlade vallarealen med uppdelning på
slåttervall, betesvall respektive ej utnyttjad vall. Information om statistikens kvalitet
För att belysa den osäkerhet som
finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från
ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade
hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa
undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel
och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till
viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken.
Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet)
i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra
slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska
mätfel. Medelfel
Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas
på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 35 000 kg
per hektar och ett skattat relativt medelfel på 1,5 % (det vill säga
525 kg per hektar) kan man med liten felrisk (5 %) säga att
intervallet 35 000 ± 2 x 525 (det vill säga 33 950–36 050 kg per
hektar) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de
systematiska felen är små. På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad
areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten
felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 + 2 x 3,0 % (det vill säga
10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de
systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer
skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen
överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att
beräkna konfidensintervall. För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för
hektar- och totalskörd identisk. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål,
trindsäd och oljeväxter samt för skörd av grönfoder är medelfelet för
totalskörden ofta större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en
osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder.
För slåttervall är medelfelet för totalskörden oftast större än medelfelet för
hektarskörden beroende på en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen på
slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Bortfall
För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter från
ekologiskt odlade arealer blev bortfallet av jordbruksföretag 3,6 % (68
företag), varav vägrare 2,4 procentenheter (44 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 4,6 % (7 företag). För
vallundersökningen var bortfallet 11,1 % (59 företag). Bortfallet bedöms
inte leda till några systematiska fel. Övertäckning och undertäckning
Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och
undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade
företag utgör undertäckning, och företag som upphört eller inte odlar grödan
utgör övertäckning. I och med att årets aktuella uppgifter om
jordbruksföretagens arealer används som underlag för urvalet blir både
övertäckningen och undertäckningen begränsad. För undersökningen om spannmål,
trindsäd och oljeväxter för ekologiskt odlade arealer var övertäckningen
1,8 % (34 företag). Övertäckningen var 9,8 % (15 företag) för
undersökningen om matpotatis. För vallundersökningen om skörd från ekologiskt
odlade arealer var övertäckningen 2,1 % (11 företag). Över- och undertäckningen
bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning. Vid jordbruksföretag som inte ansöker om ersättning för
ekologisk odling kan det förekomma odlingar som ligger mycket nära den
ekologiska odlingen vad gäller brukningssätt. Dessa arealer ingår i
skattningarna för konventionell odling. Mätning
Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma
skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för
avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de
fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och
eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras. Bearbetning
De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med
granskningen görs manuella och maskinella kontroller. I
vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats. I
övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna, varvid uppgifterna
bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de
statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen
bedöms vara god. Jämförbarhet
Den redovisade statistiken baseras på den faktiska odlingen.
Vid jämförelser av hektarskördar för olika odlingsformer bör man tänka på att
även andra aspekter än själva odlingstekniken kan ha inverkat på skillnaden i
skördenivå. I och med att den ekologiskt odlade arealen i något större
utsträckning är belägen i skogsbygd jämfört med den konventionella odlingen kan
en del av skillnaden i skördenivå förklaras av att skogsbygderna i allmänhet
visar en lägre skördeavkastning än slättbygderna. En annan faktor som
samvarierar med skördenivån är odlingsarealen. För potatis finns en tendens att
odlingsarealen vid ekologisk odling är mindre än vid konventionell odling,
vilket också bör vägas in då hektarskördarna från de olika odlingsformerna
jämförs. Annan statistik
Slutlig skördestatistik för 2018 från de ordinarie
skördeundersökningarna, där både den ekologiska och den konventionella odlingen
ingår, har redovisats i Statistiska meddelanden JO 16 SM 1901. Slutliga uppgifter om åkerarealens användning 2018 har
redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1802. Omställda arealer och arealer under omställning avseende
år 2018 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 13 SM 1901:
Ekologisk växtodling 2018. Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag
beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta
sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i ett
Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 1901. Redovisning sker
för skördeområden, län, produktionsområden och riket. Från och med år 2013
redovisas trimmade tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt
odlade arealer. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Kvalitetsdeklaration. Mer om
statistikens framställning och kvalitet
Mer
information om statistikens framställning och kvalitet ges i dokumenten
”Statistikens framställning” respektive ”Kvalitetsdeklaration” (tidigare
Beskrivning av statistiken) som finns tillgängliga på SCB:s och
Jordbruksverkets webbplatser. |