Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

Normskördar för skördeområden, län och riket 2003

JO 15 SM 0301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Sedan 1961 har SCB årligen beräknat normskördar för de viktigaste grödorna.

Normskördestatistiken är tillsammans med information om årets skörd av värde för bland annat bedömningar av årsmånens inverkan på jordbrukarnas och hela jordbrukssektorns samlade produktionsutfall. Normskördarna används vidare som underlag vid rådgivning till lantbrukare, vid driftsekonomiska beräkningar och vid värderingar av intrång. För bildning av stödområden inom jordbruket har normskördarna varit ett viktigt underlag. Inom miljöområdet används norm­skördarna för växtnäringsbalansberäkningar och vid beräkning av risk för nä­ringsläckage till vattendrag.

Ingen EU-reglering finns för denna statistik.

Detta omfattar statistiken

Normskördar beräknas för höstvete, vårvete, höstråg, vårkorn, havre, matpo­tatis, potatis för stärkelse, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och för socker­betor. För höstkorn, rågvete, ärter och oljelin saknas statistik för tillräckligt lång tidsserie. För slåttervall saknas numera skördestatistik och normskördar beräknades t.o.m. år 1997.

Normskördar publiceras årligen i juni och avser det årets förväntade hektarskörd. Beräkningarna baseras på skördeutfallet de senaste 15 åren. Resultat redovisas för skördeområden (SKO), län, 8 produktionsområden och hela riket.

Normskördeberäkningarna bygger i huvudsak på material från skördestatistiken där årliga beräkningar sker av hektar- och totalskördar för olika grödor. I Statistiskt meddelande JO 16 SM 0301 redovisas 2002 års definitiva skörderesultat. Där beskrivs också de olika undersökningarna.

Definitioner och förklaringar

Med normskörden för en gröda inom ett område menas den hektarskörd man normalt kan räkna med i området. Skördeutfallet beror på ett stort antal faktorer. Vissa av dessa är relativt konstanta, till exempel markbonitet och topografi. Andra förändras efterhand, till exempel näringstillförsel, bekämpningsmedelsanvändning, sortval och brukningsmetoder. En tredje grupp, som kan sammanfattas under begreppet årsmån, varierar starkt och oregelbundet mellan åren. Med årsmån avses inverkan på växtodlingen av olika väderleksbetingelser, såsom temperatur, ljus, nederbörd, vind och växtsjukdomar.

Regioner. 106 skördeområden (SKO), 21 län, 8 produktionsområden och hela riket

Grödor. Spannmål: höstvete, vårvete, höstråg, vårkorn och havre
Potatis: matpotatis och potatis för stärkelse
Oljeväxter: höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs
Sockerbetor

Så görs statistiken

Beräkningarna av normskörd för spannmål, oljeväxter och sockerbetor sker efter en enhetlig modell, vilken gäller för skördeområden, produktionsområden, län och riket. Den metod som används är en regressionsmodell med år som för­klarande variabel samt en stabiliseringsvariabel. Regressionsperioden har tidi­gare varit 25 år. Modellen kritiserades då för att vara stel och inte ta hänsyn till förändringar i skördeutvecklingen. I syfte att få en mer flexibel modell som reagerar tidigare på trendbrott justerades regressionsperioden ner till 15 år vid 1999 års normskördeberäkningar. Normskörden i ett område utgörs nu av me­deltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeförändring från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret.

Skördeutvecklingen beskrivs med en rät linje, den så kallade trendlinjen. Denna linje baseras på regressionsberäkning med minsta kvadratmetoden. För att dess lutning inte skall påverkas av ojämn fördelning mellan goda och dåliga års­måner under beräkningsperioden utnyttjas en variabel som speglar årsmånen. Denna årsmånsvariabel beräknas som skillnaden mellan varje års skörd i 15-årsperioden och medelvärdet av de sex närmast föregående årens skörd.

Som en illustration av regressionsmodellen visas i följande diagram norm­skörden för vårkorn i Stockholms län (3 982 kg/ha år 2003).

Beräkning av normskörd

Skörd, kg/ha

 

För en utförlig beskrivning av övergången till den reviderade beräkningsmodel­len hänvisas till Statistikrapport PM MR/LP 1998:3 som kan rekvireras från SCB.

Om beräkningsunderlaget inte är tillräckligt för att normskörden skall kunna beräknas med godtagbar precision markeras detta med streck (-) i tabellerna.

Statistikens tillförlitlighet

Normskördeberäkningarna bygger på definitiv statistik från SCB:s skördeunder­sökningar, samt för sockerbetor på uppgifter från Danisco Sugar AB.

De beräknade normskördarna är behäftade med viss osäkerhet. För grödor som uppvisat stor variation i skördeutfall från år till år blir normskörden mer osäker. Även grödarealen är av betydelse, ju större areal desto fler observationer ligger vanligtvis till grund för den beräknade hektarskörden, vilket i sin tur leder till lägre urvalsfel. På läns-, produktionsområdes- och riksnivå är normskördarna säkrare bestämda än på SKO-nivå.

Normskördarna bygger på skörderesultat under en följd av år. Skördeuppskatt­ningarna var tidigare mer omfattande. Då utfördes objektiva mätningar i fält av skördeutfallet för samtliga grödor. Dessa resultat bedöms vara mycket tillför­litliga.

Skördeundersökningarna i spannmål och oljeväxter grundar sig sedan 1998 på lantbrukarnas uppgifter insamlade via intervju. Som en följd av bytet av metod, från provtagning till intervjumetod, har hektarskörden fått en något annorlunda innebörd. När statistiken baserades på skörden från provytor avsåg hektarskör­den skörd per besådd areal. När uppgifterna nu hämtas in från lantbrukarna blir det mer fråga om en hektarskörd som avser skörd per bruttoareal av grödan. Det skulle i så fall ge en något lägre hektarskörd. Effekten blir dock inte så stor eftersom de uppmätningar av arealerna som har gjorts efter EU-inträdet har lett till att lantbrukarnas redovisning av grödarealerna under senare år börjat överensstämma allt bättre med den besådda arealen. Att tillvarata stråsäd i form av grovfoder har blivit vanligare de senaste 5-10 åren. Fr.o.m. 2000 års skattning påverkar stråsäd som skördats som "ej planerad skörd av grönfoder" inte längre hektarskördeskattningen för spannmål. Med "ej planerad skörd av grönfoder" avses att lantbrukaren i sent skede bestämt sig för att ta skörden som grönfoder i stället för "spannmål till mognad". Tidigare har ej planerad skörd av grönfoder betraktats som misslyckad spannmålsskörd och jämställts med obärgad areal i beräkningarna.

För potatisens del skedde ett metodbyte 1999, från provtagning i fält för att skatta hektarskörden, till insamling av information via postenkät (se statistiskt meddelande JO 16 SM 0001). Den nya officiella hektarskördeskattningen för matpotatis omfattar även avkastningen för färskpotatis och fr.o.m. år 2000 även odlingar mindre än 0,5 hektar. När underlag för normskörd i matpotatis tas fram görs därför en specialbearbetning av resultaten så att normskörden endast omfattar höst- och vinterpotatis på odlingar om minst 0,5 hektar. Detta gör att jämförbarheten med tidigare år förbättras. Postenkätmetoden i sig, har i en provstudie 1992, visat sig ge en underskattning av skörden jämfört med provtagning i fält. En lägre nivå för den årliga skördestatistiken påverkar givetvis normskördarna, även om förändringarna blir av mer successiv karaktär.

Bra att veta

Normskördar publiceras årligen i Statistiska meddelanden. Normskördar avseende 2002 redovisades i SM JO 15 SM 0201.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se under Statistik & fakta och på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Den definitiva skördestatistiken fr.o.m. 1965 finns tillgänglig i Sveriges statistiska databaser. Åtkomst sker via SCB:s webbplats och användandet är kostnadsfritt.

Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik kommer fr.o.m. 2001 inte längre att tryckas upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryck­ta Statistiska meddelanden finns det möjlighet att, vid varje tillfälle som offi­ciell jordbruksstatistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post tillsammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se.

Enskilda exemplar av publikationerna kommer också att kunna erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas av Marjatta Niemi tfn: 036 - 15 59 34, fax: 036 - 34 01 96, post: Jord­bruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se.

En sammanfattning av resultaten redovisas i Jordbruksstatistisk årsbok.

Beskrivning av statistiken

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.