Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Sedan 1961 har årligen normskördar beräknats för ett antal grödor. Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan förvänta sig under normala odlings- och väderbetingelser. Denna information är tillsammans med information om det faktiska skördeutfallet av värde för bl.a. bedömningar av årsmånens inverkan på jordbrukarnas och hela jordbrukssektorns samlade produktionsutfall. Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket.

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Med normskörden för en gröda inom ett område menas den hektarskörd man normalt kan räkna med i området. Skördeutfallet beror på ett stort antal faktorer, både sådana som är relativt konstanta över tiden och sådana som förändras efterhand. En viktig faktor, som varierar starkt och oregelbundet mellan åren, är den s.k. årsmånen. Med årsmån avses inverkan på växtodlingen av olika väderleksbetingelser, såsom temperatur, ljus, nederbörd, vind och växtsjukdomar.

Normskördeberäkningarna baseras inte på någon enskild statistisk undersökning utan är en kalkyl som utgår från 15 tidigare års skattningar av hektarskördar. Det finns således ingen undersökningspopulation för denna statistik. Den population, som statistiken avser, utgörs av de jordbruksföretag i landet som 2005 odlar de grödor för vilka normskördar redovisas.

Normskördar redovisas totalt för riket samt för skördeområden, län och produktionsområden och för följande grödor:

- Spannmål: höstvete, vårvete, råg, vårkorn och havre.

- Potatis: matpotatis och potatis för stärkelse

- Oljeväxter: höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs

- Sockerbetor

Så görs statistiken

Normskördar beräknas årligen för flertalet av de grödor för vilka skördeskatt­ningar redovisas och för sockerbetor. För varje område och gröda beräknas en normskörd, förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning. Beräkningarna sker enligt en enhetlig modell för samtliga grödor och områdesindelningar. Normskörden i ett område beräknas som medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor) under de sista 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeutvecklingen från 15-årsperiodens mitt t o m det aktuella skördeåret. Vid beräkningen används en regressionsmodell med årtal som förklarande variabel och en stabiliseringsvariabel. Skördeutvecklingen beskrivs med en rät linje, den s.k. trendlinjen.

För en utförlig beskrivning av beräkningsmodellen hänvisas till statistikrapport PM MR/LP 1998:3 som kan rekvireras från SCB.

Statistikens tillförlitlighet

Normskördeberäkningarna baseras inte på någon särskilt genomförd statistisk undersökning. I beräkningarna används resultaten från de senaste femton årens skördeundersökningar, som är statistiska urvalsundersökningar. Tillförlitlig­heten i normskördeberäkningarna beror därför dels av de urvals-, täcknings-, mät-, bortfalls- och bearbetningsfel som finns i dessa undersökningar dels av det modellfel som finns i beräkningarna.

Av felen i skördeundersökningarna torde främst urvalsfel men till viss del även mätfel påverka tillförlitligheten i statistiken. Se vidare i motsvarande Beskrivning av statistiken för "Skörd av spannmål, ärter och oljeväxter" (produkt JO0601) respektive "Skörd av potatis" (produkt JO0603).

Metoden för skördestatistikens urvalsundersökningar förändrades under senare delen av 1990-talet, vilket kan ha påverkat nivån på skattningarna. I de redovisade normskördarna finns därför en effekt av denna förändring.

Beräkningsmodellen bygger på antagandet att årets hektarskörd följer den trend som den aktuella grödan visat de senaste 15 åren. Den använda modellen är flexibel och reagerar bl.a. på trendbrott. Eventuella modellfel kan inte kvantifieras.

Osäkerhetsmått redovisas inte. Bortsett från modellfel är medelfelen i normskördarna ca +5 procent till +10 procent på SKO-nivå, när tillräckligt beräkningsunderlag finns. På läns-, produktionsområdes- och riksnivå är normskördarna säkrare bestämda.

Bra att veta

Normskörden utgörs av medeltalet av hektarskördarna under de sista 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en trendfaktor. Jämförelser av normskör­dar över tiden är oftast av mindre intresse även om jämförbarheten är relativt god. Metoden för de undersökningar som ligger till grund för hektarskördeskattningarna förändrades under senare delen av 1990-talet, vilket kan ha påverkat nivån på skattningarna. I de redovisade normskördarna finns därför under senare år en viss effekt av denna förändring. För Skåne och Västra Götalands län "störs" jämförbarheten mellan åren av de länssammanslagningar som skett.

Normskördarna bygger på uppgifter från övrig skördestatistik varför jäm­förbarheten med denna i princip god. Vid jämförelser bör emellertid beaktas att metoden för undersökningar av hektarskördar förändrades under senare delen av 1990-talet, vilket kan ha påverkat nivån på skattningarna. Denna eventuella nivåförändring har emellertid i endast mindre grad hunnit påverka normskördarna, som baseras på 15 års statistik.

Spannmål redovisas numera med 14 procents vattenhalt. Tidigare år har spannmål visats vid 15 procents vattenhalt. Ändringen har efterfrågats bland användare av skördestatistiken. Det är en anpassning till den vattenhalt som oftast används vid redovisning av skördeuppgifter för spannmål. Även rikssiffrorna i tabell 1 för åren 2000-2004, som tidigare redovisats vid 15 procents vattenhalt, avser numera 14 procent.

Annan statistik

De definitiva skördeuppgifterna avseende 2004 för olika grödor har redovisats i det statistiska meddelandet "Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2004. Definitiva uppgifter" (JO 16 SM 0501). Preliminära uppgifter avseende 2005 kommer att publiceras under hösten 2005 och definitiva uppgifter under våren 2006.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statistiska meddelanden finns det möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruksstatistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post tillsammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se.

Enskilda exemplar av publikationerna kan erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas från Marjatta Niemi tfn: 036 - 15 59 34, fax: 036 - 34 01 96, post: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.