Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Normskördar för skördeområden, län och riket 2007

JO 15 SM 0701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande (SM) redovisas 2007 års normskördar baserade på både konventionell och ekologisk odling enligt den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

Normskörd för flera nya grödor i år

Sedan 1961 har normskörd beräknats för spannmålsgrödorna höstvete, vårvete, råg, vårkorn och havre samt för oljeväxterna höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. Normskörd har även beräknats för matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor.

Under senare år har antalet grödor som omfattas av skördestatistiken utökats. Skörd av höstkorn, rågvete och blandsäd undersöks sedan 1995. Skörd av ärter och oljelin tillkom 1996 och åkerbönor år 2004.

I år redovisas normskördar för första gången för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och oljelin.

Olika metoder beroende på hur länge grödan varit med i skördestatistiken

Beräkningarna sker enligt två olika modeller beroende på antal år grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Då tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och i övrigt används en medelvärdesmodell.

Med regressionsmodellen utgörs normskörden i ett område av medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeförändring från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret. Det finns ännu inte någon tidsserie som är tillräckligt lång för de nya grödorna för att beräkna normskördar enligt samma modell som för de övriga mer frekventa grödorna. När regressionsmodellen inte är tillämpbar beräknas normskörden som ett trimmat medelvärde av hektarskördarna enligt underlaget från skördestatistiken.

Andelen ekologisk odling påverkar normskörden

Under senare år har ekologisk odling blivit allt mera utbredd. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än den konventionella måste andelen ekologisk odling för respektive gröda och område tas i beaktande när normskördarna analyseras.

Det har inte varit möjligt att beräkna separata ekologiska respektive konventionella normskördar eftersom underlag saknas för de långa tidsserier som behövs. De normskördar som redovisas speglar den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

För att belysa de skillnader i skördenivå som kan förekomma anges i tablå 1 relativtal för ekologisk respektive konventionell hektarskörd enligt skördestatistiken. Uppgifter om skörd för ekologisk odling började samlas in år 2003. Med ekologisk odling avses här arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer, dvs. inte enbart certifierad ekologisk odling.

Något som inverkar på normskörden är även andelen av grödans areal som är ekologiskt odlad i det aktuella området. Den ekologiska odlingen är inte jämt fördelad mellan olika delar av landet.

I tablå 1 redovisas uppgifterna på riksnivå. Motsvarande uppgifter på länsnivå och för produktionsområden finns redovisade i följande SM: "Skörd för ekologisk och konventionell odling" (JO 16 SM 0402, JO 16 SM 0502 samt JO 16 SM 0602).

 

Tablå 1. Relativtal för ekologisk och konventionell skörd per hektar samt andel av den totala grödarealen som odlats ekologiskt 2003, 2004 och 2005 2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gröda

2003

 

2004

 

2005

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eko1)

Konv

Andel eko %

 

Eko1)

Konv

Andel eko %

 

Eko1)

Konv

Andel eko %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

55

102

3,9

 

61

102

4,0

 

52

101

4,2

Vårvete

60

108

18,2

 

64

109

18,6

 

55

104

17,5

Höstråg

55

105

10,9

 

56

106

13,9

 

58

104

12,8

Höstkorn

..

100

0,8

 

..

100

1,2

 

..

100

0,9

Vårkorn

58

102

5,6

 

59

102

5,6

 

54

103

5,4

Havre

61

106

11,3

 

63

107

15,2

 

55

109

15,8

Rågvete

67

103

9,3

 

71

103

9,4

 

69

104

8,2

Blandsäd

76

109

24,7

 

77

109

49,1

 

76

116

32,1

Ärter

68

108

23,7

 

72

107

22,3

 

78

105

22,4

Höstraps

70

101

3,3

 

57

102

3,3

 

55

101

4,7

Vårraps

..

100

1,5

 

33

101

1,3

 

28

100

1,8

Höstrybs

..

105

9,8

 

..

103

14,1

 

76

103

22,6

Vårrybs

..

104

8,0

 

40

108

14,0

 

39

105

20,9

Oljelin

..

110

13,5

 

..

103

7,1

 

41

104

7,8

Matpotatis

40

103

4,7

 

47

103

4,2

 

40

102

4,4

Stärkelsepotatis

..

..

0,9

 

..

..

0,8

 

..

..

0,7

Slåttervall

88

110

29,8

 

73

110

31,0

 

77

114

33,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

1) Där antal jordbruksföretag i beräkningsunderlaget understiger 20 utelämnas resultaten (..).

2) Hektarskörden från skördeundersökningarna respektive år = 100.

 

Metodbyte för skörd av potatis påverkar normskörden

År 1999 ersattes de objektiva skördeuppskattningarna som baseras på provtagningar i fält med insamling av skördeuppgifter direkt ifrån jordbrukarna. Uppgifterna började därefter samlas in med hjälp av postenkät med kompletterande telefonintervjuer. En provstudie där postenkät jämfördes med provtagningsmetoden genomfördes 1992. Studien visade att postenkätmetodens hektarskördar på riksnivå understiger provtagningsmetodens hektarskördar med nästan 20 procent. Denna nivåförändring har fått till följd att normskörden under flera år efter metodbytet legat över den nya lägre skördenivån.

Fr.o.m. 2007 års normskörd justeras regressionsmodellen så att metodbytet beaktas och på så vis anpassas normskörden till den nu använda metodens skördenivå.

Lucka i skördestatistiken för slåttervall medför att normskörd inte kan beräknas

Slåttervall odlas på omkring 30 procent av den totala åkermarken i landet. Under närmare 10 år har det dock inte varit möjligt att ta fram normskördar för slåttervall. Det beror på att uppgifter om skörd av slåttervall inte samlades in alls under åren 1998-2001 och endast för första skörden under åren 1993-1997.

Skördeundersökningen för vall baserades till och med 1992 på provtagningsresultat. Ett ökat intresse för skörd av slåttervall gjorde att framtagning av statistik återupptogs 2002 via postenkät med kompletterande telefonintervjuer.

Det finns en viktig definitionsskillnad mellan hektarskörd för slåttervall enligt provtagningsmetoden och hektarskörd enligt postenkätmetoden. I provtagningsmetodens hektarskörd ingick skörd från återväxt som tillvaratagits genom bete, medan den inte ingår i postenkätmetodens hektarskörd. Dessutom kan själva ändringen av insamlingsmetod i sig leda till nivåskillnader i den redovisade statistiken.

Det har även förekommit väsentliga ändringar av vallodlingstekniken under den senaste 10-årsperioden. Dessa ändringar påverkar ofta skördenivåerna för slåttervall. Ett exempel på detta är den ökade andelen tillvaratagande av vallen i form av ensilage i stället för hö. Tidigare skörd leder till bättre kvalitet men samtidigt blir de skördade kvantiteterna ofta lägre. Antalet mjölkkor har minskat drastiskt och många vallarealer drivs numera extensivt. Ytterligare en faktor är den ökade andelen ekologiskt odlad vall.

Även om det ännu inte är möjligt att beräkna normskördar för slåttervall redovisas i detta SM femårsgenomsnitt för de år som skörd av slåttervall samlats in med den nya metoden, se tabell 11. Jämförelser med normskördar baserade på provtagningsmetoden bör göras med försiktighet.

Kommentarer till tabellerna

Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket. För varje område och gröda beräknas en normskörd, förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning.

I tabellerna redovisas normskörd och antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna. Antalet avser summan av de jordbruksföretag vars hektarskördar utgjort beräkningsunderlaget för de 15 respektive 10 år som ingått vid framtagningen av grödans normskörd i det aktuella området.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att antalet jordbruksföretag är minst fem för varje enskilt år som ingår i beräkningsunderlaget. Antalet år med tillräckligt antal jordbruksföretag måste vara minst tio. När grödan saknas i ett område eller när normskörden är för osäker för att redovisas markeras detta med ett streck (-).