Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas 2009 års normskördar baserade på både konventionell och ekologisk odling enligt den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

Normskörd för flera nya grödor

Sedan 1961 har normskörd beräknats för spannmålsgrödorna höstvete, vårvete, råg, vårkorn och havre samt för oljeväxterna höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. Normskörd har också beräknats för matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor. Från och med år 2007 redovisas normskördar även för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och oljelin. Det beror på att antalet grödor som omfattas av skördestatistiken har utökats. Skörd av höstkorn, rågvete, blandsäd och oljelin undersöks sedan 1995. Skörd av ärter tillkom 1996 och åkerbönor år 2004.

Olika metoder beroende på hur länge grödan varit med i skördestatistiken

Beräkningarna sker enligt två olika modeller beroende på det antal år som grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Då tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och i övrigt används en medelvärdesmodell.

Med regressionsmodellen utgörs normskörden i ett område av medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeförändring från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret. Det finns ännu inte någon tidsserie som är tillräckligt lång för de nya grödorna för att beräkna normskördar enligt samma modell som för de övriga mer frekventa grödorna. När regressionsmodellen inte är tillämpbar beräknas normskörden som ett trimmat medelvärde av hektarskördarna enligt underlaget från skördestatistiken.

Andelen ekologisk odling påverkar normskörden

Under senare år har ekologisk odling blivit allt mera utbredd. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än den konventionella bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och område tas i beaktande när normskördarna analyseras.

Det har inte varit möjligt att beräkna separata ekologiska respektive konventionella normskördar eftersom underlag saknas för de långa tidsserier som behövs. De normskördar som redovisas speglar den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

För att belysa de skillnader i skördenivå som kan förekomma anges i tablå A relativtal för ekologisk respektive konventionell hektarskörd enligt skördestatistiken. Uppgifter om skörd för ekologisk odling började samlas in år 2003. Med ekologisk odling avses här arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer, dvs. inte enbart certifierad ekologisk odling.

Den ekologiska odlingen är inte jämt fördelad mellan olika delar av landet. Andelen av grödans areal som är ekologiskt odlad inverkar på det aktuella områdets normskörd. I tablå 1 redovisas andel ekologisk odling på riksnivå för olika grödor. Motsvarande uppgifter på länsnivå och för produktionsområden finns redovisade i följande SM: "Skörd för ekologisk och konventionell odling" (JO 16 SM 0602, JO 16 SM 0702 samt JO 16 SM 0802).

 

 

 

Tablå A. Relativtal för ekologisk och konventionell skörd per hektar samt andel av den totala grödarealen som odlats ekologiskt 2005, 2006 och 2007 ²⁾

Gröda	2005				2006				2007
	Eko1)	Konv	Andel eko procent		Eko1)	Konv	Andel eko procent		Eko1)	Konv	Andel eko procent
Höstvete	52	101	4,2		57	101	3,9		52	102	4,0
Vårvete	55	104	17,5		60	107	16,7		66	109	20,1
Höstråg	58	104	12,8		50	106	12,6		54	104	7,6
Höstkorn	..	100	0,9		..	100	0,8		..	100	0,4
Vårkorn	54	103	5,4		57	102	5,1		59	102	4,6
Havre	55	109	15,8		58	106	14,6		62	105	13,3
Rågvete	69	104	8,2		64	103	7,7		68	103	8,1
Blandsäd	76	116	32,1		68	112	35,9		85	108	45,7
Ärter	78	105	22,4		80	105	20,8		59	109	22,6
Åkerbönor	84	125	64,4		84	117	67,0		95	135	68,7
Höstraps	55	101	4,7		58	102	5,1		56	102	4,0
Vårraps	28	100	1,8		..	100	1,2		..	101	1,0
Höstrybs	76	103	22,6		61	120	26,8		88	106	24,9
Vårrybs	39	105	20,9		26	114	15,2		38	117	19,9
Oljelin	41	104	7,8		..	104	5,1		..	108	12,3
Matpotatis	40	102	4,4		47	103	4,3		50	103	4,3
Stärkelsepotatis	..	..	0,7		..	..	0,9		..	..	0,5
Slåttervall	77	114	33,8		82	111	34,1		75	108	26,8

 

1) Där antal jordbruksföretag i beräkningsunderlaget understiger 20 utelämnas resultaten (..).

2) Hektarskörden från de ordinarie skördeundersökningarna = 100. Där ingår både ekologisk och konventionell odling i underlaget.

 

Femårsmedelvärden av konventionell skörd per hektar

Från och med år 2008 finns underlag för att ta fram femårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Skörd från arealer som är ekologiskt odlade påverkar inte dessa resultat. Uppgifterna finns redovisade i tabellerna 10 - 13. I form av en kvot jämförs också dessa konventionella femårsmedelvärden med motsvarande femårsmedelvärden från den ordinarie skördeundersökningen, där både ekologisk och konventionell odling ingår i underlaget. Via den kvoten går det att få en överblick över vilka grödor och vilka områden som visar störst skillnad mellan de konventionella skördenivåerna och skördenivåerna enligt den ordinarie skördestatistiken.

Uppgifter om femårsmedelvärden för konventionella hektarskördar finns redovisade för län och för jordbrukets åtta produktionsområden. Statistik om konventionella skördenivåer behövs när åkermarkens produktionspotential ska analyseras i olika regioner.

Metodbyte för skörd av potatis påverkar normskörden

År 1999 ersattes de objektiva skördeuppskattningarna som baserades på provtagningar i potatisfält med insamling av skördeuppgifter direkt ifrån jordbrukarna. Uppgifterna började därefter samlas in med hjälp av postenkät med kompletterande telefonintervjuer. En provstudie där postenkät jämfördes med provtagningsmetoden genomfördes 1992. Studien visade att postenkätmetodens hektarskördar på riksnivå understeg provtagningsmetodens hektarskördar med nästan 20 procent. Denna nivåförändring har fått till följd att normskörden under flera år efter metodbytet legat över den nya lägre skördenivån.

Från och med 2007 års normskörd justerades regressionsmodellen så att metodbytet beaktas. På så vis anpassas normskörden numera till den nu använda metodens skördenivå.

Lucka i skördestatistiken för slåttervall medför att normskörd inte kan beräknas

Slåttervall odlas på drygt 30 procent av den totala åkermarken i landet. Under mer än 10 år har det dock inte varit möjligt att ta fram normskördar för slåttervall. Det beror på att uppgifter om skörd av slåttervall inte samlades in alls under åren 1998-2001 och endast för första skörden under åren 1993-1997. Skördeundersökningen för vall baserades till och med 1997 på provtagningsresultat.

Ett ökat intresse för skörd av slåttervall gjorde att framtagning av statistik återupptogs år 2002. Datainsamlingen sker numera genom att ett urval av jordbrukare lämnar uppgifter om vallskörden via särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av lantbrukskunniga intervjuare.

Det finns en viktig definitionsskillnad mellan hektarskörd för slåttervall enligt provtagningsmetoden och hektarskörd enligt nu använda insamlingsmetoden. I provtagningsmetodens hektarskörd ingick skörd från återväxt som tillvaratagits genom bete. Betad återväxt ingår däremot inte i den nu använda metodens hektarskörd. Dessutom kan själva ändringen av insamlingsmetod i sig ha lett till nivåskillnader i den redovisade statistiken.

Det har även förekommit väsentliga ändringar av vallodlingstekniken under den senaste 10-årsperioden. Dessa ändringar har påverkat skördenivåerna för slåttervall. Ett exempel på detta är den ökade andelen ekologiskt odlad vall, som vanligen ger lägre skörd per hektar. År 2007 hade 34 procent av den totala slåttervallarealen miljöersättning för ekologiska produktionsformer. Skördenivån för den ekologiskt odlade slåttervallarealen var då på riksnivå 70 procent av motsvarande konventionella skörd per hektar. Ett annat exempel på ändrad odlingsteknik är den ökade andelen tillvaratagande av vallen i form av ensilage i stället för som hö. Tidigare skörd leder till bättre kvalitet men samtidigt blir de skördade kvantiteterna ofta lägre. Ytterligare en faktor av betydelse är att antalet mjölkkor har minskat och många vallarealer odlas numera extensivt.

Även om det ännu inte är möjligt att beräkna normskördar för slåttervall redovisas från och med år 2007 femårsgenomsnitt för de år som skörd av slåttervall samlats in med den nya metoden, se tabell 9. Jämförelser med normskördar baserade på provtagningsmetoden bör göras med beaktande av den ovan nämnda definitionsskillnaden.

Kommentarer till tabellerna

Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket. Femårsmedelvärden beräknas för län, produktionsområden och hela riket. För varje område och gröda beräknas normskörd respektive femårsmedelvärde förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning.

I tabellerna redovisas normskörd respektive femårsmedelvärde och antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna. Antalet avser summan av de jordbruksföretag vars hektarskördar utgjort beräkningsunderlag för de år som ingått vid framtagningen av grödans normskörd respektive femårsmedelvärde i det aktuella området.

När grödan saknas i ett område eller när normskörden är för osäker för att redovisas markeras detta med ett streck (-).