![]() |
![]() | |
Normskördar för skördeområden, län och riket 2012 | JO 15 SM 1201, korrigerad version 2013-03-12 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan 1961 har normskördar beräknats årligen för ett antal
grödor. Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan
förvänta sig under normala odlings- och väderbetingelser. Denna information är
tillsammans med information om det faktiska skördeutfallet av värde för bl.a.
bedömningar av årsmånens inverkan på jordbrukarnas och hela jordbrukssektorns
samlade produktionsutfall. Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län,
produktionsområden och hela riket. Detta omfattar statistiken
Definitioner och förklaringar
Med normskörden för en gröda inom ett område menas den
hektarskörd man normalt kan räkna med i området. Skördeutfallet beror på ett
stort antal faktorer, både sådana som är relativt konstanta över tiden och
sådana som förändras efterhand. En viktig faktor, som varierar starkt och
oregelbundet mellan åren, är den s.k. årsmånen. Med årsmån avses inverkan på
växtodlingen av olika väderleksbetingelser, såsom temperatur, ljus, nederbörd,
vind och växtskadegörare. Normskördeberäkningarna baseras inte på någon enskild
statistisk undersökning utan är en beräkningsmodell som utgår från 15
alternativt 10 tidigare års skattningar av hektarskördar. Det finns således
ingen undersökningspopulation för denna statistik. Den population som
statistiken avser utgörs av de jordbruksföretag i landet som 2012 odlar de
grödor för vilka normskördar redovisas. Normskördarna baseras på
skördeuppgifter från ekologiskt och konventionellt odlade arealer utifrån den
fördelning av odlingen som finns i landet. Normskördar redovisas totalt för riket samt för
skördeområden, län och produktionsområden och för följande grödor: - Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn,
vårkorn, havre, rågvete, blandsäd - Potatis: matpotatis och potatis för stärkelse - Trindsäd: ärter - Oljeväxter: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och
oljelin - Sockerbetor - Slåttervall:
femårsmedelvärden Från och med år
2008 redovisas femårsmedelvärden för skörd per hektar från
konventionellt odlade arealer. Skörd från arealer som odlats ekologiskt
påverkar inte dessa resultat. Via en kvot jämförs dessa konventionella
femårsmedelvärden med motsvarande femårsmedelvärden från den ordinarie
skördeundersökningen, där både ekologisk och konventionell odling ingår i
underlaget. Femårsmedelvärden för skörd från konventionellt odlade
arealer redovisas totalt för riket samt för län och produktionsområden. Så görs statistiken
Normskördar beräknas årligen för flertalet av de grödor för
vilka skördeskattningar redovisas och för sockerbetor. För varje område och
gröda beräknas en normskörd, förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning.
Beräkningarna sker enligt två olika modeller beroende på antal år grödan ingått
i underlaget för skördestatistiken. Då tillräckligt underlag finns används en
regressionsmodell och för övriga grödor framräknas ett trimmat
tioårsmedelvärde. Normskörden i ett område, baserad på regressionsmodellen,
beräknas som medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna
(leveransuppgifter för sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella
normskördeåret plus en beräknad skördeutveckling från 15-årsperiodens mitt till
och med det aktuella skördeåret. Antalet jordbruksföretag med skördeuppgift
måste vara minst fem för varje enskilt år som ingår i beräkningsunderlaget.
Antalet år med tillräckligt antal jordbruksföretag måste vara minst tio. Vid
beräkningen används en regressionsmodell med årtal som förklarande variabel och
en stabiliseringsvariabel. Skördeutvecklingen beskrivs med en rät linje, den
s.k. trendlinjen. Normskördar i ett område baserade på medelvärdesmodellen
beräknas som medelvärden av de senaste 10 årens hektarskördar frånsett den
lägsta och den högsta hektarskörden under perioden. Metoden benämns ”trimmat
tioårsmedelvärde”. Vid beräkningen av femårsmedelvärden måste antalet
jordbruksföretag vara minst tio för varje enskilt år av de fem år som ingår i
beräkningsunderlaget. För en utförlig beskrivning av beräkningsmodellen hänvisas till statistikrapporterna PM MR/LP 1998:3 och PM RM/L
2007:1 som kan rekvireras från SCB. Statistikens tillförlitlighet
Normskördeberäkningarna baseras inte på någon särskilt
genomförd statistisk undersökning. I beräkningarna används resultaten från de
senaste årens skördeundersökningar, som är statistiska urvalsundersökningar.
Tillförlitligheten i normskördeberäkningarna beror därför dels av de urvals-, täcknings-, mät-, bortfalls- och bearbetningsfel som
finns i dessa undersökningar dels av det modellfel som finns i beräkningarna. Av felen i skördeundersökningarna
torde främst urvalsfel men till viss del även mätfel påverka tillförlitligheten
i statistiken. Se vidare i motsvarande Beskrivning av statistiken för
”Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter” (produkt JO0601), ”Skörd av
potatis” (produkt JO0603), ”Skörd av slåttervall” (produkt JO0606) respektive
”Skörd för ekologisk och konventionell odling (produkt JO0608). Metoden för skördestatistikens urvalsundersökningar
förändrades under senare delen av 1990-talet, vilket framförallt för potatis
har påverkat nivån på skattningarna. I de redovisade normskördarna finns därför
en effekt av denna förändring. Fr.o.m. 2007 års normskörd justerades
regressionsmodellen så att metodbytet beaktas och på så vis anpassas
normskörden numera till den nu använda metodens skördenivå. Regressionsmodellen bygger på antagandet att årets
hektarskörd följer den trend som den aktuella grödan visat de senaste 15 åren.
Den använda modellen är flexibel och reagerar bl.a. på trendbrott. Eventuella
modellfel kan inte kvantifieras. Osäkerhetsmått redovisas inte. På läns-, produktionsområdes-
och riksnivå är normskördarna säkrare bestämda än på SKO-nivå. Antal företag
med skördeuppgift som utgjort underlag för beräkningen redovisas dock, vilket
kan ge viss vägledning om säkerheten. Bra att veta
Normskördarna bygger på uppgifter från övrig skördestatistik
varför jämförbarheten med denna i princip är god. För potatis föreligger dock
vissa skillnader mellan hektarskörden i den ordinarie skördestatistiken och
motsvarande normskörd. För matpotatis avser normskörden hektarskörd av höst-
och vinterpotatis. Vid beräkning av normskörd ingår inte färskpotatisodlingar
eller odlingar mindre än Spannmål redovisas numera med 14,0 % vattenhalt. Tidigare år
har spannmål visats vid 15,0 % vattenhalt. Ändringen har efterfrågats bland
användare av skördestatistiken. Det är en anpassning till den vattenhalt som
oftast används vid redovisning av skördeuppgifter för spannmål. Annan statistik
De slutliga skördeuppgifterna
avseende 2011 för olika grödor har redovisats i det statistiska meddelandet
”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2011. Slutlig
statistik” (JO 16 SM 1201). Preliminära uppgifter avseende 2012
kommer att publiceras under hösten 2012 och slutliga uppgifter under våren 2013. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning av statistiken. |