![]() |
![]() | |
Normskördar för skördeområden, län och riket 2014 | JO 15 SM 1401 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas 2014 års normskördar baserade på både
konventionell och ekologisk odling enligt den fördelning av odlingsformerna som
förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år. Normskörd för flera grödor
Sedan början av 1960-talet har normskörd beräknats för
spannmålsgrödorna höstvete, vårvete, råg, vårkorn och havre samt för
oljeväxterna höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. Normskörd har också
beräknats för matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor. Från och med år
2007 redovisas normskördar även för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och
oljelin. Det beror på att antalet grödor som omfattas av skördestatistiken har
utökats. Skörd av höstkorn, rågvete, blandsäd och oljelin undersöks sedan 1995.
Skörd av ärter tillkom 1996, åkerbönor 2004 och majs år 2007. Olika metoder beroende på hur länge grödan varit med i skördestatistiken
Beräkningarna sker enligt olika modeller beroende på det
antal år som grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Då tillräckligt
underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor framräknas
ett medelvärde. Med regressionsmodellen utgörs normskörden i ett område av
medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för
sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en
beräknad skördeförändring från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella
skördeåret. När
regressionsmodellen inte är tillämpbar sker beräkning som ett trimmat tioårsmedelvärde
eller ett femårsmedelvärde av hektarskördarna enligt underlaget från
skördestatistiken. Andelen ekologisk odling påverkar normskörden
Under senare år har ekologisk odling blivit allt mera
utbredd. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än
den konventionella bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och område
tas i beaktande när normskördarna analyseras. Det har inte varit möjligt att beräkna separata ekologiska
respektive konventionella normskördar eftersom underlag saknas för de långa
tidsserier som behövs. De normskördar som redovisas speglar den fördelning av
odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för
respektive område och år. För att belysa de skillnader i skördenivå som kan
förekomma anges i tablå A relativtal för ekologisk respektive konventionell hektarskörd jämfört med
motsvarande hektarskörd enligt den ordinarie skördestatistiken.
Uppgifter om skörd för ekologisk odling började samlas in år 2003. Med
ekologisk odling avses här arealer med miljöersättning för ekologisk odling. Den ekologiska odlingen är inte jämt fördelad mellan olika
delar av landet. Andelen av grödans areal som är ekologiskt odlad inverkar på
det aktuella områdets normskörd. I tablå A redovisas andel ekologisk odling på
riksnivå för olika grödor. Motsvarande uppgifter på länsnivå och för
produktionsområden finns redovisade i följande SM: ”Skörd för ekologisk och
konventionell odling” (JO 16 SM 1102,
JO 16 SM 1202 samt JO 14 SM 1301). Tablå A. Relativtal för ekologisk och konventionell skörd
per hektar samt andel av total grödareal som odlats ekologiskt 2010, 2011 och 2012 2)
![]() 1) Där antal jordbruksföretag i
beräkningsunderlaget understiger 20 utelämnas resultaten (..). 2) Hektarskörden från de ordinarie skördeundersökningarna
= 100. Där ingår både ekologisk och konventionell odling i underlaget. Trimmade tioårsmedelvärden
av konventionell skörd per hektar
Efter att
tidigare ha redovisat femårsmedelvärden finns från och med år 2013 underlag för
att ta fram tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt
odlad skörd per hektar. Skörd från arealer som är ekologiskt odlade påverkar inte
dessa resultat. Uppgifterna finns redovisade i tabell 10. I form av en kvot jämförs också dessa
konventionella tioårsmedelvärden med motsvarande tioårsmedelvärden från den
ordinarie skördeundersökningen, där både ekologisk och konventionell
odling ingår i underlaget. Via den kvoten går det att få en överblick över
vilka grödor och vilka områden som visar störst skillnad mellan de
konventionella skördenivåerna och skördenivåerna enligt den ordinarie skördestatistiken.
För majs och åkerbönor medger antalet
undersökningsår endast att femårsmedelvärden tas fram. Uppgifterna för
konventionella hektarskördar finns redovisade för riket, län och för
jordbrukets åtta produktionsområden. Statistik om konventionella skördenivåer
behövs bland annat när åkermarkens produktionspotential ska analyseras i olika
regioner. Metodbyte för skörd av potatis påverkar normskörden
År 1999 ersattes de objektiva skördeuppskattningarna som
baserades på provtagningar i potatisfält med insamling av skördeuppgifter
direkt ifrån jordbrukarna. Uppgifterna började därefter samlas in med hjälp av
postenkät med kompletterande telefonintervjuer. En provstudie där postenkät
jämfördes med provtagningsmetoden genomfördes 1992. Studien visade att
postenkätmetodens hektarskördar på riksnivå understeg provtagningsmetodens
hektarskördar med nästan 20 %. Denna nivåförändring har fått till följd
att normskörden under flera år efter metodbytet legat över den nya lägre
skördenivån. Från och med 2007 års normskörd justerades
regressionsmodellen så att metodbytet beaktas. På så vis anpassas normskörden
numera till den nu använda metodens skördenivå. Lucka i skördestatistiken för slåttervall medför att normskörd inte kan beräknas enligt regressionsmodellen
Slåttervall odlas på mer än en tredjedel av den totala
åkermarken i landet. Under åren
1998–2006 har det dock inte funnits underlag till att ta fram
normskördar för slåttervall. Det beror på att uppgifter om skörd av slåttervall
inte samlades in alls under åren 1998–2001 och endast för första skörden under
åren 1993–1997. Skördeundersökningen för vall baserades till och med 1997 på
provtagningsresultat. Ett ökat intresse för skörd av slåttervall gjorde att
framtagning av statistik återupptogs år 2002. Datainsamlingen sker numera genom
att ett urval av jordbrukare lämnar uppgifter om vallskörden via en särskild
internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av lantbrukskunniga
intervjuare. Det finns en viktig definitionsskillnad mellan hektarskörd
för slåttervall enligt provtagningsmetoden och hektarskörd enligt den nu
använda insamlingsmetoden. I provtagningsmetodens hektarskörd ingick skörd från
återväxt som tillvaratagits genom bete. Betad återväxt ingår däremot inte i den
nu använda metodens hektarskörd. Dessutom kan själva ändringen av insamlingsmetod
i sig ha lett till nivåskillnader i den redovisade statistiken. Det har även förekommit väsentliga ändringar av
vallodlingstekniken under den senaste 10-årsperioden. Dessa förändringar har
påverkat skördenivåerna för slåttervall. Ett exempel på detta är den ökade
andelen ekologiskt odlad vall, som vanligen ger lägre skörd per hektar. År 2012 hade nästan 23 % av den totala
slåttervallarealen miljöersättning för ekologisk odling. Skördenivån för den
ekologiskt odlade slåttervallarealen var då på riksnivå 86 % av motsvarande
konventionella skörd per hektar. Ett annat exempel på ändrad
odlingsteknik är den ökade andelen tillvaratagande av vallen i form av ensilage
i stället för som hö. Tidigare skörd leder till bättre kvalitet men samtidigt
blir de skördade kvantiteterna ofta lägre. Ytterligare en faktor av betydelse
är att antalet mjölkkor har minskat och förhållandevis stora vallarealer odlas numera extensivt. På grund av
den ovan nämnda luckan i skördestatistiken är det ännu inte möjligt att beräkna
normskördar enligt regressionsmodellen för slåttervall. Efter att under några
år presenterat femårsmedelvärden, redovisas numera trimmade
tioårsmedelvärden för de år som
skörd av slåttervall samlats in med den nya metoden, se tabell 9.
Jämförelser med normskördar baserade på provtagningsmetoden bör göras med
beaktande av den ovan nämnda definitionsskillnaden. Kommentarer till tabellerna
Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län,
produktionsområden och hela riket.
Trimmade tioårsmedelvärden och femårsmedelvärden beräknas för län,
produktionsområden och hela riket. För varje område och gröda beräknas
normskörd respektive medelvärde förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning. I
tabellerna redovisas normskörd, trimmat tioårsmedelvärde respektive femårsmedelvärde
och antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna. Antalet avser
summan av de jordbruksföretag vars hektarskördar utgjort beräkningsunderlag
för de år som ingått vid framtagningen av grödans normskörd respektive
medelvärde i det aktuella området. När grödan saknas i ett område eller när normskörden är för
osäker för att redovisas markeras detta med två punkter (..). |