![]() |
![]() | |
Normskördar för skördeområden, län och riket 2014 | JO 15 SM 1401 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan 1961 har normskördar beräknats årligen för ett antal
grödor. Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan
förvänta sig under normala odlings- och väderbetingelser. Denna information är
tillsammans med information om det faktiska skördeutfallet av värde för bl.a.
bedömningar av årsmånens
inverkan på jordbrukarnas och hela jordbrukssektorns samlade produktionsutfall.
Normskördarna kan också tillsammans med preliminära grödarealer ge en första
prognos för årets totalskördar. Normskördar beräknas för skördeområden
(SKO), län, produktionsområden och hela riket. Detta omfattar statistiken
Definitioner och förklaringar
Med normskörden för en gröda inom ett område menas den
hektarskörd man normalt kan räkna med i området. Skördeutfallet beror på ett
stort antal faktorer, både sådana som är relativt konstanta över tiden och
sådana som förändras efterhand. En viktig faktor, som varierar starkt och
oregelbundet mellan åren, är den s.k. årsmånen. Med årsmån avses inverkan på
växtodlingen av olika väderleksbetingelser, såsom temperatur, ljus, nederbörd,
vind och växtskadegörare. Beräkningarna
baseras inte på någon enskild statistisk undersökning utan är en
beräkningsmodell som utgår från 15 alternativt 10 tidigare års skattningar av
hektarskördar. Det finns således ingen undersökningspopulation för denna statistik.
Den population som statistiken avser utgörs av de jordbruksföretag i landet som
2014 odlar de grödor för vilka normskördar redovisas. Resultaten baseras
på skördeuppgifter från ekologiskt och konventionellt odlade arealer utifrån
den fördelning av odlingen som finns i landet. Uppgifter redovisas totalt för riket samt för skördeområden,
län och produktionsområden och för följande grödor: - Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn,
vårkorn, havre, rågvete, blandsäd - Potatis: matpotatis och potatis för stärkelse - Oljeväxter: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och
oljelin - Sockerbetor - Trindsäd: ärter - Slåttervall:
trimmat tioårsmedelvärde (riket, län och produktionsområden) Från och med år 2008 redovisas medelvärden för skörd per hektar från konventionellt
odlade arealer. Skörd från arealer som odlats ekologiskt påverkar inte dessa
resultat. Via en kvot jämförs dessa konventionella medelvärden med motsvarande
medelvärden från den ordinarie skördeundersökningen, där både ekologisk
och konventionell odling ingår i underlaget. Medelvärden för skörd från konventionellt odlade arealer
redovisas totalt för riket samt för län och produktionsområden. Så görs statistiken
Normskördar beräknas årligen för flertalet av de grödor för
vilka skördeskattningar redovisas och för sockerbetor. För varje område och
gröda redovisas ett värde, förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning.
Beräkningar sker enligt olika modeller beroende på antal år grödan ingått i underlaget
för skördestatistiken. Då
tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor
framräknas ett medelvärde. Normskörden i ett område, baserad på
regressionsmodellen, beräknas som medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna
(leveransuppgifter för sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella
normskördeåret plus en beräknad skördeutveckling från 15-årsperiodens mitt till
och med det aktuella skördeåret. Antalet jordbruksföretag med skördeuppgift
måste vara minst fem för varje enskilt år som ingår i beräkningsunderlaget.
Antalet år med tillräckligt antal jordbruksföretag måste vara minst tio. Vid
beräkningen används en regressionsmodell med årtal som förklarande variabel och
en stabiliseringsvariabel. Skördeutvecklingen beskrivs med en rät linje, den
s.k. trendlinjen. Resultat i ett
område baserade på medelvärdesmodellen beräknas som medelvärden av de senaste
10 årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under
perioden. Metoden benämns ”trimmat tioårsmedelvärde”. Vid
beräkningen av femårsmedelvärden måste antalet jordbruksföretag vara minst tio
för varje enskilt år av de fem år som ingår i beräkningsunderlaget. Statistikens tillförlitlighet
Normskördeberäkningarna baseras inte på någon särskilt
genomförd statistisk undersökning. I beräkningarna används resultaten från de
senaste årens skördeundersökningar, som är statistiska urvalsundersökningar.
Tillförlitligheten i normskördeberäkningarna beror därför dels av de urvals-, täcknings-, mät-, bortfalls- och bearbetningsfel som
finns i dessa undersökningar dels av det modellfel som finns i beräkningarna. Av felen i skördeundersökningarna
torde främst urvalsfel men till viss del även mätfel påverka tillförlitligheten
i statistiken. Se vidare i motsvarande Beskrivning av statistiken för
”Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter” (produkt JO0601), ”Skörd av
potatis” (produkt JO0603), ”Skörd av slåttervall” (produkt JO0606) respektive
”Skörd för ekologisk och konventionell odling (produkt JO0608). Metoden för skördestatistikens urvalsundersökningar
förändrades under senare delen av 1990-talet, vilket framförallt för potatis
har påverkat nivån på skattningarna. I de redovisade normskördarna finns därför
en effekt av denna förändring. Fr.o.m. 2007 års normskörd justerades
regressionsmodellen så att metodbytet beaktas och på så vis anpassas
normskörden numera till den nu använda metodens skördenivå. Regressionsmodellen bygger på antagandet att årets
hektarskörd följer den trend som den aktuella grödan visat de senaste 15 åren.
Den använda modellen är flexibel och reagerar bl.a. på trendbrott. Eventuella
modellfel kan inte kvantifieras. Osäkerhetsmått redovisas inte. På läns-, produktionsområdes-
och riksnivå är normskördarna säkrare bestämda än på SKO-nivå. Antal företag
med skördeuppgift som utgjort underlag för beräkningen redovisas dock, vilket
kan ge viss vägledning om säkerheten. Bra att veta
Normskördarna bygger på uppgifter från övrig skördestatistik
varför jämförbarheten med denna i princip är god. För potatis föreligger dock
vissa skillnader mellan hektarskörden i den ordinarie skördestatistiken och
motsvarande normskörd. För matpotatis avser normskörden hektarskörd av höst-
och vinterpotatis. Vid beräkning av normskörd ingår inte färskpotatisodlingar
eller odlingar mindre än Spannmål redovisas numera med 14,0 % vattenhalt. Tidigare år
har spannmål visats vid 15,0 % vattenhalt. Ändringen har efterfrågats bland
användare av skördestatistiken. Det är en anpassning till den vattenhalt som
oftast används vid redovisning av skördeuppgifter för spannmål. Annan statistik
De slutliga skördeuppgifterna avseende 2013 för olika grödor har
redovisats i det statistiska meddelandet ”Skörd av spannmål, trindsäd,
oljeväxter, potatis och slåttervall 2013. Slutlig statistik”
(JO 16 SM 1401). Preliminära
uppgifter avseende 2014
kommer att publiceras under hösten 2014 och slutliga uppgifter under våren 2015. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning av statistiken. |