Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas 2015 års normskördar baserade på både konventionell och ekologisk odling enligt den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

Normskörd för flera grödor

Sedan början av 1960-talet har normskörd beräknats för spannmålsgrödorna höstvete, vårvete, råg, vårkorn och havre samt för oljeväxterna höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. Normskörd har också beräknats för matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor. Från och med år 2007 redovisas normskördar även för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och oljelin. Det beror på att antalet grödor som omfattas av skördestatistiken har utökats. Skörd av höstkorn, rågvete, blandsäd och oljelin undersöks sedan 1995. Skörd av ärter tillkom 1996, åkerbönor 2004 och majs år 2007.

Olika metoder beroende på hur länge grödan varit med i skördestatistiken

Beräkningarna sker enligt olika modeller beroende på det antal år som grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Då tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor framräknas ett medelvärde.

Med regressionsmodellen utgörs normskörden i ett område av medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeförändring från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret.

När regressionsmodellen inte är tillämpbar sker beräkning som ett trimmat tioårsmedelvärde eller ett femårsmedelvärde av hektarskördarna enligt underlaget från skördestatistiken.

Andelen ekologisk odling påverkar normskörden

Under senare år har ekologisk odling blivit allt mera utbredd. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än den konventionella bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och område tas i beaktande när normskördarna analyseras.

Det har inte varit möjligt att beräkna separata ekologiska respektive konventionella normskördar enligt regressionsmodellen eftersom underlag saknas för de långa tidsserier som behövs. En begränsande faktor är också färre observationer av respektive odlingsform i underlaget för skördestatistiken. De normskördar som redovisas speglar den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år. För att belysa de skillnader i skördenivå som kan förekomma anges i tablå A relativtal för ekologisk respektive konventionell hektarskörd jämfört med motsvarande hektarskörd enligt den ordinarie skördestatistiken på riksnivå. Relativtalen påverkas starkt av var i landet den ekologiska respektive konventionella odlingen huvudsakligen är belägen, samt av andelen ekologisk odling. Uppgifter om skörd för ekologisk odling började samlas in år 2003. Med ekologisk odling avses här arealer med miljöersättning för ekologisk odling.

Den ekologiska odlingen är inte jämt fördelad mellan olika delar av landet. Andelen av grödans areal som är ekologiskt odlad inverkar på det aktuella områdets normskörd. I tablå A redovisas andel ekologisk odling på riksnivå för olika grödor. Motsvarande uppgifter på länsnivå och för produktionsområden finns redovisade i följande SM: ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” (JO 16 SM 1202, JO 14 SM 1301 samt JO 14 SM 1401).

 

 

Tablå A. Relativtal för ekologisk och konventionell skörd per hektar samt andel av total grödareal som odlats ekologiskt 2011, 2012 och 2013

Gröda	2011				2012				2013
	Eko 1, 2)	Konv 1, 2)	Andel eko procent		Eko 1, 2)	Konv 1, 2)	Andel eko procent		Eko 1, 2)	Konv 1, 2)	Andel eko procent
Höstvete	56	102	4,4		53	102	4,7		50	103	4,6
Vårvete	66	108	19,5		59	111	18,4		59	107	14,7
Höstråg	40	107	9,1		54	103	6,1		46	106	8,2
Höstkorn	..	100	0,8		..	100	0,8		..	100	0,9
Vårkorn	54	102	4,9		49	102	4,8		62	102	5,4
Havre	63	106	14,6		60	108	16,0		63	106	15,4
Rågvete	67	104	11,0		63	104	11,9		67	107	13,1
Blandsäd	81	117	47,2		75	121	44,5		80	113	40,8
Ärter	70	107	15,0		59	108	16,2		81	104	15,1
Åkerbönor	91	107	47,7		90	115	43,2		88	107	43,5
Höstraps	48	101	2,6		53	102	3,2		54	101	2,8
Vårraps	..	100	0,3		38	101	0,6		56	101	0,6
Höstrybs	..	..	51,9		69	..	55,0		..	..	53,3
Vårrybs	..	107	8,6		..	104	13,2		71	104	13,4
Oljelin	..	101	0,8		..	101	1,4		..	100	0,8
Matpotatis	47	102	4,7		46	102	4,4		55	102	4,5
Stärkelsepotatis	..	..	0,4		..	..	0,4		..	..	0,2
Slåttervall	99	106	22,7		91	106	22,5		92	103	22,7

 

1) Där antal jordbruksföretag i beräkningsunderlaget understiger 20 utelämnas resultaten (..).

2) Hektarskörden från de ordinarie skördeundersökningarna = 100. Där ingår både ekologisk och konventionell odling i underlaget.

 

Trimmade tioårsmedelvärden av konventionell skörd per hektar

Efter att tidigare ha redovisat femårsmedelvärden finns från och med år 2013 underlag för att ta fram tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Skörd från arealer som odlats ekologiskt påverkar inte dessa resultat. Uppgifterna finns redovisade i tabell 10. I form av en kvot jämförs också dessa konventionella tioårsmedelvärden med motsvarande tioårsmedelvärden från den ordinarie skördeundersökningen, där både ekologisk och konventionell odling ingår i underlaget. Via den kvoten går det att få en överblick över vilka grödor och vilka områden som visar störst skillnad mellan de konventionella skördenivåerna och skördenivåerna enligt den ordinarie skördestatistiken. För majs medger antalet undersökningsår endast att femårsmedelvärden tas fram. Uppgifterna för konventionella hektarskördar finns redovisade för riket, län och för jordbrukets åtta produktionsområden. Statistik om konventionella skördenivåer behövs bland annat när åkermarkens produktionspotential ska analyseras i olika regioner.

Metodbyte för skörd av potatis påverkar normskörden

År 1999 ersattes de objektiva skördeuppskattningarna som baserades på provtagningar i potatisfält med insamling av skördeuppgifter direkt ifrån jordbrukarna. Uppgifterna började därefter samlas in med hjälp av postenkät med kompletterande telefonintervjuer. En provstudie där postenkät jämfördes med provtagningsmetoden genomfördes 1992. Studien visade att postenkätmetodens hektarskördar på riksnivå understeg provtagningsmetodens hektarskördar med nästan 20 %. Denna nivåförändring har fått till följd att normskörden under flera år efter metodbytet legat över den nya lägre skördenivån.

Från och med 2007 års normskörd justerades regressionsmodellen så att metodbytet beaktas. På så vis anpassas normskörden numera till den nu använda metodens skördenivå.

Lucka i skördestatistiken för slåttervall medför att normskörd inte kan beräknas enligt regressionsmodellen

Slåttervall odlas på mer än en tredjedel av den totala åkermarken i landet. Under åren 1998–2006 har det dock inte funnits underlag till att ta fram normskördar för slåttervall. Det beror på att uppgifter om skörd av slåttervall inte samlades in alls under åren 1998–2001 och endast för första skörden under åren 1993–1997. Skördeundersökningen för vall baserades till och med 1997 på provtagningsresultat.

Ett ökat intresse för skörd av slåttervall gjorde att framtagning av statistik återupptogs år 2002. Datainsamlingen sker numera genom att ett urval av jordbrukare lämnar uppgifter om vallskörden via en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av lantbrukskunniga intervjuare.

Det finns en viktig definitionsskillnad mellan hektarskörd för slåttervall enligt provtagningsmetoden och hektarskörd enligt den nu använda insamlingsmetoden. I provtagningsmetodens hektarskörd ingick skörd från återväxt som tillvaratagits genom bete. Betad återväxt ingår däremot inte i den nu använda metodens hektarskörd. Dessutom kan själva ändringen av insamlingsmetod i sig ha lett till nivåskillnader i den redovisade statistiken.

Det har även förekommit väsentliga ändringar av vallodlingstekniken under den senaste 10-årsperioden. Dessa förändringar har påverkat skördenivåerna för slåttervall. Ett exempel på detta är den ökade andelen ekologiskt odlad vall, som vanligen ger lägre skörd per hektar. År 2013 hade nästan 23 % av den totala slåttervallarealen miljöersättning för ekologisk odling. Skördenivån för den ekologiskt odlade slåttervallarealen var då på riksnivå 89 % av motsvarande konventionella skörd per hektar. Ett annat exempel på ändrad odlingsteknik är den ökade andelen tillvaratagande av vallen i form av ensilage i stället för som hö. Tidigare skörd leder till bättre kvalitet men samtidigt blir de skördade kvantiteterna ofta lägre. Ytterligare en faktor av betydelse är att antalet mjölkkor har minskat och förhållandevis stora vallarealer odlas numera extensivt.

På grund av den ovan nämnda luckan i skördestatistiken är det ännu inte möjligt att beräkna normskördar enligt regressionsmodellen för slåttervall. Efter att under några år presenterat femårsmedelvärden, redovisas numera trimmade tioårsmedelvärden för de år som skörd av slåttervall samlats in med den nya metoden, se tabell 9. Jämförelser med normskördar baserade på provtagningsmetoden bör göras med beaktande av den ovan nämnda definitionsskillnaden.

Kommentarer till tabellerna

Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket. Trimmade tioårsmedelvärden och femårsmedelvärden beräknas för län, produktionsområden och hela riket. För varje område och gröda beräknas normskörd respektive medelvärde förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning.

I tabellerna redovisas normskörd, trimmat tioårsmedelvärde respektive femårsmedelvärde och antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna. Antalet avser summan av de jordbruksföretag vars hektarskördar utgjort beräkningsunderlag för de år som ingått vid framtagningen av grödans normskörd respektive medelvärde i det aktuella området.

När grödan saknas i ett område eller när normskörden är för osäker för att redovisas markeras detta med två punkter (..).