Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 15 SM 1601

Normskördar för skördeområden, län och riket 2016
Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2016
pil.gifI korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF) adobe.gif (177 bytes) Beskrivning av statistiken(PDF)

I korta drag

Normskördar för de vanligaste grödorna

Sedan början av 1960-talet har SCB årligen beräknat normskördar för de vanligaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna samt för potatis och sockerbetor. Från och med 2007 redovisas även normskördar för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och oljelin.

Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser.

Resultat tas fram för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket. För varje område och gröda redovisas ett värde, förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning. Beräkningar sker enligt olika modeller beroende på antal år grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Då tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell, i övrigt används medelvärdesmodeller.

Andelen ekologisk odling påverkar normskörden

Resultaten baseras på skördeuppgifter från ekologiskt och konventionellt odlade arealer utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än den konventionella bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och område tas i beaktande när normskördarna analyseras.

Konventionella skördenivåer i form av trimmade tioårsmedelvärden

Efter att under några år presenterat femårsmedelvärden redovisas från och med 2013 trimmade tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Konventionellt odlad skörd innebär att skörd från arealer som är ekologiskt odlade inte påverkar resultaten. Statistik om konventionella skördenivåer behövs bland annat när åkermarkens produktionspotential ska analyseras i olika regioner. För majs medger antalet undersökta år ännu bara femårsmedelvärden.