![]() |
![]() | |
Normskördar för skördeområden, län och riket 2016 | JO 15 SM 1601 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan 1961 har normskördar beräknats årligen för ett antal
grödor. Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan
förvänta sig under normala odlings- och väderbetingelser. Denna information är
tillsammans med information om det faktiska skördeutfallet av värde för bl.a.
bedömningar av årsmånens
inverkan på jordbrukarnas och hela jordbrukssektorns samlade produktionsutfall.
Normskördarna kan också tillsammans med preliminära grödarealer ge en första
prognos för årets totalskördar. Normskördar beräknas för skördeområden
(SKO), län, produktionsområden och hela riket. Detta omfattar statistiken
Definitioner och förklaringar
Med normskörden för en gröda inom ett område menas den
hektarskörd man normalt kan räkna med i området. Skördeutfallet beror på ett stort
antal faktorer, både sådana som är relativt konstanta över tiden och sådana som
förändras efterhand. En viktig faktor, som varierar starkt och oregelbundet
mellan åren, är den så kallade årsmånen. Med årsmån avses inverkan på
växtodlingen av olika väderleksbetingelser, såsom temperatur, ljus, nederbörd,
vind och växtskadegörare. Beräkningarna
baseras inte på någon enskild statistisk undersökning utan är en
beräkningsmodell som utgår från 15 alternativt 10 tidigare års skattningar av
hektarskördar. Det finns således ingen undersökningspopulation för denna
statistik. Den population som statistiken avser utgörs av de jordbruksföretag i
landet som odlar de grödor för vilka normskördar redovisas. Resultaten
baseras på skördeuppgifter från ekologiskt och konventionellt odlade arealer
utifrån den fördelning av odlingen som finns i landet. Uppgifter redovisas totalt för riket samt för skördeområden,
län och produktionsområden och för följande grödor: - Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn,
vårkorn, havre, rågvete och blandsäd till mognad - Potatis: matpotatis och potatis för stärkelse - Oljeväxter: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och
oljelin - Sockerbetor - Trindsäd: ärter - Slåttervall:
trimmat tioårsmedelvärde (riket, län och produktionsområden) Från och med år 2008 redovisas medelvärden för skörd per hektar från konventionellt
odlade arealer. Skörd från arealer som odlats ekologiskt påverkar inte dessa
resultat. Via en kvot jämförs dessa konventionella medelvärden med motsvarande
medelvärden från den ordinarie skördeundersökningen, där både ekologisk
och konventionell odling ingår i underlaget. Medelvärden för skörd från konventionellt odlade arealer
redovisas totalt för riket samt för län och produktionsområden. Så görs statistiken
Normskördar beräknas årligen för flertalet av de grödor för
vilka skördeskattningar redovisas och för sockerbetor. För varje område och
gröda redovisas ett värde, förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning.
Beräkningar sker enligt olika modeller beroende på antal år grödan ingått i underlaget
för skördestatistiken. Då
tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor
framräknas ett medelvärde. Normskörden i ett område, baserad på
regressionsmodellen, beräknas som medeltalet av hektarskördarna enligt
skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor) under de senaste 15
åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeutveckling från
15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret. Antalet
jordbruksföretag med skördeuppgift måste vara minst fem för varje enskilt år
som ingår i beräkningsunderlaget. Antalet år med tillräckligt antal
jordbruksföretag måste vara minst tio. Vid beräkningen används en
regressionsmodell med årtal som förklarande variabel och en stabiliseringsvariabel.
Skördeutvecklingen beskrivs med en rät linje, den så kallade trendlinjen. Resultat i
ett område baserade på medelvärdesmodellen beräknas som medelvärden av de
senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta
hektarskörden under perioden. För de tio åren krävs underlag från minst fem
jordbruksföretag för varje enskilt år. Metoden benämns ”trimmat
tioårsmedelvärde”. Vid
beräkningen av femårsmedelvärden måste antalet jordbruksföretag vara minst tio
för varje enskilt år av de fem år som ingår i beräkningsunderlaget. Statistikens tillförlitlighet
Normskördeberäkningarna baseras inte på någon särskilt
genomförd statistisk undersökning. I beräkningarna används resultaten från de
senaste årens skördeundersökningar, som är statistiska urvalsundersökningar.
Tillförlitligheten i normskördeberäkningarna beror därför dels av de urvals-, täcknings-, mät-, bortfalls- och bearbetningsfel som
finns i dessa undersökningar dels av det modellfel som finns i beräkningarna. Av felen i skördeundersökningarna
torde främst urvalsfel men till viss del även mätfel påverka tillförlitligheten
i statistiken. Se vidare i motsvarande Beskrivning av statistiken för
”Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter” (produkt JO0601), ”Skörd av
potatis” (produkt JO0603), ”Skörd av slåttervall” (produkt JO0606) respektive
”Skörd för ekologisk och konventionell odling (produkt JO0608). Metoden för skördestatistikens urvalsundersökningar
förändrades under senare delen av 1990-talet, vilket framförallt för potatis
har påverkat nivån på skattningarna. I de redovisade normskördarna finns därför
en effekt av denna förändring. Från och med 2007 års normskörd justerades
regressionsmodellen så att metodbytet beaktas och på så vis anpassas
normskörden numera till den nu använda metodens skördenivå. Regressionsmodellen bygger på antagandet att årets
hektarskörd följer den trend som den aktuella grödan visat de senaste 15 åren.
Den använda modellen är flexibel och reagerar bl.a. på trendbrott. Eventuella
modellfel kan inte kvantifieras. Osäkerhetsmått redovisas inte. På läns-, produktionsområdes-
och riksnivå är normskördarna säkrare bestämda än på SKO-nivå. Antal företag
med skördeuppgift som utgjort underlag för beräkningen redovisas dock, vilket
kan ge viss vägledning om säkerheten. Bra att veta
Normskördarna bygger på uppgifter från övrig skördestatistik
varför jämförbarheten med denna i princip är god. För potatis föreligger dock
vissa skillnader mellan hektarskörden i den ordinarie skördestatistiken och
motsvarande normskörd. För matpotatis avser normskörden hektarskörd av höst-
och vinterpotatis. Vid beräkning av normskörd ingår inte färskpotatisodlingar
eller odlingar mindre än 0,5 hektar. Areal angiven som vändteg ingår inte
heller i normskördeberäkningarna, vare sig för matpotatis eller potatis för
stärkelse, utan hektarskörden beräknas för den satta arealen. Spannmål redovisas sedan år 2004 med 14,0 % vattenhalt. Tidigare år
har spannmål redovisats vid 15,0 %
vattenhalt. Ändringen har efterfrågats bland användare av skördestatistiken.
Det är en anpassning till den vattenhalt som oftast används vid redovisning av
skördeuppgifter för spannmål. Annan statistik
De slutliga
skördeuppgifterna avseende 2015 för olika grödor har redovisats i det
statistiska meddelandet ”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och
slåttervall 2015. Slutlig statistik” (JO 16 SM 1601).
Preliminära uppgifter avseende 2016 kommer att publiceras under hösten 2016 och
slutliga uppgifter under våren 2017. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning av statistiken. |