![]() |
![]() | |
Normskördar för skördeområden, län och riket 2017 | JO 15 SM 1701 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas 2017 års normskördar baserade på både
konventionell och ekologisk odling enligt den fördelning av odlingsformerna som
förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år. Normskörd för flera grödor
Sedan början av 1960-talet har normskörd beräknats
för spannmålsgrödorna höstvete, vårvete, råg, vårkorn och havre samt för
oljeväxterna höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. Normskörd har också
beräknats för matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor. Från och med år
2007 redovisas normskördar även för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och
oljelin. Det beror på att antalet grödor som omfattas av skördestatistiken har
utökats. Skörd av höstkorn, rågvete, blandsäd och oljelin undersöks sedan 1995.
Skörd av ärter tillkom 1996, åkerbönor 2004 och majs år 2007. Olika metoder beroende på hur länge grödan varit med i skördestatistiken
Beräkningarna sker enligt olika modeller beroende på det
antal år som grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Om tillräckligt
underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor framräknas
ett medelvärde. Med regressionsmodellen utgörs normskörden i ett område av
medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för
sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en
beräknad skördeförändring från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella
skördeåret. När
regressionsmodellen inte är tillämpbar beräknas ett trimmat tioårsmedelvärde
enligt underlaget från skördestatistiken. Andelen ekologisk odling påverkar normskörden
Under senare år har ekologisk odling blivit allt mera
utbredd. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än
den konventionella, bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och
område tas i beaktande när normskördarna analyseras. Det har inte varit möjligt att beräkna separata ekologiska
respektive konventionella normskördar enligt regressionsmodellen, eftersom
underlag saknas för de långa tidsserier som behövs. En begränsande faktor är
också färre observationer av respektive odlingsform i underlaget för
skördestatistiken. De normskördar som redovisas speglar den fördelning av
odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för
respektive område och år. För att belysa de skillnader i skördenivå som kan
förekomma anges i tablå A relativtal för ekologisk respektive konventionell hektarskörd jämfört med
motsvarande hektar- Den ekologiska odlingen är inte jämnt fördelad mellan
olika delar av landet. Andelen av grödans areal som är ekologiskt odlad
inverkar på det aktuella områdets normskörd. I tablå A redovisas andel
ekologisk odling på riksnivå för olika grödor. Motsvarande uppgifter på
länsnivå och för produktionsområden finns redovisade i följande SM: ”Skörd för
ekologisk och konventionell odling” (JO 14 SM 1401, JO 14 SM 1501 och
JO 14 SM 1601). Tablå A. Relativtal för ekologisk och konventionell skörd
per hektar samt andel av total grödareal som odlats ekologiskt 2013, 2014 och 2015
![]() 1)
Där antal jordbruksföretag i beräkningsunderlaget understiger 20 utelämnas
resultaten (..). 2)
Hektarskörden från de ordinarie skördeundersökningarna = 100. Där ingår både ekologisk och
konventionell odling i underlaget. Trimmade tioårsmedelvärden
av konventionell skörd per hektar
Efter att
tidigare ha redovisat femårsmedelvärden finns från och med år 2013 underlag för
att ta fram tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt
odlade arealer. Skörd från arealer som odlats ekologiskt påverkar inte dessa
resultat. Uppgifterna finns redovisade i tabell 11. I form av en kvot jämförs också dessa konventionella
tioårsmedelvärden med motsvarande tioårsmedelvärden från den ordinarie
skördeundersökningen, där både ekologisk och konventionell odling ingår
i underlaget. Via den kvoten går det att få en överblick över vilka grödor och
vilka områden som visar störst skillnad mellan de konventionella skördenivåerna
och skördenivåerna enligt den ordinarie skördestatistiken. För majs redovisas trimmade
tioårsmedelvärden för första gången i år, tidigare medgav antalet
undersökningsår endast att femårsmedelvärden togs fram. Uppgifterna för
konventionella hektarskördar finns redovisade för riket, län och för
jordbrukets åtta produktionsområden. Statistik om konventionella skördenivåer
behövs bland annat när åkermarkens produktionspotential ska analyseras i olika
regioner. Lucka i skördestatistiken för slåttervall medför att normskörd inte kan beräknas enligt regressionsmodellen
Slåttervall odlas på mer än 30 % av den totala åkermarken
i landet. Under åren 1998–2006
har det dock inte funnits underlag till att ta fram normskördar för
slåttervall. Det beror på att uppgifter om skörd av slåttervall inte samlades
in alls under åren 1998–2001 och endast för första skörden under åren
1993–1997. Skördeundersökningen för vall baserades till och med 1997 på provtagningsresultat. Ett ökat intresse för skörd av slåttervall gjorde att
framtagning av statistik återupptogs år 2002. Datainsamlingen sker numera genom
att ett urval av jordbrukare lämnar uppgifter om vallskörden via en särskild
internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av lantbrukskunniga
intervjuare. Det finns en viktig definitionsskillnad mellan hektarskörd
för slåttervall enligt provtagningsmetoden och hektarskörd enligt den nu
använda insamlingsmetoden. I provtagningsmetodens hektarskörd ingick skörd från
återväxt som tillvaratagits genom bete. Betad återväxt ingår däremot inte i den
nu använda metodens hektarskörd. Dessutom kan själva ändringen av
insamlingsmetod i sig ha lett till nivåskillnader i den redovisade statistiken. Det har även förekommit väsentliga ändringar av
vallodlingstekniken under den senaste 15-årsperioden. Dessa förändringar har
påverkat skördenivåerna för slåttervall. Ett exempel på detta är den ökade
andelen ekologiskt odlad vall, som vanligen ger lägre skörd per hektar. År 2015 hade 23 % av den
totala slåttervallarealen ersättning för ekologisk odling. Skördenivån för den
ekologiskt odlade slåttervallarealen var då på riksnivå 85 % av
motsvarande konventionella skörd per hektar. Ett annat exempel på ändrad odlingsteknik
är den ökade andelen tillvaratagande av vallen i form av ensilage i stället för
som hö. Tidigare skörd leder till bättre kvalitet men samtidigt blir de
skördade kvantiteterna ofta lägre. Ytterligare en faktor av betydelse är att
antalet mjölkkor har minskat, och förhållandevis
stora vallarealer odlas numera extensivt. På grund av
den ovan nämnda luckan i skördestatistiken är det ännu inte möjligt att beräkna
normskördar enligt regressionsmodellen för slåttervall. Efter att under några
år presenterat femårsmedelvärden, redovisas numera trimmade
tioårsmedelvärden för skörd av
slåttervall, se tabell 10. Jämförelser med normskördar baserade på den
tidigare provtagningsmetoden bör göras med beaktande av den ovan nämnda
definitionsskillnaden och den förändrade odlingstekniken. Kommentarer till tabellerna
Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län,
produktionsområden och hela riket.
Trimmade tioårsmedelvärden beräknas för län, produktionsområden och hela
riket. För varje område och gröda beräknas normskörd respektive medelvärde
förutsatt att grödan odlas i en sådan omfattning så att tillräckligt
beräkningsunderlag finns att tillgå. I
tabellerna redovisas normskörd, trimmat tioårsmedelvärde och antal jordbruksföretag
som varit underlag för beräkningarna (ett jordbruksföretag kan medräknas flera
gånger om det bidragit med skördeuppgifter flera år). För tidigare år redovisas
för vissa grödor femårsmedelvärden på riksnivå. Antalet avser summan av de
jordbruksföretag vars hektarskördar utgjort beräkningsunderlag för de år
som ingått vid framtagningen av grödans normskörd respektive medelvärde i det
aktuella området. När grödan saknas i ett område eller när normskörden är
för osäker för att redovisas markeras detta med två punkter (..). |