![]() |
![]() | |
Normskördar för skördeområden, län och riket 2019 | JO 15 SM 1901 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Statistikens ändamål och innehåll Sedan 1961 har normskördar beräknats årligen för ett antal
grödor. Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan
förvänta sig under normala odlings- och väderbetingelser. Denna information är
tillsammans med information om det faktiska skördeutfallet av värde för bland
annat bedömningar av årsmånens
inverkan på jordbrukarnas och hela jordbrukssektorns samlade produktionsutfall.
Normskördarna kan också tillsammans med preliminära grödarealer ge en första
prognos av årets totalskördar. Normskördar beräknas för skördeområden
(SKO), län, produktionsområden och hela riket. Statistikens ändamål och innehåll
Med normskörden för en gröda inom ett område menas den
hektarskörd man normalt kan räkna med i området. Skördeutfallet beror på ett
stort antal faktorer, både sådana som är relativt konstanta över tiden och
sådana som förändras Beräkningarna
baseras inte på någon enskild statistisk undersökning utan är en
beräkningsmodell som utgår från 15 alternativt 10 tidigare års skattningar av
hektarskördar. Den population som statistiken avser utgörs av de
jordbruksföretag i landet som odlar de grödor för vilka normskördar
redovisas. Resultaten baseras på skördeuppgifter från ekologiskt och
konventionellt odlade arealer utifrån den fördelning av odlingen som finns i
landet. Uppgifter redovisas totalt för riket samt för skördeområden,
län och produk- - Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn,
vårkorn, havre, höstrågvete och blandsäd till mognad. - Oljeväxter: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och
oljelin. - Trindsäd: ärter. - Potatis: matpotatis och potatis för stärkelse. - Sockerbetor. Trimmade tioårsmedelvärden
redovisas totalt för riket samt för län och produk- - Majs, åkerbönor och slåttervall. Från och med år 2008 redovisas medelvärden för skörd per hektar från konven- Medelvärden för skörd från konventionellt odlade arealer
redovisas totalt för riket samt för län och produktionsområden. Information om statistikens
framställning
Normskördar beräknas årligen för flertalet av de grödor för
vilka skördeskattningar redovisas och för sockerbetor. För varje område och
gröda redovisas ett värde, förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning.
Beräkningar görs enligt olika modeller beroende på antal år grödan ingått i underlaget
för skördestatistiken. Om
tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor
framräknas ett medelvärde. Normskörden i ett område, baserad på
regressionsmodellen, beräknas som medeltalet av hektarskördarna enligt
skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor från Nordic Sugar) under
de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad
skördeutveckling från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella
skördeåret. Antalet jordbruksföretag med skördeuppgift måste vara minst fem för
varje enskilt år som ingår i beräkningsunderlaget. Antalet år med tillräckligt
antal jordbruksföretag måste vara minst tio. Vid beräkningen används en
regressionsmodell med årtal som förklarande variabel och en
stabiliseringsvariabel. Skördeutvecklingen beskrivs med en rät linje, den så
kallade trendlinjen. Resultat i
ett område baserade på medelvärdesmodellen beräknas som medelvärden av de
senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta
hektarskörden under perioden. För de tio åren krävs underlag från minst fem
jordbruksföretag för varje enskilt år. Metoden benämns ”trimmat tioårsmedelvärde”. Vid
beräkningen av femårsmedelvärden måste antalet jordbruksföretag vara minst tio
för varje enskilt år av de fem år som ingår i beräkningsunderlaget. Information om statistikens kvalitet
Normskördeberäkningarna baseras inte på någon särskilt
genomförd statistisk undersökning. I beräkningarna används resultaten från de
senaste årens skördeundersökningar, som är statistiska urvalsundersökningar.
Tillförlitligheten i normskördeberäkningarna beror därför dels av de urvals-, täcknings-, mät-, bortfalls- och bearbetningsfel som
finns i dessa undersökningar, dels av det modellfel som finns i beräkningarna. Av felen i skördeundersökningarna
torde främst urvalsfel, men till viss del även mätfel, påverka
tillförlitligheten i statistiken. Se vidare i motsvarande
kvalitetsdeklarationer (tidigare Beskrivning av statistiken) för ”Skörd av
spannmål, trindsäd och oljeväxter” (produkt JO0601), ”Skörd av potatis”
(produkt JO0603), ”Skörd av slåttervall” (produkt JO0606) respektive ”Skörd för
ekologisk och konventionell odling” (produkt JO0608). Metoden för skördestatistikens urvalsundersökningar
ändrades under senare delen av 1990-talet, vilket framförallt för potatis har
påverkat nivån på skattningarna. I de redovisade normskördarna finns därför en
effekt av denna förändring. Från och med 2007 års normskörd justerades
regressionsmodellen så att metodbytet beaktas och på så vis anpassas
normskörden numera till den nu använda metodens skördenivå. Regressionsmodellen bygger på antagandet att årets
hektarskörd följer den trend som den aktuella grödan visat de senaste 15 åren.
Den använda modellen är flexibel och reagerar bland annat på trendbrott.
Eventuella modellfel kan inte kvantifieras. Osäkerhetsmått redovisas inte. På läns-, produktionsområdes-
och riksnivå är normskördarna säkrare bestämda än på SKO-nivå. Antal företag
med skördeuppgift som utgjort underlag för beräkningen redovisas dock, vilket
kan ge viss vägledning om säkerheten. Bra att veta
Normskördarna bygger på uppgifter från övrig
skördestatistik, varför jämförbarheten med denna i princip är god. För potatis
föreligger dock vissa skillnader mellan hektarskörden i den ordinarie
skördestatistiken och motsvarande normskörd. För matpotatis avser normskörden
hektarskörd av höst- och vinterpotatis. Vid beräkning av normskörd ingår inte
färskpotatisodlingar eller odlingar mindre än 0,5 hektar. Areal angiven som
vändteg ingår inte heller i normskördeberäkningarna, vare sig för matpotatis
eller potatis för stärkelse, utan hektarskörden beräknas för den satta arealen. Spannmål redovisas sedan år 2004 med 14,0 % vattenhalt. Tidigare år
har spannmål redovisats vid 15,0 %
vattenhalt. Ändringen har efterfrågats bland användare av skördestatistiken.
Det är en anpassning till den vattenhalt som oftast används vid redovisning av
skördeuppgifter för spannmål. Skörd av slåttervall redovisas sedan år 2019 med 0,0 % vattenhalt, vilket mot-svarar
100,0 %
torrsubstanshalt. Det förbättrar jämförbarheten med andra grödor som
tillvaratas som grönfoder. Tidigare omräknades kvantiteterna till sin vikt i
form av hö med 16,5 %
vattenhalt, vilket motsvarar 83,5 %
torrsubstanshalt. Annan statistik
De slutliga
skördeuppgifterna avseende 2018 för olika grödor har redovisats i det
statistiska meddelandet ”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och
slåttervall 2018. Slutlig statistik” (JO 16 SM 1901).
Preliminära uppgifter avseende 2019 kommer att publiceras under hösten 2019 och
slutliga uppgifter under våren 2020. Elektronisk publicering
Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik
finns åtkomliga på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under
Ta del av statistiken och på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk,
fiske. De som önskar erhålla Statistiska meddelanden med
jordbruksstatistik i PDF-format per e-post, kan anmäla det till statistik@jordbruksverket.se. Mer om
statistikens framställning och kvalitet
Mer
information om statistikens framställning och kvalitet ges i dokumenten
”Statistikens framställning” respektive ”Kvalitetsdeklaration” (tidigare
Beskrivning av statistiken) som finns tillgängliga på SCB:s och
Jordbruksverkets webbplatser. |