Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Hektarskördar och totalskördar 2002

JO 16 SM 0301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas definitiva resultat för 2002 avseende skörd av spannmål, ärter, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Spannmål

Totalskördar

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden till 5,46 miljoner ton. Det motsvarar ungefär genomsnittet för de fem senaste åren. Minskade spannmålsarealer upp­vägs av att hektarskördarna i genomsnitt för riket är högre än normalt. I diagram 1 redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat under de senaste tio åren.

Höstveteskörden uppgår totalt till 1,84 miljoner ton vilket motsvarar 33 procent av den totala spannmålsskörden. Jämfört med föregående år har totalskörden minskat med 14 procent. Arealen höstvete brukar variera kraftigt från år till år beroende på hur förutsättningarna för höstsådd varit året innan. Den nederbörds­rika hösten 2001 ledde till minskade arealer av både höstvete och de övriga höstsådda spannmålsgrödorna. Diagram 4-6 visar spannmålsgrödornas andel av totalskörden för åren 2000-2002.

Den totala skörden av råg beräknas till 128 000 ton. Det är 18 procent mindre än femårsgenomsnittet.

Minskad odling av höstkorn har medfört att totalskörden av denna gröda är 50 procent lägre än genomsnittet för den senaste femårsperioden.

Totalskörden av vårkorn och havre beräknas till 1,75 respektive 1,18 miljoner ton, vilket är 9 respektive 23 procent mer än föregående år. Ökningen är en följd av både ökad odling och bra avkastning. Jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren har odlingen av vårkorn och havre dock minskat.

Vårvete är en viktig ersättningsgröda för höstvete. Totalskörden för 2002 uppgår till 268 000 ton vilket är 29 procent mer än 2001 och 11 procent mer än femårsgenomsnittet.

Totalskörden av rågvete beräknas uppgå till 169 000 ton, vilket är i nivå med genomsnittet för de senaste tre åren.

Den totala skörden av blandsäd beräknas till 93 100 ton. De redovisade skörde­uppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats och redovisas separat.

Hektarskördar

Jämfört med tidigare år har höstvete under 2002 gett hög skörd per hektar i flera län, bland annat i Uppsala, Kalmar, Gotlands, Hallands, Värmlands och Örebro län. I Skåne och Östergötlands län har avkastningen varit i nivå med femårs­genomsnittet. I genomsnitt för landet som helhet blev hektarskörden av höstvete 6 procent högre än femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av vårvete beräknas på riksnivå vara i nivå med femårsgenom­snittet.

Höstråg har i Skåne gett en avkastning som är nära genomsnittet för de fem senaste åren. Flera av de övriga länen, bland annat Östergötlands och Västra Götalands län, visar hektarskördar av höstråg som är högre än motsvarande femårsgenomsnitt. I medeltal för landet är avkastningen cirka 7 procent högre än femårsgenomsnittet.

Vårkorn har gett bra avkastning i flera län, bland annat i Hallands, Västra Götalands, Örebro, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Se även karta 2 där hektarskördarna för vårkorn finns redo­visade för de åtta produktionsområdena. På riksnivå är vårkornets hektarskörd 8 procent högre än genomsnittet för de fem senaste åren.

Även havre har gett hög hektarskörd i flertalet av länen. Ett undantag är Dalar­nas län, där det rapporterats om att grödorna gulnat som en följd av lokala regn under början av växtsäsongen. I de södra delarna av Kronobergs län har havren och även andra grödor skadats av häftiga regn efter vårsådden. På riksnivå visar havre hög avkastning per hektar, 15 procent högre än 2001 och 9 procent högre än femårsgenomsnittet.

Rågvete visar under 2002 mycket bra skördeutfall per hektar i alla län där rågveteodling förekommer. Jämfört med länens femårsgenomsnitt är ökningen till exempel 18 procent i Östergötland, 24 procent på Gotland, 22 procent i Hallands län och 16 procent i Västra Götalands län. På riksnivå är ökningen 19 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Hektarskörden uppgår till 5 540 kilo per hektar och är den högsta som uppmätts under de åtta år som grödan ingått i SCB:s skördestatistik. En del av förklaringen till den höga avkastningen kan vara att nya sorter introducerats de senaste åren. Under 2002 har en av de mer högavkastande sorterna kommit att dominera odlingen.

Ärter

Den totala ärtskörden beräknas till 84 400 ton, vilket är 11 procent mer än 2001. Ärterna har i vissa områden, bland annat i Östergötlands län, lidit av syrebrist på grund av för mycket nederbörd under försommaren. Resultaten visar på en stor variation i skördeutfall mellan olika gårdar. I genomsnitt för landet som helhet beräknas hektarskörden till cirka 3 100 kilo per hektar. Det är 9 procent mer än 2001 och 16 procent mer än femårsgenomsnittet.

Oljeväxter

Totalskörden av raps och rybs beräknas till 159 200 ton. Det är 50 procent mer än 2001 och 26 procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Odlingen av raps och rybs har visat en nedåtgående trend under flera år men 2002 ökade arealen med hela 50 procent jämfört med föregående års areal. Det ökade odlingsintresset kan bland annat förklaras av ett höjt prisläge för oljeväxtfrö.

I diagram 2 redovisas hur den totala skörden av raps och rybs har varierat under de senaste tio åren. Observera att diagrammen för spannmål, raps/rybs och mat­potatis har olika skalor.

Hektarskörden av höstraps blev i Skåne 2 790 kilo per hektar vilket är 8 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Högst hektarskörd har höstrapsen gett i Västra Götalands län, där den beräknas till 3 260 kilo per hektar. I genom­snitt för riket är hektarskörden av höstraps något lägre än 2001 men i nivå med femårsgenomsnittet. Vårraps visar på riksnivå en hektarskörd som är något högre än både femårsgenomsnitt och fjolårsskörd.

Den totala skörden av oljelin beräknas till cirka 5 200 ton. Avkastningen per hektar är i genomsnitt för landet cirka 1 700 kilo vilket är bättre än på många år. Det har förekommit hektarskördar på uppemot 3 000 kilo per hektar, men variationen mellan olika gårdar är stor. Den torra och varma hösten gjorde att odlarna kunde tröska linet under bra skördeförhållanden och andelen obärgad areal är betydligt mindre än vad den har varit de senaste åren.

Matpotatis

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 613 000 ton. Det är en minsk­ning med cirka 9 000 ton jämfört med 2001 års definitiva totalskörd och innebär en fortsatt minskning vid jämförelse med åren närmast dessförinnan. Minskad areal gör att den totala matpotatisskörden minskar.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de även i år för 75 procent av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 26 470 kg/ha, vilket är något högre än förra året. Skåne län har en förhållandevis stor färskpotatisodling vilket drar ner hektarskörden. Trots detta redovisar länet den högsta hektarskörden, 30 860 kg/ha, vilket även är något högre än skörden 2001. Lägre hektarskörd än föregående år redovisas bl.a. för Hallands län. Norrlandslänen redovisar över lag höga skördesiffror jämfört med föregående år, 17 710 kg/ha i Västerbotten, vilket är en ökning med nästan 50 procent. Ökningen i Norrbotten är 25 procent.

Arealen matpotatis för beräkning av totalskördar redovisas på riksnivå till 23 140 hektar, en minskning med 640 hektar jämfört med föregående års definitiva statistik. Arealminskningen har främst skett i Östergötlands, Skåne, Västra Götalands och Örebro län. Annan statistik från Jordbruksverket visar att antalet matpotatisodlare också har minskat kraftigt under senare år.

Grödarealerna är hämtade från den definitiva statistiken om åkerarealens användning som publicerades i april (JO 10 SM 0301) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för stödutbetalning, IAKS-registret.

Potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Total­skörden beräknas till 301 000 ton vilket är i nivå med närmast föregående år. Hektarskörden för riket skattas till 35 050 kg/ha. Arealen är 8 590 hektar och i stort sett oförändrad jämfört med föregående års definitiva statistik. I skattning av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Slåttervall

Under 2002 genomfördes en postenkät om vallskördens storlek till ett urval av 700 brukare. Någon heltäckande officiell vallstatistik har inte framtagits sedan 1992, då den objektiva skördeuppskattningen med provtagningar i fält senast utfördes i full utsträckning. Vid årets undersökning har den totala bärgade skörden av slåttervall skattats till 4 012 000 ton, varav den första skörden till 2 737 000 ton och återväxten till 1 275 000 ton. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår ej i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats. Hektarskörden för första skörd skattas till 3 580 kg per hektar, återväxten till 1 670 kg och den totala inbärgade vallskör­den till 5 240 kg per hektar.

Vid årets undersökning har arealandelen slåttervall respektive betesvall skattats. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen enligt Jordbruks­verkets skattningar från IAKS-registret. Arealen slåttervall skattades till 765 000 hektar och betesvallen till 169 000 hektar.

Odlingsbetingelser

Hösten år 2001 präglades av mycket nederbörd och sen skörd. Det medförde att arealen med höstsådda spannmålsgrödor minskade. Vårbruket 2002 kom igång tidigt i hela landet. En varm period följde, men maj och juni blev samtidigt relativt ostadiga och nederbördsrika. På sina håll försvårades inbärgningen av hö. I mitten av juli inleddes en lång varm och torr period. Grödorna utvecklades väl men i slutet av perioden blev torkan besvärande och ledde till försämrad tillväxt. Tröskningen kom igång tidigt och kunde genomföras under bra väder­förhållanden. Skördearbetet löpte smidigt vilket bör ha lett till bra kvalitet på de skördade kvantiteterna. Det har emellertid rapporterats om låga volymvikter. Uppgifter om skördens kvalitet inhämtas dock inte i undersökningen om spann­mål, ärter och oljeväxter. För potatisens del kunde upptagningen i allmänhet ske under gynnsamma förhållanden. Den obärgade arealen blev förhållandevis låg och frostskador förekom i liten utsträckning.

Obärgade arealer

Av spannmålsgrödorna beräknas 0,3 procent av arealen vara obärgad. Det är betydligt mindre än 2001 då 2,9 procent av spannmålsarealen förblev oskördad. Av raps- och rybsarealen beräknas cirka 1,7 procent vara obärgad och detsam­ma gäller för cirka 3,3 procent av oljelinarealen.

För matpotatis blev den obärgade arealen för riket 2,3 procent, vilket är något lägre än de närmast föregående åren. Största andelarna redovisas för Hallands och Västernorrlands län med 4,9 respektive 5,1 procent obärgat. Obärgad areal av potatis för stärkelse förekommer i mycket liten utsträckning.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal undersökningsenheter (UE) som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. En UE motsvarar ett jord­bruksföretag. På riksnivå redovisas definitiva resultat för de närmast föregående åren som jämförelse.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 UE. Vid färre UE ersätts skördeuppgiften i tabel­len med två prickar (..). När inga observationer finna att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika gårdar och regioner.

Grödarealerna baseras på den definitiva statistiken om åkerarealens användning som publicerades i april (JO 10 SM 0301) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för stödutbetalning. De spannmåls- och ärtarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs sta­tistiken".