Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Hektarskördar och totalskördar 2002

JO 16 SM 0301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och används för ekonomis­ka kalkyler inom jordbrukssektorn, export/importplanering, försörjningsbalans­beräkningar, beredskapsplanering, underlag för jordbrukspolitiska bedömningar och beräkning av stödnivåer. Den används även inom rådgivning, forskning och utbildning samt för internationell rapportering. Till EU sker rapportering enligt bindande förordningar. Inom miljöområdet används skördestatistiken för nä­ringsbalansberäkningar och vid beräkning av risk för näringsläckage till vatten­drag.

Skördestatistiken ingår också som en del i den allmänna information som den officiella statistiken skall täcka in. Användare är här bl.a. massmedia och all­mänhet.

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Skördestatistiken baseras på urvalsundersökningar med jordbruksföretag som undersökningsenheter (UE). Undersökningspopulationen utgörs av jordbruks­företag som har mer än 5,0 hektar åkermark. Som urvalsram används Jordbruks­verkets administrativa stödregister, IAKS.

Landet är indelat i 106 skördeområden (SKO), i första hand avsedda att ligga till grund för skördestatistiken. Huvudprincipen för indelningen har varit att bilda områden som är så homogena som möjligt beträffande skördeavkastningen. Dessutom har hänsyn tagits till klimat, jordart, topografi och odlingsinriktning.

Redovisning av resultat görs för län, produktionsområden och hela riket. Sve­rige är indelat i 8 produktionsområden utgående från de naturliga förutsätt­ningarna för jordbruk, se karta nr 1. Indelningen i skördeområden och produk­tionsområden finns mer utförligt redovisad i "Områdesindelningar i lantbruks­statistiken 1998", MIS 1998:1.

Spannmål, ärter och oljeväxter

För undersökningen avseende 2002 uttogs totalt 4 350 UE fördelade på 101 av rikets samtliga 106 SKO. Fem fjällbygdsområden där praktiskt taget ingen odling av spannmål, ärter eller oljeväxter förekommer har undantagits.

Urvalet är draget som ett stratifierat pareto πps-urval (probability proportion to size) med SKO som strata. I πps-urvalet beror storleken på respektive företags urvalssannolikhet på företagets arealer av undersökningsgrödorna enligt årets uppgifter i IAKS. Vid beräkningen av storleksmåttet för urvalssannolikheten får de frekventa grödorna höstvete, vårkorn och havre vikten 0,7. Övriga undersök­ningsgrödor ges vikten 1 för att de ska få större chans att komma med.

Genom intervjuer med jordbrukarna inhämtas uppgifter om skörden av de åtta spannmålsgrödorna, samt om skörden av ärter och oljeväxter. Med ärter avses kokärter och foderärter för skörd av mogen gröda. Med blandsäd avses strå­sädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar för skörd av mogen gröda.

Potatis

Skörd av potatis redovisas dels för matpotatis och dels för potatis för stärkelse. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även skörd av potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. I potatis för stärkelse ingår även utsädesodlingar.

Skördeskattningarna av potatis baseras på postenkät till ett urval av odlare. För år 2002 har uppgifter från 1 106 av 1 304 utvalda matpotatisodlare respektive uppgifter från 171 av 183 utvalda odlare av stärkelsepotatis ingått i beräkning­arna. Urvalet för stärkelsepotatis har begränsats till odlingsområdet, dvs. främst Skåne, Blekinge och Kalmar län.

Urvalen är stratifierade efter skördeområde och gårdarnas odlingsareal, totalt 57 strata för matpotatis och 10 strata för stärkelsepotatis. Uttagning av odlare görs med hjälp av ett obundet slumpmässigt urval inom strata.

Slåttervall

Undersökningen om skörden av slåttervall genomförs som postenkät till ett urval av 700 brukare. Resultatredovisning sker för åtta produktionsområden. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en skörd. Dessutom redovisas den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall respektive betesvall. Skördeuppgifterna redovisas omräknade till standardvattenhalten 16,5 procent.

Undersökningen har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår ej. Det är alltså inbärgad skörd som skattats.

Vid urvalet av undersökningsgårdar har informationen i Jordbruksverkets IAKS-register avseende 2002 utnyttjats. Undersökningspopulationen utgjordes av företag med minst 5,0 hektar åker och minst 0,5 hektar vall. Urvalet drogs som ett stratifierat OSU på åtta produktionsområden, men i första hand avsett för riksskattning.

Så görs statistiken

Uppgiftsinsamling och bearbetning

Spannmål, ärter och oljeväxter

Företag som valts ut får i mitten av augusti ett brev med information om under­sökningen. Uppgiftslämnandet är frivilligt. Efter avslutad skörd i oktober - november kontaktas de uttagna lantbrukarna per telefon. Intervjuerna genom­förs av SCB:s regionala intervjuare. Intervjuarbetet utförs enligt detaljerade instruktioner. Utbildning av intervjuarna sker vid lokala kurser.

Uppgifter samlas in om årets bärgade kvantiteter av spannmåls-, ärt- och olje­växtgrödor. Även uppgifter om vilka vattenhalter kvantiteterna avser samlas in. För spannmål och ärter omräknas uppgiven kvantitet till 15,0 procents vatten­halt och för oljeväxter till 9,0 procents. Hektarskörden erhålls genom att kvanti­teten divideras med gårdens grödareal.

Vid besvärliga skördeförhållanden händer det att lantbrukaren lämnar oskördad gröda kvar på fältet. Uppgifter om obärgade arealer inhämtas för samtliga undersökningsgrödor. För obärgad areal är totalskörden noll vilket leder till att den genomsnittliga hektarskörden sänks. Om den skördade kvantiteten har kasserats direkt efter skörd har totalskörden också satts till noll, men den aktuella arealen har då inte tagits med vid beräkningen av obärgad areal.

Uppgiftsblanketterna granskas först manuellt i samband med dataregistreringen. Därefter sker maskinella kontroller. Vid behov tas förnyad kontakt med upp­giftslämnarna för kompletteringar.

Skattning av hektarskörd görs för skördeområden, län, produktionsområden och för hela riket. På basis av skattade hektarskördar och aktuella grödarealer beräk­nas totala skördar av undersökningsgrödorna.

Grödarealerna baseras på definitiv statistik om åkerarealens användning som publicerades i april 2003 i det statistiska meddelandet JO 10 SM 0301. Resul­taten grundar sig på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa stödutbetal­ningsregister, IAKS.

I detta statistiska meddelande har de i april redovisade definitiva grödarealerna minskats med arealer skördade som grönfoder. Grönfoderarealerna har beräk­nats utifrån uppgifter som lantbrukarna lämnat i samband med intervjuerna om skördens storlek.

Arealer som i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län redovisats som höstkorn till IAKS har förts över till vår­korn. Motsvarande korrigering har gjorts även i de övriga länen, men enbart för gårdar som ingått i urvalet för statistik om spannmålsskörden. Korrigering har gjorts i de fall då höstkorn vid intervjuerna visat sig vara vårkorn.

Arealuppgifterna för åren 1997-1999 avser definitiva resultat från Lantbruks­registret (LBR). Grödarealerna för 2000 och 2001 baseras på IAKS men har minskats med arealer skördade som grönfoder.

Jämförelser av arealer och totalskördar för åren 2000, 2001 och 2002 med tidi­gare år bör göras med viss försiktighet då populationerna är något olika och redovisningen av grödarealerna skett enligt något olika regler. En skillnad är till exempel att fält med delvis utvintrad höstsäd, som hjälpsåtts med annan gröda, ibland redovisas som blandsäd i IAKS.

Potatis

Uppgiftsinsamlingen sker genom postenkät i två separata undersökningar, dels för matpotatis dels för potatis för stärkelse. En påminnelse per post skickas ut till dem som inte svarat. Sista datum för inlämnande är i mitten av november. Telefonuppföljning görs sedan bland dem som då inte svarat.

För matpotatis insamlades uppgifter om;

- Skördad kvantitet av färskpotatis, främst sorterna Early Puritan, Frieslander, Maria, Maris Bard, Minerva, Pentland Javelin, Premiere, Rapido, Rocket, Silla och Roscor.

- Skördad kvantitet av matpotatis.

- Förekomst av småfallande och förekomst av rötskadade, gröna m.m. En bedömning skulle göras med indelning i om förekomsten var "mindre än normalt", "normal" eller "mer än normalt".

- Areal vändteg.

- Obärgad areal av matpotatis.

 

För potatis för stärkelse insamlades uppgifter om;

- Skördad kvantitet av potatis för stärkelse.

- Förekomst av rötskadade. En bedömning skulle göras med indelning i om förekomsten av rötskadade var "mindre än normalt", "normal" eller "mer än normalt".

- Areal vändteg.

- Obärgad areal av potatis för stärkelse.

 

I samband med dataregistrering görs en första granskning av inkomna uppgifter. Därefter görs ytterligare detaljgranskning. Exempel på partiellt bortfall som kan åtgärdas är när skördeuppgifter redovisats men inte den areal som skördeuppgif­terna avser. Särskild granskning görs också av låga respektive höga hektarskör­dar. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna, men i övriga fall tas telefonkontakt med odlarna varvid uppgif­terna bekräftas, rättas eller kompletteras. Efter granskningen sker de statistiska sammanställningarna.

Hektarskördarna tas fram som kvoten mellan den skattade totalskörden och den skattade arealen i redovisningsgruppen.

Den reducerade hektarskörden erhålls genom att korrigera den totala hektar­skörden för bortsortering, småfallande och obärgad areal. Reducering av skör­den p.g.a. småfallande och bortsortering sker med hjälp av standardtal. Stan­dardtalen baseras på uppgifter från 1987-1998 års objektiva skördeuppskatt­ningar för produktionsområdesnivå och för riket. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade på riksnivå till 9,5 procent. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsor­teras, beräknades standardtalet till 0,4 procent. För färskpotatis görs ingen kor­rigering för bortsortering. Bortfallet hanteras med rak uppräkning inom strata.

Totalskörden beräknas genom att den reducerade hektarskörden multipliceras med de definitiva arealuppgifter som publicerats om åkerarealens användning (JO 10 SM 0201).

Slåttervall

De företag som ingick i urvalet fick i maj ett informationsbrev om undersök­ningen där det framgick vilka uppgifter som senare skulle besvaras i en post­enkät. Den 1 juli utsändes undersökningsblanketten med anvisningar. Blan­ketterna var förtryckta med den vallareal brukaren på våren uppgivit i sin ansökan om arealersättning.

Senaste uppgiftsdatum var den 31 oktober. En första påminnelse utsändes den 15 september och en andra påminnelse med ny blankett utsändes den 5 novem­ber. Då informerades även om att senaste datum för svar var senarelagt till den 15 november. Vid denna tidpunkt hade 50 procent av blanketterna inkommit.

Uppgifter inhämtades om:

- Aktuell vallareal vid eventuell avvikelse från den förtryckta

- Arealen slåttervall som skördas som hö, hösilage, ensilage eller direktutfordras

- Arealen betesvall på åkermark, dvs. den areal som enbart används som bete

- Ej utnyttjad vallareal

- Uppgifter för 1:a skörd om arealer skördade som hö, hösilage och ensilage. För varje skördemetod lämnades uppgift om total skörd i ton eller m3 samt om TS-halt. Motsvarande information inhämtades även för var och en av åter­växtskördarna.

Undersökningar om skörden av vall är relativt komplicerad och blanketten kan kanske uppfattas som svår, även om den hade testats vid provundersökningar och förenklats. Liksom vid provundersökningarna visade sig en omfattande telefonuppföljning vara nödvändig för att erhålla högre svarsfrekvens och för kompletterande information vid partiellt bortfall.

I samband med dataregistreringen görs en första granskning av uppgifterna. Därvid har även ett ganska omfattande manuellt arbete varit nödvändigt för omräkning till enhetliga vattenhalter m.m. I många fall var telefonkontakter nödvändiga när extrema värden upptäcktes vid den maskinella granskning som var integrerad med dataregistreringen. Arbetet med undersökningen kräver god ämneskunskap.

Resultatbearbetningarna har huvudsakligen utförts i SAS. För första skörden har hektarskörden skattats som kvoten mellan totalskörden och arealen på produk­tionsområdesnivå respektive riksnivå. Arealerna har först skattats genom att beräkna andelen slåttervall respektive betesvall och sedan applicera dessa upp­gifter på totala vallarealen enligt IAKS. På basis av hektarskördarna och den aktuella vallarealen beräknas sedan totala skörden av slåttervall. Återväxten tillvaratas i regel genom flera skördar. Vid beräkningarna har dessa samman­slagits till en total återväxtskörd. Skattningarna har skett på motsvarande sätt som för första skörden och med samma areal, dvs. hela slåttervallsarealen. Detta även om återväxten inte tillvaratagits på hela arealen, vilket innebär att de redo­visade hektarskördarna blir lägre än om skattningen skulle ha avsett enbart tillvaratagen återväxtareal.

Vallskattningarna bygger på resultat från 609 av de 700 uttagna företagen (87 procent).

Statistikens tillförlitlighet

Osäkerhetskällor

Spannmål, ärter och oljeväxter

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkning­arna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för de skattade hektarskördarna och totalskördarna. I medel­felet inkluderas även effekten av andra slumpmässiga fel.

Medelfelet anges i procent av den skattade skörden. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För t ex en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 procent (dvs. 135 kg/ha) kan man med 95 procents sannolikhet säga att intervallet 4 500 + 2 x 135 (dvs. 4 230 - 4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden.

För vissa grödor är medelfelet för totalskörden större än medelfelet för hektar­skörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal med skattad areal skördad som grönfoder.

För obärgad areal och för areal med grödor skördade som grönfoder är de redo­visade uppgifterna mycket osäkra. Den stora osäkerheten är en följd av att före­komsten varierar mycket mellan olika gårdar och regioner.

För åren 1997-1998 inhämtades uppgifter om grödarealer endast för ett urval av företag. Detta medför att även grödarealerna är behäftade med urvalsfel under dessa år.

Urvalsramen till undersökningen 2002 utgörs av företag i 2002 års IAKS, vilket medför att över- och undertäckning som beror på förändringar i företagsbestån­det är marginell. Arealer utanför IAKS bedöms för de aktuella undersöknings­grödorna vara av liten betydelse.

Bortfallet i 2002 års definitiva beräkning för län, produktionsområden och riket blev 2,7 procent (116 UE), varav vägrare var 2,0 procent (87 UE).

Potatis

Statistik i förändring

Skördestatistiken för potatis baseras år 2002 på riksomfattande postenkätunder­sökningar med telefonuppföljning till ett urval av potatisodlare. Uppgiftsinsam­ling per post ersatte 1999 SCB:s objektiva skördeuppskattningar med provtag­ningar i fält. Denna ändring av insamlingsmetod gör det svårt att jämföra resul­taten för 1999-2002 med resultaten fram t.o.m. år 1998.

Under år 2000 skedde även andra förändringar. Dels började arealuppgifterna hämtas från IAKS-registret och dels infördes att små odlingar mindre än 0,5 hektar ingår i undersökningen. Syftet med förändringarna för potatisstatistiken var att reducera kostnaderna och att anpassa redovisningen till användarnas behov.

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningar­na grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relati­va medelfel för de skattade hektarskördarna och totalskördarna. I medelfelet in­kluderas även effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom bortfallsfel eller mätfel.

Grödarealer i lantbruksregistret (LBR) baseras på IAKS

Vid beräkning av totalskördar multipliceras skattade hektarskördar med gröd­arealer. Från och med år 2000 baseras grödarealerna i LBR på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa stödregister (IAKS). Tidigare inhämtades upp­gifter till LBR via en postenkät i juni. Grödarealerna avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark.

Ingen nedräkning till besådd areal

Fr.o.m. 1999 görs ingen korrigering ned till besådd areal. Detta gör att hektar­skörden blir något underskattad jämfört med tidigare, men totalskörden påver­kas inte. Senast korrigering till besådd areal gjordes var 1998 (J 16 SM 9901) och korrigeringstalen för matpotatis var då 0,98 för Södra och mellersta Sveri­ges slättbygder och 0,95 för Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt norra Sverige. Korrigeringstalet multiplicerades med lantbruksregistrets areal för att erhålla besådd areal. För 2002 beräknas 4 procent av den redovisade matpotatisarealen vara vändtegar eller annan osatt areal.

Potatisodlingar mindre än 0,5 hektar ingår fr.o.m. år 2000

Fram till och med 1999 redovisades potatisstatistiken för odlingar om minst 0,5 hektar potatis. Vid redovisning internationellt har detta varit en nackdel och från och med år 2000 ingår även dessa små odlingar i skattningen av skörd för riket. För år 2002 var arealen 520 hektar. Arealen för riket ökar med dessa arealer jämfört med arealen redovisad fram till och med 1999. Skördenivån för dessa odlingar är dock lägre än genomsnittet och betydelsen för totalskörden blir därför begränsad. Arealen 520 hektar och en skattad hektarskörd på 4,7 ton/hektar ger ett bidrag på 2 440 ton (0,4 procent) till totalskörden för riket. För potatis för stärkelse har denna förändring ingen betydelse eftersom det bara finns enstaka så små odlingar av potatis för stärkelse.

Uppgiftsinsamling med provtagning fram till och med 1998

SCB:s objektiva skördeuppskattningar ersattes 1999 med uppgiftsinsamling via postenkät. År 1992 gjordes en provstudie där postenkätmetoden jämfördes med den objektiva metoden. Postenkätmetoden visade sig ge en 20 procent lägre skattning på riksnivå. De viktigaste orsakerna till skillnaderna i nivå mellan de båda metoderna är:

·       I den objektiva skattningen vägdes proven direkt ute i fält. Ingen korrigering gjordes för s.k. lättnad som inträffar när knölarna efter upptagning erhåller en ny vätskejämvikt gentemot omgivande luft i stället för den jämvikt som rådde när knölen låg i fuktig jord. Viktförlusten ökar under lagringstiden, uppskatt­ningsvis uppgår den till minst 5 procent.

·       I de objektiva skördeuppskattningarna användes hektarskörden för matpo­tatis upptagen efter 15 augusti för beräkning av totalskörden. Ingen korrigering gjordes för den lägre skördenivå som färskpotatisodlingarna har, vilket görs i nuvarande undersökning. För 2002 är hektarskörden ca 3 ton per hektar lägre och totalskörden ca 10 procent lägre eftersom hänsyn tas till färskpotatisens avkastningsnivåer.

Punkterna ovan gav en högre nivå på såväl hektarskördar som totalskördar fram t.o.m. 1998.

I de objektiva skördeuppskattningarna togs hänsyn till besådd areal. En areal­korrigering gjordes för t.ex. osatta vändtegar. Som underlag för korrigerings­talen användes resultat från särskilda arealkontroller. Detta gav en högre hektar­skörd fram t.o.m.1998, men påverkade inte totalskörden.

Jämförelse med årets resultat

Hektarskörden för total hektarskörd för matpotatis utom färskpotatis på odlingar omfattande minst 0,5 hektar skattas till 29 800 kg/ha på riksnivå för år 2002. Den uppgiften är mer jämförbar med uppgifterna om total hektarskörd för 1996-1998 från de objektiva skördeuppskattningarna.

Avkastningen för färskpotatis skattas till 19 270 kg/ha för riket. Ca 13 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar. Fr.o.m. 2001 ingår alla sorter som lantbrukaren anser vara färskpotatissorter i skattningen. År 2000 ingick endast de som sortprövats i Sverige.

Kvalitet

Lantbrukarna gör i matpotatisundersökningen en bedömning om förekomsten av småfallande knölar. Där angav 16 procent att förekomsten av småfallande är mindre än normal och 30 procent att förekomsten är normal medan 30 procent anser den är "mer än normalt". Övriga 24 procent angav "vet ej". Lantbrukarna gör även en bedömning om förekomsten av kvalitetsfel i skörden. Med kvalitetsfel avses förekomst av rötskadade, grönfärgade, skorv, missformade, rostringar, m.m. Där angav 17 procent att förekomsten av kvalitetsfel är mindre än normal, 34 procent att förekomsten av potatis av kvalitetsfel är normal medan 30 procent anser den vara mer än normalt för årets skörd. Övriga 19 procent angav "vet ej".

I undersökningen om potatis för stärkelse görs endast en bedömning om förekomsten av rötskadade knölar. Där angav 19 procent att förekomsten av rötskadade är mindre än normalt, 64 procent normal förekomst, medan 6 procent anser att förekomsten av rötskadade är mer än normalt för årets skörd. Övriga 11 procent angav "vet ej". Uppgifterna om bedömda kvalitetsfel kan ses som kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. Standardtalen tas fram som medeltal för 10 år. Lantbrukarnas bedömningar kan tyda på att bortsorteringen för 2002 kan vara något större än normalt. Den reducerade skörden kan i så fall vara något överskattad. Jämfört med föregående år har andelen brukare som uppgivit "Grönfärgade" ökat medan andelen "Rötskadade" minskat. Förekomsten av frostskador är liten.

Bortfall

Bortfallet av undersökningsenheter var för matpotatis 7,3 procent (95 UE), en minskning jämfört med 164 UE år 2001. För potatis för stärkelse var bortfallet 3,3 procent (6 UE).

Medelfel

Medelfelet anges i procent av den skattade skörden. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För t.ex. den skattade hektarskörden för potatis för stärkelse på 38 700 kg/ha och ett medelfel på 1,5 procent (dvs. 580 kg/ha) kan man med liten felrisk (5 procent) säga att intervallet 38 700 ± 2 x 580 (dvs. 37 540 - 39 860 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden.

För åren 1996-1998 inhämtades uppgifter om grödarealer endast för ett urval av företag. Detta medför att även grödarealerna är behäftade med urvalsfel under åren 1996-1998. Övriga år finns totalregister för grödarealer, vilket gör att den procentuella medelfelsskattningen för hektar- och totalskörd blir identisk.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar potatis utgör övertäckning. Sedan 2001 dras urvalen för potatisundersökningarna ur det aktuella årets IAKS-register. Tidigare år har föregående års register an­vänts för urvalsdragning. Såväl under- som övertäckning är därför mycket mindre i årets undersökning jämfört med tidigare. Övertäckningen var 7,9 procent (103 undersökningsenheter) för matpotatis och för potatis för stärkelse 3,3 procent (6 undersökningsenheter).

Slåttervall

Vallundersökningen 2002 är den första som genomförts på flera år, efter det att den objektiva skördeuppskattningsmetoden med provtagningar i fält upphörde. Årets undersökning har skett genom postenkät med kompletterande uppgifts­insamling per telefon. Undersökningsmetoden har alltså ändrats. Under åren 2000 och 2001 genomfördes begränsade provundersökningar för att utveckla postenkätmetoden som får anses som relativt svår. Många olika skördemetoder tillämpas, och såväl första skörd som flera återväxtskördar tas. Att då ange kvantiteter i vikt eller volym samt torrsubstanshalter kan vara svårt för lant­brukarna.

Undersökningen omfattar bara slåttervall, första skörd och återväxt som tillvara­tas för inbärgning. Återväxt som betas ingår alltså inte i undersökningen. Betes­vall ingår inte heller i undersökningen. Skälet är att det knappast är möjligt för brukarna att kunna uppge hur stor skörd som tillvaratas genom bete. Möjligen skulle någon schablonartad bedömning kunna göras om att skörden som till­varatas genom bete utgör en viss procentandel av skörd som inbärgas t.ex. som hö eller ensilage. Någon sådan bedömning har dock inte gjorts.

Uppgifter har inhämtats för varje återväxtskörd, men eftersom fördelningen mellan dessa kan vara ganska osäker redovisas endast den sammanslagna återväxtskörden. Vid skattningen av hektarskördar för återväxten har totala slåttervallarealen använts. Detta innebär att avkastningsnivån per hektar blir lägre än om skattning skett för utnyttjad vallareal. Den totala skörden blir dock densamma.

I resultattabellerna anges medelfel. Medelfelets innebörd har beskrivits på föregående sida.

Undersökningen 2002 får ses som ett försök att ta fram en vallstatistik, nu med annan metod än tidigare. Undersökningsmetodiken kan utvecklas något ytter­ligare. Ett utökat urval skulle också bidra till säkrare resultat och bättre möj­lighet till regional redovisning.

Bra att veta

Sveriges statistiska databaser

Den definitiva skördestatistiken fr.o.m. 1965 finns tillgänglig i Sveriges sta­tistiska databaser. Åtkomst sker via SCB:s webbplats www.scb.se och att göra uttag av statistik är avgiftsfritt. Statistik från databasen ger möjlighet till sam­manställning av egna tabeller och diagram för t.ex. ett län.

Normskördar

Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag beräknar SCB norm­skördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Normskördar beräknas för höstvete, vårvete, råg, vår­korn, havre, slåttervall (t.o.m. 1997), matpotatis och potatis för stärkelse. Resul­taten redovisas i juni varje år i Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 0201. Redovisning sker för skördeområden, län, produktionsområden och riket.

Annan statistik

Preliminära uppgifter om åkerarealens användning i juni 2002 har redovisats i juni i Statistiska meddelanden JO 10 SM 0202.

En tidig prognos för 2002 års skörd av spannmål och raps/rybs redovisades av Jordbruksverket i augusti. Den tidiga prognosen baserades på väderdata och skördarnas storlek under en längre tidsperiod och redovisades i JO 29 SM 0201.

I JO 19 SM 0201 redovisades i november preliminära skörderesultat för spann­mål, ärter och oljeväxter på riksnivå.

Den 10 december redovisades preliminära skördar av matpotatis och potatis för stärkelse i JO 17 SM 0201.

Preliminära skördar av spannmål, ärter och oljeväxter för län, produktions­områden och riket redovisades i mitten av december i JO 19 SM 0202.

Definitiva uppgifter om 2002 års grödarealer redovisades i april 2003 i JO 10 SM 0301.

Uppgifter om höstsådda arealer år 2002 publicerades i november i JO 18 SM 0201.

Preliminära uppgifter om åkerarealens användning 2003 publicerades av Jordbruksverket den 14 april i JO 10 SM 0302.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se under Statistik & fakta och på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. år 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statis­tiska meddelanden finns möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruks­statistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post till­sammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se.

Enskilda exemplar av publikationerna kan erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas av Marjatta Niemi tfn: 036 - 15 59 34, fax: 036 - 34 01 96, post: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se.

Beskrivning av statistiken

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.