Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, ärter, oljeväxter, potatis och slåttervall 2003

JO 16 SM 0401

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas definitiva resultat för 2003 avseende skörd av spannmål, ärter, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Spannmål

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden till 5 352 100 ton. Det motsvarar ungefär genomsnittet för de fem senaste åren. I diagram 1 redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat under de senaste tio åren.

Höstveteskörden uppgick till 2 049 200 ton vilket motsvarar 38 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete var rekordstor, men ogynnsamma förhållanden i samband med etableringen ledde till ojämna bestånd. Jämfört med 2002 ökade totalskörden med elva procent.

Den totala skörden av höstråg beräknas till 118 100 ton, en minskning med 24 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Minskningen beror framförallt på att den odlade arealen har minskat.

Skördeutbytet per hektar var lågt för de höstsådda grödorna, särskilt för höstvete. På riksnivå blev avkastningen av höstvete 5 630 kilo per hektar, vilket är åtta procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren och 13 procent lägre än 2002. I diagram 4 visas en tidsserie med hektarskördar av höstvete och höstråg från år 1980 och framåt.

I Skåne, på Gotland och i Värmlands län var höstveteskörden i nivå med tidigare års resultat, men i de övriga länen gav höstvete låg eller mycket låg avkastning. I Östergötlands län var hektarskörden av höstvete nästan 20 procent lägre än femårsgenomsnittet.

För de vårsådda spannmålsgrödorna var skördeutbytet bättre. Vårkorn och havre gav förhållandevis höga hektarskördar i flertalet av länen. Ett undantag är Hallands län där det var problem med kraftiga regn i samband med vårbruket, vilket medförde att många av de vårsådda fälten fick sås om. Se även karta 2 där hektarskördarna för vårkorn finns redovisade för de åtta produktionsområdena.

På riksnivå var vårkornets och havrens hektarskördar sex respektive sju procent högre än genomsnitten för de fem senaste åren. Hektarskörden av vårvete beräknas vara i nivå med femårsgenomsnittet. I diagram 5 redovisas hur hektarskördarna för dessa grödor varierat sedan början av 1980-talet.

Totalskörden av vårkorn och havre beräknas till 1 517 300 respektive 1 102 300 ton, vilket är 13 respektive sju procent mindre än 2002. Minskningen beror i första hand på att den odlade arealen har minskat.

Den totala skörden av blandsäd beräknas till cirka 97 600 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats från den officiella arealstatistiken och redovisas separat.

Ärter

Den totala ärtskörden beräknas till 79 800 ton, vilket är sex procent mer än 2002. I genomsnitt för landet beräknas hektarskörden till 3 270 kilo per hektar. Det är 24 procent mer än femårsgenomsnittet och fem procent mer än 2002.

Framförallt i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Skåne län var det höga hektarskördar av ärter jämfört med de närmast förgående åren. I Östergötlands län, som har den största ärtarealen, var hektarskörden i nivå med femårsgenomsnittet.

Oljeväxter

Totalskörden av raps och rybs beräknas till 129 500 ton. Det är nästan 20 procent mindre än 2002 och sex procent mindre än genomsnittet för de fem senaste åren. Hösten 2002 såddes cirka 31 000 hektar höstraps och 1 000 hektar höstrybs. Brist på fukt och nederbörd innebar att utsädet hade svårt att gro. Övervintringen blev sämre än vanligt och mer än 20 procent av arealen kördes upp och ersattes med vårsådda grödor.

I diagram 2 redovisas hur den totala skörden av raps och rybs har varierat under de senaste tio åren. Observera att diagrammen för spannmål, raps/rybs och mat­potatis har olika skalor.

Den totala skörden av oljelin beräknas till cirka 6 900 ton. Avkastningen per hektar var liksom 2002 hög jämfört med tidigare år. Den torra och varma hösten gjorde att odlarna kunde tröska linet under bra skördeförhållanden.

Matpotatis

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 560 800 ton. Det är en minsk­ning med cirka 52 000 ton (åtta procent) jämfört med 2002 års definitiva totalskörd och innebär en fortsatt minskning vid jämförelse med åren närmast dessförinnan. Minskad areal och lägre skörd per hektar gör att den totala matpotatisskörden minskar.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de även i år för drygt 75 procent av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 25 580 kilo per hektar, vilket är cirka tre procent lägre än förra året. Skåne län har en förhållandevis stor färskpotatisodling vilket drar ner hektarskörden. Trots detta redovisar länet den högsta hektarskörden, 29 790 kilo per hektar. Lägre hektarskörd än föregående år redovisas bl.a. för Kalmar län. Norrlandslänen redovisar över lag lägre skördesiffror jämfört med föregående års höga hektarskördar. Hektarskörd för färskpotatis skattas till 17 860 kg/ha för riket. Färskpotatis odlades på cirka 14 procent av rikets matpotatisareal.

Arealen matpotatis för beräkning av totalskördar fortsätter att minska och redovisas på riksnivå till 21 920 hektar, en minskning med 1 220 hektar jämfört med föregående års definitiva statistik. Mellan 2001 och 2002 var arealminskningen 640 hektar. Arealminskningen har främst skett i Skåne, Hallands, Västra Götalands och Kalmar län. I övriga län är odlingen minskande eller i stort sett oförändrad.

Potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Total­skörden beräknas till 296 300 ton vilket är en minskning med 5 000 ton (knappt två procent) jämfört med föregående år. Hektarskörden för riket skattas till 34 380 kilo per hektar. Arealen, 8 620 hektar, är en ökning med ca 130 hektar jämfört med föregående års definitiva statistik. I skattning av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Slåttervall

Vid 2003 års undersökning har den totala bärgade skörden av slåttervall skattats till 3 826 400 ton, varav den första skörden till 2 530 800 ton och återväxten till 1 295 600 ton. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats. Hektarskörden för första skörd skattas till 3 310 kilo per hektar, återväxten till 1 700 kilo och den totala inbärgade vallskörden till 5 010 kilo per hektar.

Arealandelen slåttervall respektive betesvall har också skattats. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen enligt den definitiva arealstatistiken i "Jordbruksmarkens användning 2003" (JO 10 SM 0401). Arealen slåttervall skattas till 764 400 hektar och betesvallen till 159 600 hektar.

Under 2002 började åter uppgifter om vallskördens storlek att inhämtas. Före 2002 har inte någon heltäckande officiell vallstatistik framtagits sedan 1992, då den objektiva skördeuppskattningen med provtagningar i fält senast utfördes i full utsträckning. Undersökningen genomförs numera som postenkät.

Odlingsbetingelser

Hösten år 2002 stannade sommarvärmen och det torra vädret kvar långt in i september. Skörden kunde genomföras under gynnsamma förhållanden och stora arealer höstsåddes. Det torra vädret gjorde dock att grödorna hade svårt att etablera sig tillräckligt bra för att klara vintern. Kyligt väder dominerade sedan avslutningen av året och även början av 2003 var kall, men med inslag av tö. Våren anlände tidigt till hela landet. De höstsådda grödorna led av torka på våren och när regn sedan kom i slutet av april var bestånden i många fall alltför glesa. Det ledde till att man på flera håll valde att så om arealen med vårsådda grödor.

Den tidiga våren gjorde att vårsådden kunde genomföras tidigare än normalt. Försommaren var mycket gynnsam för grödornas utveckling. Juli inleddes med ihållande regn i landets södra del vilket ledde till översvämningar, framför allt i Småland. I landets östra och norra delar var det däremot torrt. Sommaren blev som helhet mycket varm. Skörden kunde inledas tidigt och under goda förhållanden. På grund av den varma och övervägande torra sommaren var dock skördenivån lägre än många hoppats. Den tidiga skörden har lett till att en omfattande areal höstsåtts även hösten 2003.

Obärgade arealer

Det torra höstvädret underlättade skördearbetet och medförde låg andel obärgad areal. För spannmålsgrödorna blev endast 0,4 procent av arealen obärgad. Det är samma nivå som 2002 och betydligt lägre än de närmast föregående åren. När det gäller raps och rybs beräknas 0,9 procent av arealen vara obärgad. 7,8 procent av oljelinarealen blev obärgad, vilket är mer än 2002 men ändå en låg nivå jämfört med åren dessförinnan.

För matpotatis blev andelen obärgade areal för riket 1,5 procent, vilket är lägre än de närmast föregående åren. Största andelarna redovisas för Kalmar län, med 17,4 procent obärgat, främst beroende på översvämningsskador. Obärgad areal av potatis för stärkelse förekom i mycket liten utsträckning.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finna att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika gårdar och regioner.

Grödarealerna baseras på den definitiva statistiken om åkerarealens användning som publicerades i april (JO 10 SM 0401) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls- och ärtarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.