Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, ärter, oljeväxter, potatis och slåttervall 2003

JO 16 SM 0401

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Sedan lång tid tillbaka har i Sverige varje år uppskattningar av skördar inom jordbruket redovisats. Skördeuppskattningar enligt den s.k. objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten att ha ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den s.k. objektiva metoden med provtagningar i fält används inte längre. För spannmål, ärter och oljeväxter baseras skördestatistiken fr.o.m. 1998 på intervjuundersökningar per telefon. För potatis baseras denna statistik fr.o.m. 1999 på uppgifter som insamlas via postenkät till jordbrukare. För vall upphörde undersökningen om skördar 1998 men återinfördes 2002, då som en postenkätundersökning med kompletterande uppgiftsinsamling per telefon.

Denna statistik är till viss del EU-reglerad då vissa uppgifter om skördar ska redovisas till EU enligt Rådets förordning (EEG) nr 837/90 av den 26 mars 1990 om medlemsstaternas rapportering om spannmålsproduktion och Rådets förordning (EEG) nr 959/93 av den 5 april 1993 om medlemsstaternas statistiska rapportering om andra grödor än spannmål.

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Den population, som den definitiva statistiken ska belysa, utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2003 brukade mer än 2,0 ha åkermark. Statistiken bygger på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS).

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

För riket totalt och uppdelat på län och produktionsområde redovisas i detta statistiska meddelande följande huvudvariabler:

- Odlad areal (hektar)

- Totalskörd (ton)

- Hektarskörd (kg/ha)

- Hektarskörd (kg/ha), reducerad (endast för potatis)

- Totalskörd (ton) och hektarskörd (kg/ha) för återväxt (för slåttervall)

- Obärgad areal (hektar och procent)

- Grönfoderareal (hektar och procent)

Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar m.m.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs.

Uppgifter redovisas för grödorna höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete, blandsäd till mognad, ärter till mognad, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin, matpotatis, potatis för stärkelse och slåttervall.

Med blandsäd avses stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och foderärter för skörd av mogen gröda. Med grönfoder avses skörd av hela växten som grovfoder. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. I potatis för stärkelse ingår även utsädesodlingar.

Så görs statistiken

Som urvalsram används IAKS avseende 2003. Fyra olika urval drogs; ett för spannmål, ärter och oljeväxter, ett för matpotatis, ett för potatis för stärkelse och slutligen ett för slåttervall. Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2003 brukade mer än 5 ha åker.

För spannmål, ärter och oljeväxter insamlas uppgifter genom telefonintervjuer. Efter avslutad skörd kontaktades de uttagna jordbruksföretagen för intervju om årets bärgade skördar. Information samlas in om totala bärgade kvantiteter av varje gröda och vilken vattenhalt uppgifterna avser. För spannmål och ärter omräknas uppgiven kvantitet till 15,0 procents vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 procent. För potatis insamlas uppgifter genom en postenkät till ett urval av potatisodlare. Postenkäten skickas ut i mitten av oktober. En påminnelse skickas därefter ut och telefonuppföljning genomförs på ej inkomna blanketter. Information samlas in om bärgade kvantiteter och obärgade arealer. För vall insamlas uppgifter genom en postenkät med kompletterande uppgiftsinsamling per telefon. Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas till standardvattenhalten 16,5 procent.

Med ledning av varje företags grödarealer, som ingår i uppgiftsinsamlingen, framräknas för granskning företagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella grödarealer beräknas totala skördar. Vid den preliminära skattningen av totalskördar används preliminära arealer från IAKS. Vid den definitiva skattningen av totalskördar används definitiva grödarealer publicerade i "Jordbruksmarkens användning 2003" (JO 10 SM 0401). För spannmål och ärter har dock grödarealerna i den definitiva arealstatistiken minskats med arealer skördade som grönfoder.

För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987-1998 års objektiva skördeuppskattningar. För matpotatis görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats som färskpotatis. För potatis för stärkelse görs ingen korrigering för småfallande.

För slåttervall ingick 1 000 jordbruksföretag med minst 5 hektar åker och minst 0,5 hektar vall i urvalet. Undersökningen har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår ej. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Dessutom redovisas den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall respektive betesvall.

Statistikens tillförlitlighet

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom bortfallsfel eller mätfel.

Medelfel

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För t.ex. den skattade hektarskörden för potatis för stärkelse på 34 380 kilo per hektar och ett medelfel på 1,4 procent (dvs. 480 kilo per hektar) kan man med liten felrisk (5 procent) säga att intervallet 34 380 ± 2 x 480 (dvs. 33 420 - 35 340 kilo per hektar) omfattar den verkliga hektarskörden.

För 1998 inhämtades uppgifter om grödarealer endast för ett urval av företag. Detta medför att även grödarealerna är behäftade med urvalsfel under detta år. Övriga år finns totalregister för grödarealer, vilket gör att den procentuella medelfelsskattningen för hektar- och totalskörd blir identisk för oljeväxter, potatis och slåttervall. För spannmål och ärter kan medelfelet för totalskörden vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder.

Bortfall

För undersökningen om spannmål, ärter och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 5,3 procent (231 företag), varav vägrare 3,2 procent (141 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 6,9 procent (86 företag) och för potatis för stärkelse 2,6 procent (5 företag). För vallundersökningen var bortfallet 10,8 procent (108 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. Från och med 2001 års undersökning används (med undantag för vallundersökningen) årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer som underlag för urvalet. Detta medför att undertäckningen minskats till en marginell nivå. För undersökningen om spannmål, ärter och oljeväxter var övertäckningen 0,4 procent (19 företag). Övertäckningen var 8,2 procent (101 företag) för undersökningen om matpotatis och för potatis för stärkelse 3,2 procent (6 företag). I övertäckningen inkluderas företag som visar sig ha potatisodlingen utarrenderad, vilket just för potatis är tämligen vanligt. För vallundersökningen skedde en samordning med årets gödselmedelsundersökning och urvalet drogs baserat på 2002 års odlingsarealer. Det ledde till att övertäckningen för 2003 var 10,2 procent (102 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Arealer på jordbruksföretag som inte ansöker om arealersättning, och därmed inte ingår i IAKS, bedöms för de aktuella undersökningsgrödorna vara av marginell betydelse.

Mätning

Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

De inkomna uppgifterna granskas och dataregistreras. I samband med detta görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Bra att veta

Jämförbarhet

Insamlingsmetoderna för skördestatistiken förändrades under slutet av 1990-talet, varför statistikuppgifterna efter förändringen inte är helt jämförbara med uppgifterna dessförinnan. Jämförbarheten med motsvarande statistik för andra EU-länder bedöms vara god.

Skördestatistik översänds varje år till EUs statistikkontor Eurostat och publiceras tillsammans med motsvarande statistik för andra EU-länder i Eurostats publikation "Agricultural statistics. Quarterly bulletin" (ISSN 1607-2308) och Eurostats databas NewCronos.

Den definitiva skördestatistiken finns tillgänglig i Sveriges sta­tistiska databaser. Åtkomst sker via SCB:s webbplats www.scb.se och att göra uttag av statistik är avgiftsfritt.

Annan statistik

 

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik & fakta samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statistiska meddelanden finns det möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruksstatistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post tillsammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se.

Enskilda exemplar av publikationerna kan erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas från Marjatta Niemi tfn: 036 - 15 59 34, fax: 036 - 34 01 96, post: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.