Statistiken med kommentarer

I detta statistiska meddelande (SM) redovisas definitiva resultat för 2003 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, ärter, oljeväxter, matpotatis och slåttervall.

Arealer med miljöstöd för ekologisk odling

Skördarna är beräknade för arealer som erhållit miljöstöd för ekologisk odling under 2003. Hur stor del av denna areal som även var certifierad för försäljning av ekologiskt odlade produkter varierar från gröda till gröda. Bland spannmålsgrödorna hade höstvete, vårvete och råg störst andelen certifierad areal.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt omfattades cirka 432 000 hektar åkermark av miljöstöd för ekologiska produktionsformer. I figur 1 visas hur arealen fördelas på län. Störst omfattning i hektar har odlingen i Västra Götalands län (O). I Blekinge län (K) är anslutningen minst.

Figur 1. Åkerareal med miljöstöd för ekologisk odling 2003, hektar

Hektar

Totalt för riket är nästan 15 procent av åkerarealen ansluten till miljöstöd för ekologiska produktionsformer, se figur 2. Störst andel ekologisk åkerareal på länsnivå finns i Jämtlands (Z), Västernorrlands (Y), Norrbottens (BD) och Gävleborgs län (X). Även i Värmlands län (S) och Jönköpings län (F) är en stor andel av åkerarealen ekologiskt odlad. I Skåne (M) och Blekinge (K) län är andelen ansluten areal minst.

Figur 2. Andel åkerareal med miljöstöd för ekologisk odling 2003, procent

Procent

All ekologisk areal är inte certifierad

Grödor som odlats på areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att produkterna ska få marknadsföras som ekologiska måste arealen vara ansluten till ett i Sverige godkänt kontrollorgan (KRAV). Kontrollen kan göras enligt KRAV:s regler eller enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion. Båda anslutningsformerna ger producenten rätt att använda beteckningen "ekologisk" vid märkning och marknadsföring av sina produkter. De märken som förekommer i Sverige är KRAV, Demeter och EU-märkning för ekologiskt odlat.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts miljöstöd för ekologiska produktionsformer har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns de som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk odling och konventionell finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i avkastning mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling.

Mer ekologisk odling i områden med låg hektarskörd

Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med miljöstöd för ekologisk odling i större utsträckning ligger i skogsbygd. Detta blir tydligt när man fördelar arealerna på skördeområdesnivå. Samma tendens finns även när man jämför andelen ekologisk odling på länsnivå. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige har en större andel av arealer med miljöstöd för ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur 2.

Mer stordrift inom konventionell odling

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingsstruktur. I figur 3 visas ett exempel på hur storleken på odlingarna för matpotatis skiljer sig mellan de som odlar ekologiskt och de som odlar konventionellt. Över 70 procent av de konventionella odlingsarealerna finns på odlingar som överstiger 10 hektar och cirka 4 procent på odlingar mindre än två hektar. Motsvarande uppgifter för den ekologiska matpotatisarealen är att nästan 30 procent av den ekologiska arealen finns på odlingar över 10 hektar, och att mer än 20 procent av arealen finns på odlingar som är mindre än två hektar. De ekologiska odlingarnas storlek är i allmänhet mindre än de konventionella.

Figur 3. Matpotatisens fördelning på odlingar av olika storlek, procent

Procent

Figur 4. Skörd per hektar för matpotatis på odlingar med olika storlek, kg/ha

kg per hektar

Sambandet mellan odlingens storlek och avkastningen för matpotatis visas i figur 4. För både ekologisk och konventionell odling ökar skörden per hektar med ökande odlingsstorlek.

Den konventionellt odlade arealen har högre skörd för samtliga odlingsstorlekar. Skillnaden i skördenivå mellan konventionellt och ekologiskt odlad areal ökar med ökande odlingsstorlek, vilket kan förklaras med att de mindre odlingarna i den konventionella odlingen bedrivs mer extensivt än de större.

Havre är vanligaste spannmålsgrödan i ekologisk odling

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden från arealer med miljöstöd för ekologisk odling till 233 400 ton. Det motsvarar drygt fyra procent av den totala spannmålsskörden i landet. Av denna kvantitet är cirka 151 600 ton spannmål dessutom certifierad för försäljning som ekologisk.

Höstveteskörden med miljöstöd för ekologisk odling uppgick till 44 000 ton eller två procent av den totala höstveteskörden under 2003. Den certifierade höstveteskörden har beräknats till 37 000 ton. Havre är den enskilda spannmålsgröda som visar störst total skörd, både från den totala arealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och från den certifierade arealen.

I tablå 1 visas totalskördar på riksnivå för de aktuella spannmålsgrödorna, samt andelen av den totala spannmålsproduktionen. Höstkorn har få observationer och redovisas därför inte separat.

Tablå 1. Totala spannmålsskördar från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer samt certifierade spannmålsskördar 2003

Gröda	Total skörd från areal med miljöstöd ton¹⁾	Andel av den totala skörden^2), procent	Därav total skörd från certifierad areal, ton^{1) 3)}	Andel av den totala skörden²⁾ procent

Höstvete	44 000	2,2	37 400	1,8
Vårvete	25 500	10,9	24 000	10,3
Höstråg	7 000	6,0	6 200	5,3
Vårkorn	49 200	3,2	22 100	1,5
Havre	76 100	6,9	44 000	4,0
Rågvete	12 900	6,3	9 900	4,8
Blandsäd	18 400	18,9	7 200	7,4
Spannmål totalt⁴⁾	233 400	4,4	151 600	2,8

1) Uppgifterna avser 15,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0401.

3) Andelen skörd som grönfoder har antagits vara densamma på certifierad som på ej certifierad areal.

4) Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

Lägre avkastning i ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska bekämpningsmedel och lättlöslig handelsgödsel inte används inom ekologisk odling. Hektarskörden av höstvete var nästan 30 procent lägre för ekologisk jämfört med konventionell odling i Götalands norra slättbygder, i Svealands slättbygder och i Götalands skogsbygder. För havre var hektarskörden 47 procent lägre i Götalands norra slättbygder, 41 procent lägre i Svealands slättbygder och 35 procent lägre i Götalands skogsbygder.

Skillnaden är större i slättbygder än i skogsbygder

En genomgående tendens för flertalet av grödorna är att skillnaden i skördenivå är större i slättbygderna än i skogsbygderna. I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, dvs. med mindre bekämpningsmedel och handelsgödsel. En av förklaringarna till att skillnaden är mindre i skogsbygderna är alltså att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra där. I figur 5 visas hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna för ett antal län. Bland länen kännetecknas Uppsala (C), Kalmar (H), Gotlands (I) och Skåne län av stora slättbygdsområden medan Jönköpings (F), Dalarnas (W), Gävleborgs (X), Västernorrlands (Y) och Norrbottens (BD) län mer domineras av skogsbygder. Se även karta nr 2 där skillnaden i skördenivå för vårkorn illustreras för de åtta produktionsområdena, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Figur 5. Hektarskördar för vårkorn från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och från konventionell odling¹⁾

kg per hektar

1) Uppgifterna avser 15,0 procents vattenhalt.

Konventionell avkastning högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med miljöstöd för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enlig den ordinarie officiella statistiken, med sammanvägda resultat från båda odlingsformerna. I figur 6 jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för vårvete. I Västra Götalands län (O) är hektarskörden av den konventionella odlingen av vårvete 18 procent högre än den ordinarie officiella hektarskörden för länet. Detta kan dock delvis vara en effekt av att den konventionella odlingen av vårvete i större utsträckning är knuten till länets slättbygder än vad som gäller för vårveteodlingen i genomsnitt. För Skåne (M), Västra Götalands (O) och Västmanlands (U) län är skillnaden i hektarskörd signifikant, medan den för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

Figur 6. Hektarskördar från vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken ¹⁾

kg per hektar

1) Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 0401. Uppgifterna avser 15,0 procents vattenhalt.

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala skörden av blandsäd med miljöstöd för ekologiska produktionsformer har beräknats till cirka 18 400 ton. Uppemot 25 procent av den totala blandsädesarealen odlas med miljöstöd för ekologisk odling. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Mer än hälften av den ekologiska blandsädesarealen har skördats som grönfoder. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats och redovisas separat.

Ärter visar något mindre skillnader mellan metoderna

Den totala ärtskörden med miljöstöd för ekologiska produktionsformer beräknas till 12 700 ton, vilket motsvarar 16 procent av den totala ärtskörden. Cirka 10 000 ton kommer från certifierade arealer.

För ärter var skillnaden i avkastning mellan metoderna något mindre än vad den var för flertalet av de övriga grödorna. I Västra Götalands län finns den största ärtarealen med miljöstöd. Där var hektarskörden för den ekologiska arealen 1 900 kilo per hektar, vilket är cirka 30 procent lägre än hektarskörden från den konventionella ärtodlingen i länet. I Östergötlands län, där den största konventionella ärtarealen finns, var skillnaden i skördenivå mellan metoderna drygt 20 procent.

Få observationer för oljeväxtgrödorna

Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer beräknas till 2 400 ton. Det är cirka två procent av den totala skörden av raps och rybs. I stort sett hela produktionen är certifierad för försäljning som ekologiska produkter.

Det är bara höstraps som har tillräckligt många observationer för redovisning på regional nivå av hektarskördar med miljöstöd, och då bara för Västra Götalands län. Där var hektarskörden från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 22 procent lägre än motsvarande hektarskörd från den konventionellt odlade arealen. För raps och rybs har angreppen av rapsbaggar stor inverkan på skördenivån i ekologisk odling. Under 2003 var angreppen begränsade och kom ofta efter det känsliga knoppstadiet.

För den konventionellt odlade arealen finns det fler observationer för raps och rybs, även på regional nivå. Om man jämför hektaravkastningarna med den ordinarie officiella statistiken, som finns publicerad i JO 16 SM 0401, visar det sig att skillnaderna mellan konventionella och ordinarie hektarskördar är marginella och inom felmarginalen.

Oljelinarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgår till cirka 500 hektar totalt i landet. Antalet uttagna jordbruksföretag i skördeundersökningen räcker inte för redovisning av några uppgifter om den aktuella skörden. Hektarskörden för den konventionellt odlade arealen var på riksnivå cirka tio procent högre än motsvarande hektaravkastning för oljelin enligt den ordinarie officiella statistiken.

Låg hektarskörd för matpotatis vid ekologisk odling

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer beräknas för riket till 10 500 ton, vilket är mindre än 2 procent av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik. Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer, hela kvantiteten är dock inte certifierad för att säljas som ekologisk. Cirka 5 procent av matpotatisarealen i landet odlades med miljöstöd för ekologiska produktionsformer under 2003. Drygt 80 procent av arealen som odlats med miljöstöd var dessutom certifierad, vilket innebär att potatisskörden från den aktuella arealen kan säljas med ekologisk märkning.

Götalands mellanbygder län har den högsta hektarskörden, 15 650 kilo per hektar. Övre Norrland och Mellersta Sveriges skogsbygder redovisar hektarskördar på mellan 10 och 11 ton per hektar. Övriga produktionsområden har hektarskördar under 10 ton per hektar. För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 26 240 kilo per hektar. Högsta hektarskörden redovisas i Götalands södra slättbygder, 29 880 kilo per hektar, trots att områden har en omfattande odling av färskpotatis som sänker den skattade avkastningen per hektar. Samtliga produktionsområden utom Nedre och Övre Norrland har en hektarskörd som överstiger 20 ton per hektar. I Nedre Norrland är avkastningen nästan 20 ton per hektar medan Övre Norrland har en skörd per hektar på uppemot 16 ton per hektar.

Skillnaden i skörd per hektar beror på flera orsaker. Som tidigare nämnts påverkar odlingens storlek m.m. avkastningsnivån. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den orsak som man oftast hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar.

Odlingen av färskpotatis är mindre omfattande på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade, cirka 4 respektive 15 procent har redovisats som färskpotatis. Avkastningsnivån för färskpotatis är lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis i den konventionella odlingen. För ekologisk odling är skördenivån densamma oavsett om skörden bärgats som färskpotatis eller som höst- och vinterpotatis.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad, cirka 80 hektar för 2003.

Minst skillnader för slåttervall

Av slåttervallarealen var en hög andel ekologiskt odlad, på riksnivå 30 procent. Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer har för 2003 skattats till 965 900 ton, varav den första skörden till 629 400 ton och återväxten till 336 500 ton. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats. Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar 25 procent av landets totala slåttervallskörd.

Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling varierade på produktionsområdesnivå mellan knappt 10 och upp till 27 procent lägre skörd för den ekologiskt odlade arealen. I slåttervall används normalt inte kemisk bekämpning, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att lättlöslig handelsgödsel inte används inom den ekologiska odlingen. I praktiken är det också minst skillnad i skördenivå mellan de två metoderna för just slåttervall.

Arealandelen slåttervall respektive betesvall har också skattats. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen med miljöstöd för ekologisk odling 2003. Arealen slåttervall med miljöstöd skattas till 220 200 hektar och betesvallen med miljöstöd till 55 060 hektar.

Odlingsbetingelser

Hösten år 2002 stannade sommarvärmen och det torra vädret kvar långt in i september. Skörden kunde genomföras under gynnsamma förhållanden och stora arealer höstsåddes. Det torra vädret gjorde dock att de höstsådda grödorna hade svårt att etablera sig tillräckligt bra för att klara vintern. Kyligt väder dominerade sedan avslutningen av året och även början av 2003 var kall, men med inslag av tö. Våren anlände tidigt till hela landet. De höstsådda grödorna led av torka på våren och när regn sedan kom i slutet av april var bestånden i många fall alltför glesa. Det ledde till att man på flera håll valde att så om arealen med vårsådda grödor.

Den tidiga våren gjorde att vårsådden kunde genomföras tidigare än normalt. Försommaren var mycket gynnsam för grödornas utveckling. Juli inleddes med ihållande regn i landets södra del vilket ledde till översvämningar, framför allt i Småland. I landets östra och norra delar var det däremot torrt. Sommaren blev som helhet mycket varm. Skörden kunde inledas tidigt och under goda förhållanden. På grund av den varma och övervägande torra sommaren var dock skördenivån lägre än många hoppats. Den tidiga skörden har lett till att en omfattande areal höstsåtts även hösten 2003.

Angreppen av växtskadegörare var förhållandevis begränsade under 2003. Den tidiga sådden bidrog till att vårsäden i allmänhet passerade det känsliga stadiet innan fritflugan började kläckas. Angreppen av bladlöss var små och mängden rapsbaggar var måttlig. En del svampsjukdomar förekom dock i stråsädesgrödorna. Väderleken var gynnsam för angrepp av potatisbladmögel och angreppen blev ofta kraftiga i potatisfält utan kemisk bekämpning.

Mer obärgade arealer i ekologisk odling

Uppgifterna om obärgade arealer tyder på att andelen obärgad areal är större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. För spannmålsgrödorna blev 1,3 procent av arealen obärgad för arealer med miljöstöd medan endast 0,4 procent av den konventionella arealen blev obärgad. För ärter är motsvarande andel 9,8 procent för den ekologiska odlingen och 2,0 procent för den konventionella.

När det gäller raps och rybs beräknas 10,0 procent av den ekologiska arealen vara obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen är 0,7 procent. Det är för få observationer för att kunna redovisa obärgad areal för oljelin med miljöstöd. Andelen obärgad areal för den konventionella odlingen av oljelin var 1,3 procent, vilket kan jämföras med 7,8 procent för den ordinarie officiella statistiken där även den ekologiska arealen ingår.

För matpotatis beräknas 4,0 procent av den ekologiska arealen vara obärgad, medan den för konventionellt odlad areal beräknas till 1,4 procent på riksnivå. Störst andel obärgat för konventionellt odlad areal redovisas för Kalmar län, 17,5 procent, främst beroende på översvämningsskador.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige där den ekologiska odlingen är mer frekvent. Under 2003 var det överlag en låg andel obärgad areal jämfört med tidigare år, framförallt som en följd av att det torra höstvädret underlättade skördearbetet.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer, andel av total grödareal, total skörd, medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finna att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Uppgifter om andel obärgad areal och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om andel obärgad areal och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika gårdar och regioner.

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register för miljöstöd för ekologiska produktionsformer. All areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer under 2003 har tagits med, både enligt det tidigare miljöprogrammet och enligt miljö- och landsbygdsprogrammet. De spannmåls- och ärtarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.


Skörd för ekologisk och konventionell odling 2003	JO 16 SM 0402