Statistiken med kommentarer

Begreppsförklaringar

I detta statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2006 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall.

Arealer med miljöstöd för ekologisk odling

Skördarna är beräknade för arealer med miljöstöd för ekologisk odling under 2006. Hur stor del av denna areal som även var certifierad för försäljning av ekologiskt odlade produkter varierar från gröda till gröda. Bland spannmålsgrödorna hade vårvete och råg störst andel certifierad areal.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt omfattades drygt 466 000 hektar åkermark av miljöstöd för ekologiska produktionsformer. Den arealuppgiften avser odling för företag som 2006 brukade mer än 2,0 hektar åkermark. I figur 1 visas hur arealen fördelas på län. Störst omfattning i hektar hade odlingen i Västra Götalands län (O). I Blekinge län (K) var anslutningen minst.

Figur 1 Åkerareal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 2006, hektar

Hektar

Totalt för riket var närmare 18 procent av åkerarealen ansluten till miljöstöd för ekologiska produktionsformer. Störst andel ekologisk åkerareal på länsnivå fanns i Jämtlands (Z), Västernorrlands (Y), Värmlands län (S) och Gävleborgs län (X). Även i Norrbottens (BD), Dalarnas (W) och Jönköpings län (F) var en stor andel av åkerarealen ekologiskt odlad. I Skåne (M) län var andelen ansluten areal minst, se figur 2.

Figur 2 Andel åkerareal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 2006, procent

Procent

All ekologisk areal är inte certifierad

Grödor som odlats på areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att produkterna ska få marknadsföras som ekologiska måste arealen vara ansluten till ett i Sverige godkänt kontrollorgan. Under 2006 utförde Aranea Certifiering AB och SMAK all certifiering. Kontrollen kunde göras enligt KRAV:s regler eller enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion. Båda anslutningsformerna ger producenten rätt att använda beteckningen "ekologisk" vid märkning och marknadsföring av sina produkter. De märken som förekommer i Sverige är KRAV, Demeter och EU-märkning för ekologiskt odlat.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts miljöstöd för ekologiska produktionsformer har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns de som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med miljöstöd för ekologisk odling i större utsträckning ligger i skogsbygd. Detta blir tydligt när man fördelar arealerna på skördeområdesnivå. Samma tendens finns även när man jämför andelen ekologisk odling på länsnivå. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige har en större andel av arealer med miljöstöd för ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur 2. En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek, åtminstone i intervallet mellan 0 och 10 hektar.

Kommentarer kring resultaten

Minskad odling av vårsådd ekologisk spannmål under 2006

Jämfört med 2005 minskade de vårsådda spannmålsarealerna med miljöstöd för ekologiska produktionsformer medan de höstsådda ökade marginellt. Den totala spannmålsarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer minskade med 11 procent.

Fyra procent av spannmålsskörden var ekologiskt odlad

Totalt för riket uppgick spannmålsskörden från arealer med miljöstöd för ekologisk odling till 175 000 ton. Det motsvarar drygt 4 procent av den totala spannmålsskörden i landet. Den ekologiskt odlade spannmålsskörden minskade med 22 procent mellan 2005 och 2006. Minskningen är en följd av både mindre arealer och lägre skörd per hektar. Av den ekologiskt odlade kvantiteten var 118 800 ton dessutom certifierad för försäljning som ekologisk spannmål.

Havre är den vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Havre är den enskilda spannmålsgröda som odlas mest inom den ekologiska odlingen. Havre visar också störst total skörd från den totala spannmålsarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer. Havreskörden med miljöstöd för ekologisk odling uppgick till 52 600 ton eller drygt åtta procent av den totala havreskörden under 2006.

Höstvete visar störst totalskörd inom den certifierade produktionen

Inom den certifierade spannmålsproduktionen är det höstvete som visar störst totalskörd. Den certifierade höstveteskörden uppgick till 36 100 ton vilket motsvarar två procent av den totala höstveteskörden. Vårvete och höstråg används i stor utsträckning till brödsäd, och för dessa grödor är andelen certifierad produktion större. Blandsäd är den gröda som har störst andel ekologisk produktion. I tablå 1 visas totalskördar på riksnivå för de aktuella spannmålsgrödorna, samt andelarna av motsvarande totala spannmålsproduktion. Höstkorn har få observationer och redovisas därför inte separat. Skörden av speltvete (dinkel) som odlas på cirka 500 hektar ingår i höstveteskörden.

Tablå 1. Totala spannmålsskördar från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer samt certifierade ekologiskt odlade spannmålsskördar 2006

Gröda	Total skörd från areal med miljöstöd, ton¹⁾	Andel av den totala skörden²⁾, procent	Därav total skörd från certifierad areal, ton^{1) 3)}	Andel av den totala skörden²⁾, procent

Höstvete inkl spelt	40 400	2,3	36 100	2,0
Vårvete	17 200	10,0	16 600	9,6
Höstråg	7 300	6,3	7 100	6,2
Vårkorn	31 500	2,9	14 200	1,3
Havre	52 600	8,4	29 000	4,6
Rågvete	12 600	4,9	9 500	3,7
Blandsäd	13 300	24,3	6 300	11,5
Spannmål totalt⁴⁾	175 000	4,2	118 800	2,9

1) Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0701.

3) Källa för certifierad areal: Aranea Certifiering AB och SMAK.

4) Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

Hittills ingen snabb utveckling av den certifierade spannmålsproduktionen

Regeringens mål för den ekologiska produktionen till år 2010 är bland annat att andelen certifierad ekologisk areal bör uppgå till 20 procent av jordbruksmarken.

När det gäller den certifierade ekologiska spannmålsproduktionen har andelen under de senaste åren legat runt tre procent. Den största totala certifierade ekologiska spannmålsskörden producerades under 2004. Då var också andelen av den totala spannmålsproduktionen högst.

I tablå 2 visas certifierade ekologiska totalskördar på riksnivå för de aktuella spannmålsgrödorna. Under 2006 minskade den certifierade spannmålsproduktionen med 11 procent jämfört med 2005, vilket framförallt beror på de generellt låga skördenivåerna per hektar under torråret 2006.

Tablå 2. Certifierade ekologiskt odlade spannmålsskördar 2003-2006 samt andel av den totala skörden

Gröda	2003 ton^{1) 3)}	% ²⁾	2004 ton^{1) 3)}	% ²⁾	2005 ton^{1) 3)}	% ²⁾	2006 ton^{1) 3)}	% ²⁾

Höstvete inkl spelt	37 400	1,8	45 400	2,1	35 600	1,8	36 100	2,0
Vårvete	24 000	10,3	29 300	11,6	25 100	8,6	16 600	9,6
Höstråg	6 200	5,3	9 400	7,1	7 400	6,6	7 100	6,2
Vårkorn	22 100	1,5	23 800	1,4	18 600	1,2	14 200	1,3
Havre	44 000	4,0	46 700	5,0	28 700	3,8	29 000	4,6
Rågvete	9 900	4,8	13 100	4,9	9 400	3,5	9 500	3,7
Blandsäd	7 200	7,4	12 900	17,2	7 800	9,7	6 300	11,5
Spannmål totalt⁴⁾	175 000	2,8	180 700	3,3	132 800	2,6	118 800	2,9

1) Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0701.

3) Källa för certifierad areal: Aranea Certifiering AB och SMAK.

4) Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och lättlöslig handelsgödsel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av höstvete var 40 procent lägre för ekologisk odling i Svealands slättbygder. Karta nr 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Skillnaden för vårkorn ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn är skillnaden i skördenivå ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna. För flera andra grödor finns dock exempel på det motsatta förhållandet.

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre växtskyddsmedel och handelsgödsel. En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn är mindre i skogsbygderna kan alltså vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra där. I figur 3 visas hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna för ett antal län. Bland länen kännetecknas till exempel Skåne län av stora slättbygdsområden medan Jönköpings och Jämtlands län mer domineras av skogsbygder.

Figur 3. Hektarskördar för vårkorn från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och från konventionell odling 2006

Kg per hektar

Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med miljöstöd för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken, med sammanvägda resultat från båda odlingsformerna. I figur 4 jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik. I Västra Götalands län var hektarskörden av den konventionella odlingen av vårvete 37 procent högre än den ordinarie officiella hektarskörden för länet. För Västra Götalands län är skillnaden i hektarskörd signifikant, medan den för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

Figur 4. Hektarskördar för vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2006

Kg per hektar

Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 0701. Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala skörden av blandsäd med miljöstöd för ekologiska produktionsformer har beräknats till 13 300 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Mer än 60 procent av den ekologiska blandsädesarealen har skördats som grönfoder. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats och redovisas separat.

Ärter visar något mindre skillnader mellan metoderna

Den totala ärtskörden med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till 8 400 ton, vilket motsvarar nära 17 procent av den totala ärtskörden. Mer än 70 procent eller totalt 6 000 ton kom från certifierade arealer.

För ärter var skillnaden i avkastning mellan metoderna något mindre än vad den var för flertalet av de övriga grödorna. I Västra Götalands län finns den största ärtarealen med miljöstöd. Där var hektarskörden för den ekologiska arealen 2 210 kilo per hektar, vilket är 27 procent lägre än hektarskörden från den konventionella ärtodlingen i länet. I Östergötlands län, där den största konventionella ärtarealen finns, var skillnaden i skördenivå mellan metoderna 13 procent.

Åkerbönor odlas alltmer både inom ekologisk och konventionell odling

Åkerbönor har under senare år börjat odlas alltmer och arealen uppgick under 2006 till 6 120 hektar, varav 4 100 hektar med miljöstöd för ekologisk produktion. Åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

De ekologiskt odlade åkerbönorna uppvisade en totalskörd på 7 300 ton och en hektarskörd på cirka 1 800 kilo per hektar. Hektarskörden var 28 procent lägre än hektarskörden för de konventionellt odlade åkerbönorna.

Ärter och åkerbönor är de två vanligaste grödorna som ingår i begreppet trindsäd. Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. Namnet trindsäd kommer av de runda, uppsvällda fröna. I tablå 2 visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor, samt andelen av motsvarande totala produktionen.

Tablå 3. Totala trindsädesskördar från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer samt certifierade ekologiskt odlade trindsädesskördar 2006

Gröda	Total skörd från areal med miljöstöd, ton¹⁾	Andel av den totala skörden²⁾, procent	Därav total skörd från certifierad areal, ton^{1) 3)}	Andel av den totala skörden²⁾, procent

Ärter	8 400	16,5	6 000	11,8
Åkerbönor	7 300	56,2	6 100	46,9

1) Uppgifterna avser 15,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0701.

3) Källa för certifierad areal: Aranea Certifiering AB och SMAK.

Odlingen av ekologisk höstraps fortsatte att öka under 2006

Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till 5 300 ton. Det är något mer än två procent av den totala skörden av raps och rybs. Odlingen av ekologisk höstraps har ökat varje år sedan 2003. Under 2006 uppgick den ekologiska arealen till 2 440 hektar, vilket är runt 800 hektar mer än 2005. Närmare 90 procent av raps- och rybsproduktionen med miljöstöd för ekologisk odling var certifierad för försäljning som ekologiska produkter.

Av raps- och rybsgrödorna är det bara höstraps som har tillräckligt många observationer för redovisning på länsnivå av hektarskördar med miljöstöd för ekologiska produktionsformer, och då bara för Skåne och Västra Götalands län.

För raps och rybs har angreppen av rapsbaggar stor inverkan på skördenivån i ekologisk odling. Varmt och soligt väder i början av maj innebar ovanligt gynnsamma förhållanden för rapsbaggarna. Angreppen av svampsjukdomar blev sammantaget små, vilket kan bero på den torra väderleken.

I tablå 3 visas ekologiska totalskördar på riksnivå för raps och rybs, samt andelen av motsvarande totala produktionen.

Tablå 4. Totala raps- och rybsskördar från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer samt certifierade ekologiskt odlade raps- och rybsskördar 2006

Gröda	Total skörd från areal med miljöstöd, ton¹⁾	Andel av den totala skörden²⁾, procent	Därav total skörd från certifierad areal, ton^{1) 3)}	Andel av den totala skörden²⁾, procent

Höstraps	4 500	3,0	4 300	2,8
Höstrybs	300	17,6	300	17,6
Vårrybs	300	4,1	100	1,4
Raps och rybs totalt⁴⁾	5 300	2,4	4 700	2,1

1) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0701.

3) Källa för certifierad areal: Aranea Certifiering AB och SMAK.

4) Vårraps ingår i den totala raps/rybsskörden.

Oljelinarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till cirka 400 hektar totalt i landet, vilket motsvarar runt fem procent av den totala arealen. Antalet observationer var under 2006 inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Låg hektarskörd för matpotatis vid ekologisk odling

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer beräknas för riket till 11 500 ton, vilket motsvarar drygt två procent av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer. Uppemot 80 procent av matpotatisarealen som odlats med miljöstöd var dessutom certifierad, vilket innebar att potatisskörden från den aktuella arealen kunde säljas med ekologisk märkning. Skörd från resterande 20 procent av arealen fick inte saluföras som ekologisk. Den certifierade andelen av den totala skörden var nästan två (1,9) procent.

Tablå 5. Total matpotatisskörd från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer samt certifierad matpotatisskörd 2006

Gröda	Total skörd från areal med miljöstöd, ton¹⁾	Andel av den totala skörden,^2), procent	Därav total skörd från certifierad areal, ton^{1) 3)}	Andel av den totala skörden,²⁾ procent

Matpotatis	11 500	2,2	10 000	1,9

1) Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0701.

3) Källa för certifierad areal: Aranea Certifiering AB och SMAK.

Drygt fyra procent av matpotatisarealen i landet odlades med miljöstöd för ekologiska produktionsformer under 2006. För riket redovisas en skörd per hektar på 13 300 kilo för arealer med miljöstöd. Störst omfattning har odlingen i Gotlands län följt av Västra Götalands och Dalarnas län.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 26 780 kilo per hektar. Högsta hektarskörden redovisas i Götalands norra slättbygder, 31 120 kilo per hektar. I Nedre Norrland var avkastningen nästan 20 000 kilo per hektar medan Övre Norrland har en skörd per hektar på drygt 18 000 kilo. Övriga produktionsområden redovisar hektarskördar mellan 21 och 29 000 kilo per hektar.

Skillnaden i skörd per hektar beror på flera orsaker. Som tidigare nämnts påverkar odlingens storlek m.m. avkastningsnivån. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den anledning som man oftast hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar.

Odlingen av färskpotatis är mindre omfattande på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade, cirka 6 respektive 19 procent har redovisats som färskpotatis. Avkastningsnivån för färskpotatis är lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis i den konventionella odlingen. För ekologisk odling är den skillnaden i skördenivå mindre.

Större odlingar inom konventionell odling

Skördenivån påverkas i såväl konventionell som ekologisk odling är av odlingsstrukturen. I figur 5 visas ett exempel på hur storleken på odlingarna för matpotatis skiljer sig mellan ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Nära 75 procent av de konventionella odlingsarealerna finns på odlingar som överstiger 10 hektar och knappt fyra procent på odlingar mindre än två hektar. Motsvarande uppgifter för den ekologiska matpotatisarealen är att drygt 36 procent av den ekologiska arealen finns på odlingar över 10 hektar och att 29 procent finns på odlingar som är mindre än två hektar. De ekologiska odlingarnas storlek är i allmänhet mindre än de konventionella. För både ekologisk och konventionell odling ökar skörden per hektar med ökande odlingsstorlek.

Figur 5. Matpotatisarealens fördelning på odlingar av olika storlek 2006, procent

Procent

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad, totalt cirka 70 hektar för 2006.

Odlingen av ekologisk slåttervall fortsätter att öka

Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick 2006 till 968 300 ton, varav den första skörden till 666 100 ton och återväxten till 302 300 ton. Det är en oförändrad totalskörd jämfört med föregående år, vilket främst beror på en minskad skörd per hektar. En större del av skörden 2006 togs som återväxt jämfört med året innan. Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar nästan 27 procent av landets totala slåttervallskörd.

Tablå 6. Total vallskörd från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 2006

Gröda	Total inbärgad skörd från areal med miljöstöd ton¹⁾	Andel av den totala skörden^2), procent

Slåttervall	968 300	27

1) Uppgifterna avser 16,5 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0701.

Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekologisk och konventionell odling varierade i olika delar av landet. På produktionsområdesnivå låg avkastningsnivån från 62 och upp till 104 procent av konventionell skörd för den ekologiskt odlade arealen. På riksnivå var den ekologiskt odlade arealens skördenivå 74 procent av den konventionella hektaravkastningen.

Högst ekologisk hektarskörd redovisas i Götalands Norra Slättbygder, 4 800 kilo per hektar. För övriga produktionsområden varierar skörden mellan 2 900 och 4 440 kilo per hektar. I slåttervall används normalt inte kemisk bekämpning, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att lättlöslig handelsgödsel inte används inom ekologisk odling.

Av slåttervallarealen var en hög andel ekologiskt odlad, på riksnivå drygt 34 procent. Arealandelen slåttervall respektive betesvall har skattats utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 2006. Arealen slåttervall med miljöstöd skattas till 269 800 hektar, en ökning jämfört med fjolåret på fyra procent. Betesvallen med miljöstöd skattas till 85 300 hektar. Den totala arealen slåtter och betesvall uppgick till 359 700 hektar. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen om skörd. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats.

Odlingsbetingelser

Under vintern 2005/2006 förekom en del utvintring, bland annat på grund av angrepp av snömögel. En kall vårvinter gjorde att vårbruket blev försenat. Det har även rapporterats om för mycket regn efter vårsådden som orsakade dålig uppkomst. Tillväxten missgynnades sedan av att sommaren blev alltför torr och varm. Särskilt i de södra och sydöstra delarna av landet var sommaren rekordvarm och mycket torr. I augusti kom det på många håll våldsamma regn som fördröjde och försvårade skördearbetet.

I höstrapsen var angreppen av rapsbaggar de största som förekommit på många år. Bladlöss orsakade problem i vårsäden på många håll, men förekomsten varierade mycket mellan fält och regioner. Problem med svampsjukdomar förekom främst i höstsådda grödor eftersom torr väderlek under juni ledde till att angreppen i vårsäden blev begränsade. Den torra sommaren höll också tillbaka spridningen av potatisbladmögel och angreppen kom relativ sent. Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: "Växtskyddsåret 2006".

Mer obärgade arealer vid ekologisk odling

Andelen obärgad areal var ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. För spannmålsgrödorna blev 3,9 procent av arealen obärgad för arealer med ekologiskt miljöstöd medan motsvarande uppgift för den konventionella arealen blev 1,4 procent. För ärter var det tvärtom så att andelen obärgad areal för den ekologiska odlingen var något lägre än för den konventionella - 2,2 procent jämfört med 3,5 procent. Under 2006 blev stora arealer oskördade i Skåne, nästan 11 procent av den konventionella ärtodlingen förblev obärgat där. För åkerbönor var 4,1 procent av den ekologiska arealen i landet obärgad och 2,4 procent av den konventionella.

När det gäller raps och rybs beräknas 8,4 procent av den ekologiska arealen vara obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen blev 0,7 procent.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till drygt 1 procent för såväl den ekologiska som för den konventionellt odlade arealen på riksnivå. Under 2006 var det överlag en förhållandevis låg andel obärgad areal av matpotatis.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige där den ekologiska odlingen är mer frekvent.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer, andel av total grödareal, total skörd, medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är lägre än 35 procent. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad som grönfoder redovisas i separata tabeller. Hektarskördar och totalskördar påverkas av andelen obärgad areal på så sätt att de blir lägre ju större den obärgade arealen är. Uppgifterna om andel obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register för miljöstöd för ekologiska produktionsformer. De spannmåls-, trindsädes- och oljeväxtarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.


Skörd för ekologisk och konventionell odling 2006	JO 16 SM 0702