Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2009

JO 16 SM 1002

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Begreppsförklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2009 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall.

Arealer med miljöersättning för ekologisk odling

Skördarna har beräknats för arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer under 2009. Hur stor andel av dessa arealer som också var omställda - och därmed godkända för produktion av grödor som får säljas som ekologiska - varierar från gröda till gröda.

Ändrat insamlingssätt av arealer med miljöersättning för ekologisk odling från och med år 2007

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register med arealer som odlats enligt reglerna för miljöersättning för ekologiska produktionsformer. Här ingick tidigare även ej stödberättigande areal som inte varit underlag utbetalning av miljöersättning, till exempel därför att grödan lämnats oskördad som en följd av för mycket ogräs. Från och med 2007 redovisas inte längre ej stödberättigande areal i samband med stödansökningarna. En annan ändring som infördes i stödsystemet under 2007 innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut via de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. För flertalet av grödorna, utom slåtter- och betesvall, är effekten av de ovan nämnda ändringarna marginell. Se vidare i Beskrivning av statistiken under avsnittet "2.2.5 Bearbetning".

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt omfattades 377 900 hektar åkermark av miljöersättning för ekologiska produktionsformer. Arealuppgiften avser odling vid företag som under 2009 ingick i Lantbruksregistret, dvs. brukade mer än 2,0 hektar åkermark eller innehade stora djurbesättningar eller arealer för trädgårdsproduktion. Jämfört med 2008 var det en minskning med drygt 6 000 hektar eller närmare 2 %. I figur A visas hur arealen var fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska odlingen i Västra Götalands län. I Blekinge län var anslutningen minst.

Totalt för riket var 14 % av åkerarealen ansluten till miljöersättningen för ekologiska produktionsformer under 2009. Det är en minskning med en procentenhet jämfört med 2008 och en minskning med fyra procentenheter jämfört med 2006. Delar av den minskningen kan dock vara en följd av det ändrade insamlingssättet som beskrivits ovan. Störst andel ekologisk åkerareal på länsnivå fanns under 2009 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Dalarnas och Jönköpings län. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B.

All ekologisk areal är inte certifierad

Grödor som odlats på areal med miljöersättning för ekologiska produktionsformer är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under år 2009 var Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering ackrediterade kontrollorgan, med verksamhet inom jordbruksområdet i Sverige. Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är striktare än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeterförbundets märke användas.

 

Figur A. Åkerareal med miljöersättning för ekologiska produktionsformer 2009, hektar

Hektar

Ändrat sätt att beskriva ekologisk produktion godkänd för försäljning

För 2009 års skörd används följande definitioner:

Omställd areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal (tidigare karensareal): Den första tiden en åker odlas enligt certifieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om "total skörd från certifierad areal" och "certifierad ekologisk skörd" för åren 2003-2008 är därför jämförbara med "total skörd från omställd areal" respektive "ekologisk skörd godkänd för försäljning" år 2009.

Regeringens mål för 2010 för ekologisk produktion

Regeringens mål för den ekologiska produktionen till år 2010 är bland annat att andelen certifierad ekologisk odling (exklusive arealer under omställning) bör uppgå till 20 % av jordbruksmarken (åkermark och betesmark). Under år 2009 var denna andel uppemot 10 %.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts miljöersättning för ekologiska produktionsformer har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med miljöersättning för ekologisk odling i större utsträckning ligger i skogsbygd. Detta blir tydligt när man fördelar arealerna på skördeområdesnivå. Samma tendens finns även när man jämför andelen ekologisk odling på länsnivå. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige har en större andel av arealer med miljöersättning för ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek, åtminstone i intervallet mellan 0 och 10 hektar.

 

Figur B. Andel åkerareal med miljöersättning för ekologiska produktionsformer 2009, procent


Procent

Kommentarer kring resultaten

Den ekologiskt odlade spannmålsarealen ökade något under 2009

Jämfört med 2008 ökade spannmålsarealen som hade miljöersättning för ekologiska produktionsformer med 5 %. Under åren 2005, 2006 och 2007 visade den ekologiska spannmålsodlingen däremot en nedåtgående trend. Ökad odling under 2008 och 2009 har inneburit en viss återhämtning, men de ekologiskt odlade spannmålsarealerna var under 2009 ändå 13 % lägre än den nivå som rådde år 2004, då arealerna var som störst.

Oförändrad andel av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket uppgick skörden av spannmål från arealer med miljöersättning för ekologisk odling till 232 300 ton (exklusive majs). Det motsvarar drygt 4 % av den totala spannmålsskörden i landet (exklusive majs). Den ekologiskt odlade spannmålsskörden ökade med 3 % mellan 2008 och 2009. Ökningen var en följd av ökad ekologisk odling.

Havre är den vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Havre är den enskilda spannmålsgröda som odlas mest inom den ekologiska odlingen. Havre visar också störst total skörd bland spannmålsgrödorna från arealen med miljöersättning för ekologiska produktionsformer. Havreskörden med miljöersättning för ekologisk odling uppgick under 2009 till 73 600 ton eller nästan 10 % av den totala havreskörden.

Blandsäd är den spannmålsgröda som har störst andel ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar på riksnivå för de aktuella spannmålsgrödorna, samt andelarna av motsvarande totala spannmålsproduktion. Höstkorn har få observationer och redovisas därför inte separat. Skörden av speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden.

Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer samt ekologiska spannmålsskördar godkända för försäljning 2009

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav total
skörd från omställd areal, ton1) 3)

Andel av den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstvete inkl spelt

45 100

2,2

39 500

1,9

Vårvete

26 200

12,0

24 200

11,0

Höstråg

8 800

4,0

8 100

3,7

Vårkorn

41 500

2,6

24 500

1,6

Havre

73 600

9,9

51 700

6,9

Rågvete

13 600

5,4

10 300

4,1

Blandsäd

22 900

33,8

10 700

15,8

Spannmål totalt4)

232 300

4,4

169 600

3,2

 

 

 

 

 


 

1) Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1001.

3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering.

4) Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

Den ekologiska spannmålsproduktionen godkänd för försäljning minskade

Under 2009 har den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning beräknats till totalt 169 600 ton eller 3,2 % av den totala skörden. Det motsvarar en minskning med 10 % jämfört med 2008.

I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning. Brödsädesgrödorna vete och råg är godkända för försäljning i något högre grad än de övriga spannmålsgrödorna. Uppgifterna om omställda arealer för 2009 baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning under senare år

När det gäller den ekologiska spannmålsproduktionen som också är godkänd för försäljning har andelen av den totala spannmålsskörden under de senaste åren varit omkring 3 %. I tablå B redovisas utvecklingen under åren 2005-2008. Åren 2007 och 2008 baserades de certifierade arealerna på information från lantbrukarna i skördeundersökningen.

Tablå B. Ekologiska spannmålsskördar godkända för försäljning 2005-2008 samt andel av den totala skörden

 

 

Gröda

2005 ton1) 3)

%

2)

2006

ton1) 3)

%

2)

prel. 2007 ton1) 4)

%

2)

prel. 2008

ton1) 4)

%

2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete inkl spelt

35 600

1,8

36 100

2,0

39 100

1,9

44 500

2,2

Vårvete

25 100

8,6

16 600

9,6

21 000

12,5

23 800

12,0

Höstråg

7 400

6,6

7 100

6,2

5 600

4,1

7 300

4,3

Vårkorn

18 600

1,2

14 200

1,3

22 600

1,6

29 200

1,8

Havre

28 700

3,8

29 000

4,6

54 900

6,2

56 100

6,8

Rågvete

9 400

3,5

9 500

3,7

12 000

4,3

13 000

4,7

Blandsäd

7 800

9,7

6 300

11,5

..5)

..5)

13 400

23,0

Spannmål totalt6)

132 800

2,6

118 800

2,9

179 200

2,6

187 500

3,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

1) Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i serien JO 16 SM.

3) Källa för omställd areal under 2005 och 2006: Uppgifter från Aranea Certifiering och SMAK

4) Källa för omställd areal under 2007 och 2008: Skattad utifrån lantbrukarnas uppgifter i skördeundersökningen.

5) Uppgiften är för osäker för att anges.

6) Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av havre var 44 % lägre för ekologisk odling i Svealands slättbygder under 2009. Karta nr 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, är skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna. Det gäller i någon mån även de övriga spannmålsgrödorna, men det finns också exempel på det motsatta förhållandet. I figur C visas hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna för de län där antalet observationer räcker för redovisning av avkastning vid ekologisk odling.

 

Figur C. Hektarskördar för vårkorn från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer och från konventionell odling 2009

 

 

 

kg/ha

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn är mindre i skogsbygderna kan alltså vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra där. Bland länen kännetecknas till exempel Skåne län av stora slättbygdsområden medan Jönköpings län och norrlandslänen mer domineras av skogsbygder. I Västernorrlands län var hektarskörden av vårkorn högre vid ekologisk än vid konventionell odling under 2009. Skillnaden ligger dock inom felmarginalen.

Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska odlingsformen - och tvärtom. Exempel på det visas i figur D för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Den låga avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder.

 

 

Figur D. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer och från konventionell odling, samt från den ordinarie officiella skördestatistiken 2009

 

Vårvete

 

 

kg/ha

 

 

Havre

 

kg/ha

 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med miljöersättning för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet. I figur E jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Stockholms och Västmanlands län var hektarskörden av den konventionella odlingen av vårvete 15 % högre än den ordinarie officiella hektarskörden för respektive län. I Västra Götalands län var motsvarande skillnad 19 %. För Västmanlands län är skillnaden i hektarskörd statistiskt signifikant, medan skillnaderna för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

 

Figur E. Hektarskördar för vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2009


 

kg/ha

Anm. Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 1001. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala skörden av blandsäd med miljöersättning för ekologiska produktionsformer har beräknats till 22 900 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad. Uppemot 60 % av den ekologiskt odlade blandsädesarealen har skördats som grönfoder. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats och redovisas separat.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning jämfört med ekologisk produktion från miljöersättningsarealer

Ofta är skörden per hektar något högre från de omställda arealerna. Det är inga stora skillnader och det finns exempel på motsatsen för enstaka grödor och produktionsområden. Tendensen med högre hektarskörd från omställda arealer är ändå tydlig. Skillnaden kan till viss del hänga samman med att odlarna inom den certifierade ekologiska odlingen är angelägna att sälja en så stor skörd som möjligt till det högre pris som ofta går att få för produkter som går att mark­nadsföra som ekologiskt odlade. Det finns inte några olikheter i odlingsreglerna mellan certifierad ekologisk odling och ekologisk odling enligt miljöersättningsreglerna som kan förklara skillnaderna i skördenivå.

För att ge en rättvisande jämförelse när det gäller odlingsförutsättningar visas skillnaderna på produktionsområdesnivå. Även inom produktionsområden finns dock stora variationer när det gäller odlingsförutsättningar. En bidragande orsak till att de omställda arealerna överlag ger högre avkastning skulle kunna vara att dessa i större utsträckning finns i de bördigaste delarna av respektive område. I figur F redovisas hektarskördar för omställd odling godkänd för försäljning jämfört med hektarskördar från övrig ekologisk odling (inklusive arealer under omställning) för de grödor och produktionsområden där det funnits tillräckligt många undersökta jordbruksföretag från båda odlingsformerna. För havre i Svealands slättbygder är skillnaden statistiskt signifikant, vilket är markerat med en stjärna i diagrammet. För övriga produktionsområden är skillnaden inom felmarginalen. Sedan år 2007 har miljöersättningen till ej certifierad ekologisk odling trappats ner (dock inte till arealer under omställning) och arealerna med ej certifierad ekologisk odling har minskat successivt.

Figur F. Skörd per hektar av spannmålsgrödor från omställd ekologisk odling jämfört med övrig ekologisk odling 2009

kg/ha
Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

Majs odlas mest inom konventionell odling

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2009 till 16 210 hektar, varav 590 hektar med miljöersättning för ekologisk odling. Det mesta skördas som grönfoder, men omkring 1 000 hektar tröskades under 2009. Det är från den tröskade arealen som uppgifter om skörden har hämtats in. Majs odlas framförallt i Skåne. På riksnivå uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs till cirka 6 600 kilo per hektar.

Viss återhämtning av den ekologiskt odlade ärtskörden

Den totala skörden av ärter med miljöersättning för ekologiska produktionsformer uppgick till 5 100 ton. Den ekologiskt odlade ärtarealen ökade med 4 % under 2009. Det innebär en viss återhämtning efter att odlingen stadigt minskat under de fyra senaste åren. Odlingen uppgick under 2009 till omkring 2 600 hektar.

Skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än vad den är för de övriga grödorna. Under 2009 var hektarskörden från ärtodlingar med miljöersättning för ekologisk odling 1 200 kilo per hektar lägre än motsvarande konventionella hektarskörd.

Den ekologiskt odlade ärtskörden med miljöersättning motsvarade 10 % av den totala ärtskörden. Uppemot 90 % av den ekologiskt odlade arealen var omställd och den totala ekologiska ärtproduktionen godkänd för försäljning har för år 2009 har skattas till 4 500 ton eller 9 % av den totala skörden av ärter.

Rekordhög skörd per hektar av åkerbönor

På riksnivå var skörden per hektar av ekologiskt odlade åkerbönor hela 42 % högre än föregående år och den högsta avkastningen som redovisats under de sex år som åkerbönor ingått i skördestatistiken. Även för de konventionellt odlade åkerbönorna var det en rekordhög avkastning. Hektarskörden från ekologisk odling med miljöstöd var under 2009 14 % lägre än vid konventionell odling. Åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve. Under 2009 uppgick den ekologisk odlade arealen till 4 650 hektar eller 58 % av den totala arealen med åkerbönor.

De ekologiskt odlade åkerbönorna uppvisade en totalskörd på 14 600 ton, vilket motsvarar 56 % av den totala skörden av åkerbönor. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning har beräknats till 12 900 ton eller 49 % av den totala skörden av åkerbönor. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor, samt andelarna av motsvarande totala produktion.

 

Tablå C. Totala trindsädesskördar från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer samt ekologiska trindsädesskördar från omställd areal 2009

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav total

skörd från
omställd areal, ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Ärter

5 100

10,4

4 500

9,2

Åkerbönor

14 600

55,9

12 900

49,4


 

1) Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1001.

3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering.

 

Skörden av ekologiskt odlad raps och rybs minskade under 2009

Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer uppgick till 2 400 ton, vilket är en minskning med 1 400 ton jämfört med 2008. Odlingen av höstraps, vårraps och vårrybs minskade med drygt 900 hektar. Det är nu tredje året i rad som odlingen av ekologisk raps och rybs minskar. Skörden per hektar av ekologiskt odlad höstraps var 8 % lägre än föregående år och 23 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren.

Den totala skörden från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer motsvarar knappt 1 % av den totala skörden av raps och rybs. Mer än 80 % av den ekologiskt odlade arealen är omställd. Den ekologiska skörden godkänd för försäljning av raps och rybs har beräknats till 1 900 ton eller 0,6 % av den totala skörden av raps och rybs.

Av raps- och rybsgrödorna är det bara höstraps som har tillräckligt många observationer för redovisning av hektarskördar och totalskördar. För höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också regional redovisning för Götalands norra slättbygder. Det är där som odlingen har störst omfattning. I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps samt för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. För raps och rybs har angreppen av rapsbaggar stor inverkan på skördenivån i ekologisk odling.

 

Tablå D. Total raps- och rybsskörd från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer samt ekologisk totalskörd från omställd areal 2009

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav total skörd från omställd
areal, ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstraps

2 000

0,8

1 600

0,7

Raps och rybs totalt4)

2 400

0,8

1 900

0,6


 

1) Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1001.

3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering.

4) Höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs ingår i den totala raps/rybsskörden.

 

Oljelinarealen med miljöersättning för ekologiska produktionsformer uppgick till cirka 100 hektar totalt i landet, vilket motsvarar cirka 1 % av den totala arealen. Antalet observationer var under 2009 inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning motsvarar uppemot 2 % av rikets totala skörd

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer beräknas för riket till 11 200 ton, en minskning av totalskörden med 22 % jämfört med föregående år. Sedan undersökningen om skörd från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer infördes 2003 har totalskördenivån legat tämligen konstant och motsvarar även för 2009 uppemot 2 % av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer. För matpotatis är i princip hela denna produktion också godkänd för försäljning som ekologisk odlad.

Tablå E. Total matpotatisskörd från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer samt ekologisk totalskörd från omställd areal 2009

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav prel.

totalskörd från

omställd areal, ton1) 3)

Prel. andel av den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Matpotatis

11 200

2,0

11 200

2,0


 

1) Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1001.

3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering.

 

Närmare 5 % av matpotatisarealen i landet odlades med miljöersättning för ekologiska produktionsformer under 2009. För riket redovisas en skörd per hektar på 12 140 kilo för arealer med miljöersättning. Störst omfattning hade odlingen i Gotlands län med 200 hektar, följt av Skåne, Dalarnas, Västra Götalands och Gävleborgs län med cirka 110 hektar vardera.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 29 590 kilo per hektar. Den ekologiska hektarskörden var 59 % lägre än hektarskörden för den konventionellt odlade matpotatisen. Skillnaden i skörd per hektar beror på flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är emellertid i allmänhet mindre än de konventionella. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den anledning som man oftast hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar.

Odlingen av färskpotatis är mindre omfattande på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade, cirka 7 respektive 20 % har redovisats som färskpotatis. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis.

 

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad, totalt cirka 30 hektar för 2009.

 

Nästan 19 % av landets slåttervallsskörd ekologiskt odlad

Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer uppgick 2009 till 901 100 ton, varav den första skörden till 557 300 ton och återväxten till 343 800 ton. Under 2009 togs en högre förstaskörd än föregående år medan de sammanlagda återväxtskördarna blev lägre än för 2008 års återväxt. Sammantaget ledde det till en totalskörd i nivå med föregående år. Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar nästan 19 % av landets totala slåttervallskörd. Insamling av vallskördeuppgifter är omfattande eftersom flera skördar kan tas av grödan och varje skördetillfälle ska redovisas för sig. Därför samlas inte uppgifter om skörd för omställd areal in för slåttervall.

Tablå F. Total slåttervallskörd från arealer med miljöersättning för

ekologiska produktionsformer 2009

 

 

Gröda

Total inbärgad skörd från areal
med miljöstöd
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

 

 

 

Slåttervall

901 100

19


 

1) Uppgifterna avser 16,5 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1001.

 

Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekologisk och konventionell odling varierade i olika delar av landet. För produktionsområden låg avkastningsnivån från 68 och upp till 97 % av konventionell skörd för den ekologiskt odlade arealen. På riksnivå var den ekologiskt odlade arealens skördenivå 76 % av den konventionella hektaravkastningen. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

Högst ekologisk hektarskördar redovisas i Götalands mellanbygder och Götalands södra slättbygder med 5 940 respektive 5 700 kilo per hektar. För övriga produktionsområden med redovisning varierar skörden mellan 3 900 och 4 800 kilo per hektar.

Vall är en gröda som har stor andel ekologisk odling, 22,7 % av totala vallarealen i Sverige var ansluten till miljöersättningen för ekologiska produktionsformer, Arealandelen slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall har skattats utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen med miljöersättning för ekologiska produktionsformer 2009. Arealen slåttervall skattas till 203 480 hektar, eller 80 % av den totala ekologiska vallarealen med miljöersättning. Betesvallen skattas till 48 100 hektar (19 %) och ej utnyttjad vall skattas till 2 800 hektar (1,1 %). Den totala arealen ekologiskt odlad slåtter och betesvall med miljöersättning uppgick till 254 430 hektar. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen om skörd. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats.

Under 2007 infördes ändringa i stödsystemet som innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut via de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. Jordbruksverket gjorde för år 2007 bedömningen att runt 5 % av den totala slåtter- och betesvallarealen i miljöersättningsåtagande för ekologisk odling av ovan nämnda skäl redovisades som konventionell slåtter- och betesvall i statistiken.

Odlingsbetingelser

Hösten 2008 kom det mycket regn i Mellansverige när marken skulle förberedas för höstsådden, vilket medförde att många fält såddes sent och en del av bestånden blev tunna. I de södra delarna av landet var det tvärtom goda förutsättningar för höstsådden. April månad var varm och torr och på vissa håll hämmades de höstsådda grödorna av torkan. Vårsådden kunde genomföras under gynnsamma förhållanden. Under den senare delen av maj och i juni kom mera normala nederbördsmängder och de vårsådda grödorna fick ofta en bra start. Kallt väder i juni kan ha haft god inverkan på rottillväxten. Juli månad var regnig och lokalt har det rapporterats om översvämningsproblem. I slutet av augusti och i september blev vädret torrare och merparten av skörden kunde bärgas under bra väderförhållanden.

Angreppen av rapsbaggar var förhållandevis måttliga. I de södra delarna av landet var angreppen av bladlöss och då främst sädesbladlöss relativt omfattande. Gulrost var den dominerande svampsjukdomen och en del av de lantbrukare som var med i undersökningen om skörd från ekologiskt odlade arealer har rapporterat om stora skador, främst i rågvete. Angrepp av chokladfläcksjuka i åkerböna kom sent men utvecklades kraftigt i augusti. Angreppen av potatisbladmögel kom i juli när det regniga vädret gynnade svampen och smittotrycket blev högt. Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: "Växtskyddsåret 2009".

Mer obärgade arealer vid ekologisk odling

Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. För spannmålsgrödorna blev 1,4 % av arealen obärgad för arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer medan motsvarande uppgift för den konventionella arealen blev 0,6 %.

För ärter var andelen obärgad areal för den ekologiska odlingen 5,3 % jämfört med 2,3 % för den konventionella. Åkerbönorna blev obärgade på 6,3 % av den ekologiska odlingen och på 2,5 % av den konventionella arealen.

När det gäller raps och rybs beräknas 8,7 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen blev 1,2 %.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 6,2 % för den ekologiska och 1,6 % för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige där den ekologiska odlingen är mer frekvent.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med miljö­ersättning för ekologiska produktionsformer, andel av total grödareal, total skörd, medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från areal med miljöersättning för ekologiska produktionsformer och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är lägre än 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad som grönfoder redovisas i separata tabeller. Hektarskördar och totalskördar påverkas av andelen obärgad areal på så sätt att de blir lägre ju större den obärgade arealen är. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register för miljöersättning för ekologiska produktionsformer. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.