Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2010

JO 16 SM 1101

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat för 2010 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2011 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Totala spannmålsskörden en miljon ton lägre än föregående år

För riket totalt har spannmålsskörden (med undantag av majs) beräknats till 4 279 500 ton, vilket är 18 % mindre än föregående år. Spannmålsskörden blev nästan en miljon ton lägre än under 2009 och den lägsta sedan år 2006. Minskningen beror framförallt på att skördeutfallet per hektar blev lågt på många håll i landet. Den totala spannmålsarealen hade dessutom minskat med 8 %. I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. Jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren är 2010 års spannmålsskörd 13 % mindre. De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst en följd av extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling.

 

Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990-2010

Tusentals ton

 


Anm. vattenhalt 14 %.

 

Utvintringsskador i de höstsådda spannmålsgrödorna

Många lantbrukare har i år rapporterat om höstsådda arealer som körts upp och såtts om med andra grödor. Det har även funnits utvintringsskador i de höstsådda grödor som inte körts upp, vilket har medfört lägre skördeutbyte per hektar. Rågveteodlingarna drabbades dessutom - liksom föregående år - av kraftiga angrepp av gulrost.

Vädret var ogynnsamt på flera olika sätt

Vårbruket blev på många håll försenat och utdraget på grund av stora regnmängder, särskilt i Svealand. Sommaren var varm och torr i hela landet. I mitten av augusti kom det sedan stora regnmängder som fördröjde och försvårade skördearbetet. Sammanfattningsvis kan man säga att väderväxlingarna kom i fel ordning; regn på våren i samband med vårsådden, därefter torka under tillväxtperioden och sedan regn igen när det var dags att skörda.

Blandade resultat för höstvete

På riksnivå var hektarskörden av höstvete 10 % lägre än förra året och även 10 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Exempel på län med låga hektarskördar av höstvete är Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län. Skördeutbytet per hektar var något lägre än normalt också i Skåne. I Hallands och Västra Götalands län var årets avkastningsnivåer av höstvete mera normala. Bland de lantbruksföretag som rapporterat in skördedata till SCB finns dock stora variationer i skördeutbytet per hektar.

Låga hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor i östra Sverige

De östra delarna av landet och Svealand drabbades hårt av det ogynnsamma skördeutvecklingsvädret. Det syns i skördeutfallet för de vårsådda spannmålsgrödorna. Exempel på län med låga hektarskördar av vårkorn och havre är Stockholms, Södermanlands, Gotlands, Västmanlands och Dalarnas län. I de västra delarna av landet var skördenivåerna däremot mera normala. Hallands och Västra Götalands län hade hektarskördar i nivå med tidigare års resultat. I norrlandslänen var vårkorn- och havreskördarna i nivå med eller något lägre än föregående års skördenivåer och genomsnitten för de fem senaste åren.

Skörd per hektar av tröskad majs

Majs har nu ingått i skördestatistiken i fyra år. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2010 till 16 320 hektar. Merparten av arealen skördas som grönfoder, men drygt 1 000 hektar tröskades under 2010. Det är från den tröskade arealen som uppgifter om skörden har hämtats in. Majs odlas framförallt i Skåne och där har avkastningen av tröskad majs beräknats till cirka 5 600 kilo per hektar.

Höstvete fortsätter att dominera bland spannmålsgrödorna

Bland spannmålsgrödorna är det liksom tidigare höstvete som dominerar. Den totala höstveteskörden uppgick till 1 873 100 ton, vilket motsvarar 44 % av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete var efter uppkörning av utvintrade arealer på samma nivå som föregående år, men totalskörden blev 9 % lägre. Minskningen är en följd av låg hektaravkastning. I den redovisade skörden ingår en stor andel högavkastande fodervete men även mer lågavkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter etc.

Odlingen av vårvete ökade med 39 %, vilket till viss del bedöms bero på att uppkörda arealer av höstvete såddes om med vårvete. Totalskörden av vårvete ökade med 24 % jämfört med föregående år.

Den totala rågskörden halverades jämfört med föregående år, vilket är en följd av både minskad odling och låg skörd per hektar.

Odlingen av höstkorn har under de närmast föregående åren visat en uppåtgående trend, men under 2010 minskade avkastningen och därmed även totalskörden. Orsaken till att den totala rågveteskörden minskade var i första hand minskad odlingsareal.

Totalskördarna av vårkorn och havre minskade med 27 % respektive 25 % jämfört med föregående år. För båda grödorna hade arealerna minskat med 15 % och hektarskördarna var 15 % respektive 12 % lägre än under 2009.

Totalskörden av blandsäd har beräknats till 68 600 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

I figur B visas totalskördarna av de olika spannmålsgrödorna för åren 2005-2010. De spannmålsgrödor som odlas för produktion av energi ingår i de redovisade kvantiteterna. År 2006 var det låga totalskördar av vårkorn och havre. Det var en följd av både låga avkastningsnivåer och arealminskningar.

 

Figur B. Spannmålsgrödor. Totalskördar 2005-2010

Tusentals ton

 

Anm. vattenhalt 14 %.

 

Den verkliga fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor kan vara något annorlunda

I de fall lantbrukarna inte meddelat ändrad grödfördelning på grund av omsådd finns de höstsådda arealerna kvar i underlaget till den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning. I samband med att uppgifterna om skörden hämtas in under hösten meddelar lantbrukarna eventuella ändrade grödarealer till SCB. Enligt denna information var höstvetearealen under 2010 i praktiken runt 23 000 hektar lägre än den redovisade arealen enligt den slutliga arealstatistiken, vilket skulle motsvara en sänkning av den totala höstveteskörden med omkring 7 %. Å andra sidan var de vårsådda grödarealerna i praktiken något större än vad den slutliga arealstatistiken visar. Det gäller till exempel vårkornarealen som var uppemot 4 000 hektar större och vårvetearealen som var drygt 2 000 hektar större enligt beräkningarna utifrån skördestatistiken. Arealskillnaderna är särskilt stora i Götalands mellanbygder, Götalands norra slättbygder och i Svealands slättbygder.

Låg avkastning av ärter

Skördeutfallet per hektar av ärter var 20 % lägre än föregående års hektarskörd och 14 % lägre än femårsgenomsnittet. Odlingen av ärter ökade med så mycket som 39 % under 2010. Den snabba arealökningen påbörjades under 2009, vilket då innebar en vändning efter att odlingen förut visat en nedåtgående trend. Den totala ärtskörden beräknas till 54 000 ton, vilket är 10 % mer än föregående år och 16 % mer än femårsgenomsnittet. De högsta skördenivåerna per hektar av ärter fanns under 2010 i Skåne och Västra Götalands län.

Odlingen av åkerbönor fortsätter att öka

Avkastningen per hektar av åkerbönor nådde en rekordnivå under 2009, men år 2010 var hektarskörden 27 % lägre och därmed tillbaka på en mer normal nivå. Totalskörden av åkerbönor blev 31 100 ton, vilket motsvarar en ökning med 19 % jämfört med föregående år. Odlingen av åkerbönor ökade med 64 % under 2010 och uppgår nu till drygt 13 000 hektar, vilket motsvarar mer än halva odlingsarealen av ärter.

Avkastningsnivåerna av raps och rybs överlag lägre än 2009

Hektarskörden av höstraps var 13 % lägre än föregående år, då det var rekordhög avkastning. 2010 års odlingar har haft en del problem med utvintringsskador. Totalskörden av höstraps blev 8 % lägre än under 2009. Hektarskörden av vårraps var 19 % lägre än föregående års skördeutfall och hektarskörden av vårrybs var 14 % lägre. Skördeuppgifterna för höstrybs är osäkra eftersom underlaget är begränsat, vilket indikeras av det höga medelfelet.

Trots fortsatt ökad odling minskade totalskörden av höstraps

Totalskörden av raps och rybs beräknas till 279 600 ton. Det är 6 % mindre än 2009 men 17 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Minskningen jämfört med 2009 beror på låga hektarskördar. Ökningen jämfört med femårsgenomsnittet är främst en följd av att det odlas alltmer höstraps. Odlingen av höstraps ökade under 2010 med 6 % jämfört med föregående år, trots att betydande arealer fick köras upp och sås om. De omsådda arealerna utgjordes många gånger av vårraps, vars odlingsareal ökade med 22 % jämfört med 2009.

I figur C redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993-1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Figur C. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2010

 

Tusentals ton

 

 

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Låg skörd per hektar av oljelin

Avkastning av oljelin var 34 % lägre än föregående år, då det istället var en förhållandevis hög skörd per hektar. Den totala skörden av oljelin har beräknats till 23 600 ton. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Under 2010 var oljelinarealen nästan dubbelt så stor som under 2009.

Matpotatisskörden minskade med 26 000 ton

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 542 900 ton. Det är 5 % lägre än 2009 års slutliga totalskörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 76 % av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 27 360 kilo per hektar. I Östergötlands och Hallands län redovisades de högsta hektarskördarna 2010 med 31 930 respektive 31 190 kilo per hektar, vilket är 2 respektive 18 % lägre skörd på länsnivå jämfört med föregående år. I Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, uppgick hektarskörden till 28 990 kilo per hektar, en minskning med drygt 5 % jämfört med föregående år.

För både Gävleborgs och Värmlands län ökade skörden per hektar med 20 % jämfört med fjolårets låga skördenivåer. I Örebro län var hektarskörden 24 % lägre än fjolårets på grund av en kall vår som ledde till sen sättning, sommartorka som gav en dålig knölsättning med få knölar per stånd och regn under skörde­perioden som dessutom ledde till obärgade arealer i länet. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs. För riket beräknas 360 hektar eller 1,8 % av matpotatisarealen vara obärgad.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 18 870 kilo per hektar, en minskning med 7 % jämfört med 2009. Drygt 20 % av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar, en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2009. Under den senaste tioårsperioden har odlingen av färskpotatis ökat från att då uppta cirka 10 % av matpotatisarealen till att nu uppta 20 %. Utvecklingen beror troligen till stor del på en minskad husbehovs- och trädgårdsodling av färskpotatis.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 19 840 hektar. Det innebar en liten ökning med 130 hektar jämfört med 2009 års slutliga statistik. Den totala arealen matpotatis har annars, med undantag för 2004 och 2005, sjunkit trendmässigt under den senaste tioårsperioden. De tre senaste åren har dock arealen uppgått till uppemot 20 000 hektar årligen.

Totalskörden av potatis för stärkelse minskade med 16 000 ton

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Total­skörden beräknas till 273 400 ton, vilket är 6 % lägre än föregående års resultat. Hektarskörden för riket skattas till 37 140 kilo per hektar, en minskning med 7 % jämfört med fjolåret. Arealen, 7 360 hektar, var 110 hektar större än 2009. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. För riket beräknas endast 10 hektar eller 0,1 % av stärkelse­potatis­arealen vara obärgad.

Totalskörden av slåttervall 4 % högre än föregående år

Den totala bärgade skörden av slåttervall skattas till 5 031 600 ton. Första skörden skattas till 3 082 800 ton och återväxten till 1 948 800 ton. Skördenivån totalt blev 4 % högre än föregående års totala bärgade skörd och en ökning med 22 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknas. Hektarskörden för första skörd skattas till 3 450 kilo per hektar, återväxten till 2 180 kilo och den totala inbärgade vallskörden till 5 620 kilo per hektar.

Arealen slåttervall uppgår till 894 470 hektar och betesvallen till 172 780 hektar. Den beräknade arealandelen slåttervall respektive betesvall enligt skördeundersökningen har då applicerats på den totala arealen "Slåtter- och betesvall" enligt den slutliga arealstatistiken i "Jordbruksmarkens användning 2010" (JO 10 SM 1101). Jämfört med föregående år innebär det en ökning av slåttervallsarealen med 5 700 hektar medan betesvallsarealen minskat med 5 400 hektar. Arealen outnyttjad vall ökade med 16 300 hektar.

I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005, till följd av EU:s jordbruksreform, ansökte fler jordbrukare om stöd än tidigare. På dessa gårdar var vallodling vanligt förekommande. Den ökning av vallarealen som detta medförde beror på att stödreglerna ändrades men behöver inte betyda att jordbruket i sig ändrat sig. Dessa arealer ingår dock numera i underlaget för beräkning av totalskörden. För 2006, 2007 och 2008 ökade sedan slåtter- och betesvallsarealen årligen med ytterligare 3 %. För 2009 fortsatte arealökningen med 0,6 %. Jämfört med fjol­året uppvisade slåtter- och betesvallarealen 2010 en fortsatt ökning om 16 500 hektar (1,5 %).

Odlingsbetingelser

Hösten 2009 kom det mycket regn i de östra delarna av landet när marken skulle förberedas för höstsådden, vilket medförde att många fält såddes sent och en del av bestånden blev tunna. I de södra delarna av landet var det tvärtom goda förutsättningar för höstsådden. Vintern var lång och snörik och det förekom problem med snömögel. Våren var kall och regnig och vårbruket blev utdraget. Omsådd gjordes på många håll av både vårsådda och höstsådda grödor. Under juli var vädret varmt och torrt. Sommartorkan ledde till dålig inmatning i kärnorna. När det var dags att påbörja skörden i augusti kom stora regnmängder som försvårade och försenade tröskningen.

Obärgade arealer

På riksnivå uppgick de helt obärgade arealerna av spannmål till motsvarande 1,1 % av den totala spannmålsarealen. Den obärgade arealen av ärter motsvarade 3,2 % av arealen, och andelen obärgad areal för åkerbönor var 1,5 %. Av raps- och rypsarealen blev 1,3 % obärgad på riksnivå. För riket totalt var andelen obärgad areal av dessa grödor i samma storleksordning som tidigare år. Regionalt kan noteras att Södermanlands och Kalmar län hade förhållandevis höga andelar obärgade arealer av flera av de aktuella grödorna.

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 360 hektar (1,8 %) vilket är på samma nivå som för 2009. De största obärgade arealerna redovisades för Skåne och Hallands län. För potatis för stärkelse beräknas endast 10 hektar eller 0,1 % av arealen vara obärgad.

Kommentarer om vildsvinsskador och andra viltskador

Många lantbrukare brukar lämna kommentarer spontant när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i april (JO 10 SM 1101) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".