Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2010

JO 16 SM 1102

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Begreppsförklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2010 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall.

Arealer med miljöersättning för ekologisk odling

Skördarna har beräknats för arealer med miljöersättning för ekologisk odling under 2010. Hur stor andel av dessa arealer som också var certifierade och omställda för ekologisk odling – och därmed godkända för produktion av grödor som får säljas som ekologiska – varierar från gröda till gröda.

Ändrat insamlingssätt av arealer med miljöersättning för ekologisk odling från och med år 2007

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register med arealer som odlats enligt reglerna för miljöersättning för ekologisk odling. Här ingick tidigare även ej stödberättigande areal som inte varit underlag utbetalning av miljöersättning, till exempel därför att grödan lämnats oskördad som en följd av för mycket ogräs. Från och med 2007 redovisas inte längre ej stödberättigande areal i samband med stödansökningarna. En annan ändring som infördes i stödsystemet under 2007 innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut via de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. För flertalet av grödorna, utom slåtter- och betesvall, är effekten av de ovan nämnda ändringarna marginell. Se vidare i Beskrivning av statistiken under avsnittet ”2.2.5 Bearbetning”.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt omfattades 373 400 hektar åkermark av miljöersättning för ekologisk odling. Arealuppgiften avser odling vid företag som under år 2010 ingick i Lantbruksregistret. Jämfört med 2009 var det en minskning med 4 500 hektar eller drygt 1 %. I figur A visas hur arealen var fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska odlingen i Västra Götalands län. I Blekinge län var anslutningen minst.

Totalt för riket var 14 % av åkerarealen ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling under 2010. Det är samma andel som föregående år men en minskning med 5 procentenheter jämfört med 2005 då andelen åkermark ansluten till miljöersättning för ekologisk odling var som störst. Delar av den minskningen kan dock vara en följd av det ändrade insamlingssättet som beskrivits ovan. Störst andel ekologisk åkerareal på länsnivå fanns under år 2010 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Dalarnas och Västra Götalands län. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B.

All ekologisk areal är inte certifierad

Grödor som odlats på areal med miljöersättning för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2010 var Aranea Certifiering[1], SMAK och HS Certifiering ackrediterade kontrollorgan, med verksamhet inom jordbruksområdet i Sverige. Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är striktare än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeterförbundets märke användas.

 

Figur A. Åkerareal med miljöersättning för ekologisk odling 2010, hektar

Hektar

                            

Olika sätt att beskriva ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd eller certifierad ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Den första tiden en åker odlas enligt certifieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i de Statistiska meddelandena om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003-2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande Statistiska meddelanden för åren 2009 och 2010.

Regeringens mål för 2010 för ekologisk produktion

Regeringens mål för den ekologiska produktionen till år 2010 var bland annat att andelen certifierad ekologisk odling (exklusive arealer under omställning) skulle uppgå till 20 % av jordbruksmarken (åkermark och betesmark). Målet uppfylldes dock inte då andelen certifierad ekologisk odling under 2010 var knappt 11 %.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts miljöersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produktionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med miljöersättning för ekologisk odling i något större utsträckning ligger i skogsbygd. Detta blir tydligt när man fördelar arealerna på skördeområdesnivå. Samma tendens finns även när man jämför andelen ekologisk odling på länsnivå. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige har en större andel av arealer med miljöersättning för ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B.

 

Figur B. Andel åkerareal med miljöersättning för ekologisk odling 2010, procent


Procent

                            

                            

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

Kommentarer kring resultaten

Den ekologiskt odlade spannmålsarealen minskade under 2010

Jämfört med 2009 minskade spannmålsarealen som hade miljöersättning för ekologisk odling med 6 %. Det var framförallt havreodlingen som minskade, men även de höstsådda spannmålsgrödorna minskade arealmässigt. Utvintringsskador ledde till att förhållandevis stora arealer kördes upp och såddes om med vårsådda grödor. Vårvetearealen ökade med 26 %, blandsädesarealen med 22 % och vårkornarealen ökade med 6 %. Summan av de ekologiskt odlade spannmålsarealerna var under 2010 18 % lägre än den nivå som rådde år 2004, då arealerna var som störst.

Vädret var ogynnsamt på flera olika sätt

En lång och snörik vinter under 2009 ledde till problem med utvintring av de höstsådda grödorna. Vårbruket blev på många håll försenat och utdraget av stora regnmängder, särskilt i Svealand. Sommaren var varm och torr i hela landet. I mitten av augusti kom det sedan stora regnmängder som fördröjde och försvårade skördearbetet. Sammantaget blev effekten på odlingsförhållandena att väderväxlingarna kom i fel ordning: regn på våren i samband med vårsådden, torka under tillväxtperioden och regn igen när det var dags att skörda.

Låga hektarskördar av spannmålsgrödorna i östra Sverige

De östra delarna av landet och Svealand drabbades hårt av det ogynnsamma vädret under odlingssäsongen. Det har påverkat skördeutfallet för de ekologiskt odlade spannmålsgrödorna. Exempel på län med låga hektarskördar är Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands och Dalarnas län. Mönstret är detsamma även för de konventionellt odlade spannmålsgrödorna. Arealmässigt minskade den konventionella spannmålsodlingen med 8 %, men det var framförallt låga avkastningsnivåer som medförde att den konventionellt odlade spannmålsskörden minskade med 19 % jämfört med föregående år.

Oförändrad andel av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket uppgick skörden av spannmål från arealer med miljöersättning för ekologisk odling till 192 400 ton (exklusive majs). Det motsvarar drygt 4 % av den totala spannmålsskörden i landet (exklusive majs). Andelen har legat på ungefär samma nivå under de fem senaste åren. Den ekologiskt odlade spannmålsskörden minskade med 17 % mellan 2009 och 2010. Minskningen var främst en följd av låga skördenivåer per hektar, men berodde till viss del också på minskad ekologisk spannmålsodling.

Havre var den vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Trots minskad odling med drygt 6 300 hektar under 2010 var havre den enskilda spannmålsgröda som odlades mest inom den ekologiska odlingen. Havre visade också störst total skörd bland spannmålsgrödorna från arealen med miljöersättning för ekologisk odling. Havreskörden med miljöersättning för ekologisk odling uppgick under 2010 till 50 400 ton eller 9 % av den totala havreskörden.

Blandsäd var den spannmålsgröda som hade störst andel ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar på riksnivå för de aktuella spannmålsgrödorna, samt andelarna av motsvarande totala spannmålsproduktion. Höstkorn hade för få observationer och redovisas därför inte separat. Skörden av speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden.

Tablå A. Totala spannmålsskördar 2010 från arealer med miljöersättning för ekologisk odling samt spannmålsskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning

 

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total
skörd från  omställd areal, ton1) 3)

Andel av den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstvete inkl spelt

40 600

2,2

33 700

1,8

Vårvete

28 500

10,6

25 000

9,3

Höstråg

4 300

3,7

3 900

3,3

Vårkorn

36 000

3,1

23 700

2,1

Havre

50 400

9,0

35 800

6,4

Rågvete

8 200

5,2

6 400

4,0

Blandsäd

24 000

35,0

13 100

19,1

Spannmål totalt4)

192 400

4,5

 141 900

3,3

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1101.

3)  Källa för omställd areal: Preliminära uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering.

4)  Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

Den ekologiska spannmålsproduktionen godkänd för försäljning minskade

Under 2010 har den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning beräknats till totalt 141 900 ton eller 3,3 % av den totala skörden. Det motsvarar en minskning med 16 % jämfört med 2009. Nedgången beror framförallt på att skördeutfallet per hektar blev lågt på många håll i landet. Den omställda spannmålsarealen hade dessutom minskat med 5 %.

I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning. Brödsädesgrödorna vete och råg är omställda i något högre grad än de övriga spannmålsgrödorna. Uppgifterna om omställda arealer för 2010 baseras på preliminär information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning under senare år

När det gäller den ekologiska spannmålsproduktionen som också är godkänd för försäljning med ekologisk märkning har andelen av den totala spannmålsskörden under de senaste åren varit omkring 3 %. I tablå B redovisas utvecklingen under åren 2006–2009. Åren 2007 och 2008 baserades de certifierade arealerna på information från lantbrukarna i skördeundersökningen.

 

Tablå B. Spannmålsskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning 2006-2009 samt andel av den totala skörden

 

 

Gröda

2006

 ton1) 3)

%

2)

2007

 ton1) 4)

%

2)

2008 ton1) 4)

%

2)

2009

 ton1) 5)

%

2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete inkl spelt

36 100

2,0

39 100

1,9

44 500

2,2

39 500

1,9

Vårvete

16 600

9,6

21 000

12,5

23 800

12,0

24 200

11,0

Höstråg

7 100

6,2

5 600

4,1

7 300

4,3

8 100

3,7

Vårkorn

14 200

1,3

22 600

1,6

29 200

1,8

24 500

1,6

Havre

29 000

4,6

54 900

6,2

56 100

6,8

51 700

6,9

Rågvete

9 500

3,7

12 000

4,3

13 000

4,7

10 300

4,1

Blandsäd

6 300

11,5

..6)

..5)

13 400

23,0

10 700

15,8

Spannmål totalt7)

 118 800

2,9

179 200

2,6

 187 500

3,6

 169 600

3,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i serien JO 16 SM.

3)  Källa för omställd areal under 2006: Uppgifter från Aranea Certifiering och SMAK

4)  Källa för omställd areal under 2007 och 2008: Skattad utifrån lantbrukarnas uppgifter i skördeundersökningen.

5)  Källa för omställd areal under 2009: Uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering.

6)  Uppgiften är för osäker för att anges.

7)  Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

 

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av havre under 2010 var 47 % lägre i Götalands norra slättbygder och 42 % lägre i Svealands slättbygder vid ekologisk odling. Karta nr 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, har skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling ofta varit större i slättbygderna än i skogsbygderna. För år 2010 finns dock inte samma genomgående tendens. Bland länen kännetecknas till exempel Skåne av stora slättbygdsområden medan Värmlands län mer domineras av skogsbygder. Ändå var den procentuella skillnaden i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling större i Värmlands län än i Skåne län under år 2010. I figur C visas hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna för de län där antalet observationer räcker för redovisning av avkastning vid ekologisk odling.

 

Figur C. Hektarskördar för vårkorn från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och från konventionell odling 2010

 

 

 

      kg/ha

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.                                                                                  

 

Andra exempel på län med skogsbygdskaraktär är Jönköpings, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län och i dessa län var hektarskörden vid ekologisk odling bara mellan 7 och 24 % lägre än motsvarande konventionella hektarskörd. I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn var mindre i skogsbygdslänet Jönköpings län och i Norrlandslänen kan alltså vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa län.

Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska odlingsformen – och tvärtom. Exempel på det visas i figur D för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Den låga avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder.

 

Figur D. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och från konventionell odling, samt från den ordinarie officiella skördestatistiken 2003-2010

 

Vårvete

 

 

kg/ha

 

 

Havre

 

kg/ha     

 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med miljöersättning för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet. I figur E jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Östergötlands och Västmanlands län var hektarskörden av den konventionella odlingen av vårvete 11 respektive 8 % högre än den ordinarie officiella hektarskörden för respektive län. I Västra Götalands län var motsvarande skillnad 20 %. För Västra Götalands län är skillnaden i hektarskörd statistiskt signifikant, medan skillnaderna för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

 

Figur E. Hektarskördar för vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2010


 

      kg/ha

Anm. Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 1101. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala skörden av blandsäd med miljöersättning för ekologisk odling har beräknats till 24 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad. Mer än hälften av den ekologiskt odlade blandsädesarealen har skördats som grönfoder. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats och redovisas separat.

Majs odlas mest inom konventionell odling

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2010 till 16 320 hektar, varav 410 hektar med miljöersättning för ekologisk odling. Det mesta skördas som grönfoder, men omkring 1 000 hektar tröskades under 2010. Det är från den tröskade arealen som uppgifter om skörden har hämtats in. Majs odlas framförallt i Skåne. Där uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs till cirka 5 600 kilo per hektar.

Låg avkastning av ärter

Den totala skörden av ärter med miljöersättning för ekologisk odling uppgick till 5 000 ton, vilket är i samma storleksordning som föregående år. Den ekologiskt odlade ärtarealen ökade med 5 % under 2010, men hektarskörden minskade med 8 %. Hektarskörden av de konventionellt odlade ärterna minskade med hela 22 % jämfört med 2009 och med 17 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än vad den är för de övriga grödorna. Under 2010 var hektarskörden från ärtodlingar med miljöersättning för ekologisk odling 650 kilo per hektar eller motsvarande 26 % lägre än den konventionella hektarskörden på riksnivå.

Den ekologiskt odlade ärtskörden med miljöersättning motsvarade drygt 9 % av den totala ärtskörden. Uppemot 80 % av den ekologiskt odlade arealen var omställd och den totala ekologiska ärtproduktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2010 har skattas till 3 700 ton eller nästan 7 % av den totala skörden av ärter.

Odlingen av åkerbönor fortsatte att öka

Avkastningen av åkerbönor nådde rekordnivåer under 2009, både inom ekologisk och konventionell odling. Under 2010 var hektarskörden på riksnivå 34 % lägre vid ekologisk odling och 27 % lägre vid konventionell odling. Hektarskörden från ekologisk odling med miljöersättning var under 2010 24 % lägre än vid konventionell odling, en skillnad som motsvarar 630 kilo per hektar.

Åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve. Odlingen av åkerbönor har ökat under de tre senaste åren, särskilt inom den konventionella odlingen. Mellan 2009 och 2010 ökade arealen med 37 % inom ekologisk odling och fördubblades inom konventionell odling. Under 2010 var odlingsarealerna på samma nivå inom båda odlingsformerna.

De ekologiskt odlade åkerbönorna uppvisade en totalskörd på 13 100 ton, vilket motsvarar 42 % av den totala skörden av åkerbönor. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 9 900 ton eller 32 % av den totala skörden av åkerbönor. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor, samt andelarna av motsvarande totala produktion.

 

Tablå C. Totala trindsädesskördar från arealer med miljöersättning för ekologisk odling samt ekologiska trindsädesskördar från omställd areal 2010

 

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total

skörd från
omställd areal, ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Ärter

5 000

9,3

3 700

6,9

Åkerbönor

13 100

42,1

9 900

31,8


 

1)  Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1101.

3)  Källa för omställd areal: Preliminära uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering.

 

Skörden av ekologiskt odlad raps och rybs ökade under 2010

Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöersättning för ekologisk odling uppgick till 3 400 ton, vilket är en ökning med 1 000 ton jämfört med 2009. Den ekologiska odlingen av raps- och rybsgrödorna ökade med 660 hektar, vilket innebär en vändning efter att arealerna förut minskat tre år i rad. Skörden per hektar av ekologiskt odlad höstraps var 7 % högre än föregående år men 8 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren.

Den totala skörden från arealer med miljöersättning för ekologisk odling motsvarar 1,2 % av den totala skörden av raps och rybs. Mer än 80 % av den ekologiskt odlade arealen är omställd. Den ekologiska skörden godkänd för försäljning av raps och rybs med ekologisk märkning har beräknats till 2 900 ton eller 1,0 % av den totala skörden av raps och rybs. 

Av raps- och rybsgrödorna är det bara höstraps och höstrybs som har tillräckligt många observationer för redovisning av hektarskördar och totalskördar. För höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också regional redovisning för Skåne och Västra Götalands län. Det är i Västra Götalands län som odlingen har störst omfattning, följt av Östergötlands och Skåne län. I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, höstrybs samt för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. För raps och rybs har angreppen av rapsbaggar stor inverkan på skördenivån vid ekologisk odling. Höstrybs blommar tidigare än höstraps vilket medför att denna gröda ofta har hunnit längre i sin utveckling när rapsbaggarna börjar flyga in i fälten. Detta förhållande har bidragit till en hög andel ekologisk odling av höstrybs.

 

Tablå D. Total raps- och rybsskörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling samt ekologisk totalskörd från omställd areal 2010

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total skörd från omställd
 areal, ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstraps

2 900

1,3

2 400

1,1

Höstrybs

300

33,3

300

33,3

Raps och rybs totalt4)

3 400

1,2

2 900

1,0


 

1)  Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1101.

3)  Källa för omställd areal: Preliminära uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering.

4)  Höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs ingår i den totala raps/rybsskörden.

 

Oljelinarealen med miljöersättning för ekologisk odling uppgick till 230 hektar totalt i landet, vilket motsvarar cirka 1 % av den totala arealen. Antalet observationer var under 2010 inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning motsvarar drygt 2 % av rikets totala skörd

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning för ekologisk odling beräknas för riket till 11 700 ton, en liten ökning med 4 % av totalskörden (inom felmarginalen) jämfört med föregående år. Sedan undersökningen om skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling infördes 2003 har totalskördenivån legat tämligen konstant och motsvarar även för 2010 drygt 2 % av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer med miljöersättning för ekologisk odling. För matpotatis är nästan hela denna produktion också godkänd för försäljning som ekologisk odlad.

 

Tablå E. Total matpotatisskörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling samt ekologisk totalskörd från omställd areal 2010

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total skörd från omställd areal, ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Matpotatis

11 700

2,1

11 400

2,1


 

1)  Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1101.

3)  Källa för omställd areal: Preliminära uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering.

 

Drygt 4 % av matpotatisarealen i landet odlades med miljöersättning för ekologisk odling under 2010. För riket redovisas en skörd per hektar på 13 580 kilo för arealer med miljöersättning. Störst omfattning hade odlingen i Gotlands län med 160 hektar, följt av Skåne och Dalarnas län med 150 respektive 120 hektar vardera. I övriga län odlades mindre än 100 hektar matpotatis ekologiskt.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 28 010 kilo per hektar. Den ekologiska hektarskörden var 52 % lägre än hektarskörden för den konventionellt odlade matpotatisen. Skillnaden i skörd per hektar beror på flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är i allmänhet mindre än de konventionella. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den anledning som man oftast hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar.

Odlingen av färskpotatis är mindre omfattande på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade, cirka 9 respektive 20 % har redovisats som färskpotatis. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis.

 

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad, totalt cirka 30 hektar för 2010.

 

Mer än 18 % av landets slåttervallsskörd ekologiskt odlad

Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med miljöersättning för ekologisk odling uppgick 2010 till 923 300 ton, varav den första skörden till 604 200 ton och återväxten till 319 100 ton. Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar mer än 18 % av landets totala slåttervallskörd. Insamling av vallskördeuppgifter är omfattande eftersom flera skördar kan tas av grödan och varje skördetillfälle ska redovisas för sig. Därför samlas inte uppgifter om skörd för omställd areal in för slåttervall.

 

Tablå F. Total slåttervallskörd från arealer med miljöersättning för

ekologisk odling 2010

 

 

Gröda

Total inbärgad skörd från areal
 med miljöstöd
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

 

 

 

Slåttervall

923 300

18,3


 

1)   Uppgifterna avser 16,5  % vattenhalt.

2)   Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1101.

 

Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekologisk och konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. För produktionsområden låg avkastningsnivån från 73 och upp till 83 % av konventionell skörd för den ekologiskt odlade arealen. På riksnivå var den ekologiskt odlade arealens skördenivå 78 % av den konventionella hektaravkastningen. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

Högst ekologisk hektarskörd redovisas i Götalands norra slättbygder med 6 140 kilo per hektar. För övriga produktionsområden med redovisning varierar skörden mellan 3 800 och 5 530 kilo per hektar.

Vall är en gröda som har stor andel ekologisk odling, 22,4 % av den totala vallarealen i Sverige var ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling. Arealandelen slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall har skattats utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen med miljöersättning för ekologisk odling 2010. Arealen slåttervall skattas till 202 280 hektar, eller 79,5 % av den totala ekologiska vallarealen med miljöersättning. Betesvallen skattas till 48 600 hektar (19,1 %) och ej utnyttjad vall skattas till 3 600 hektar (1,4 %). Den totala arealen ekologiskt odlad slåtter- och betesvall med miljöersättning uppgick till 254 440 hektar. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen om skörd. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats.

Under 2007 infördes ändringar i stödsystemet som innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut via de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år.

Odlingsbetingelser

Hösten 2009 kom det mycket regn i de östra delarna av landet när marken skulle förberedas för höstsådden, vilket medförde att många fält såddes sent och en del av bestånden blev tunna. I de södra delarna av landet var det tvärtom goda förutsättningar för höstsådden. Vintern var lång och snörik och det förekom problem med snömögel. Våren var kall och regnig och vårbruket blev utdraget. Omsådd gjordes på många håll av både vårsådda och höstsådda grödor. Under juli var vädret varmt och torrt. Sommartorkan ledde till dålig inmatning i kärnorna. När det var dags att påbörja skörden i augusti kom stora regnmängder som försvårade och försenade tröskningen.

Angreppen av rapsbaggar var förhållandevis måttliga. Förekomsten av bladlöss var begränsad och uppförökningen gick långsamt. Liksom föregående år var gulrost den dominerande svampsjukdomen, framförallt i rågvete men också i höstvete. Kraftiga regn i början av juni i södra Sverige medförde att en del ärtfält drabbades av ärtrotröta. Utvecklingen av chokladfläcksjuka i åkerböna tog fart efter regnen i slutet av sommaren. Angreppen av potatisbladmögel kom, tack vare det torra julivädret, först i slutet av månaden eller t.o.m. ännu senare. Slutresultatet blev att angreppen av bladmögel blev relativt begränsade. Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: ”Växtskyddsåret 2010”.

Mer obärgade arealer vid ekologisk odling

Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. För spannmålsgrödorna blev 2,6 % av arealen obärgad för arealer med miljöersättning för ekologisk odling medan motsvarande uppgift för den konventionella arealen blev 1,0 %.

För ärter var andelen obärgad areal för den ekologiska odlingen 4,9 % jämfört med 2,7 % för den konventionella. Åkerbönorna blev obärgade på 2,3 % av den ekologiska odlingen och på 1,3 % av den konventionella arealen.

När det gäller raps och rybs beräknas 4,6 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen blev 1,3 %.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 3,6 % för den ekologiska och 1,7 % för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige där den ekologiska odlingen är mer frekvent.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för skörde­beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med miljöersättning för ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från areal med miljöersättning för ekologisk odling och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Sta­tistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad som grönfoder redovisas i separata tabeller. Hektarskördar och totalskördar påverkas av andelen obärgad areal på så sätt att de blir lägre ju större den obärgade arealen är. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register för miljöersättning för ekologisk odling. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.

 

 



[1]Från den 1 december 2010 Kiwa Aranea.