alink ="#006633"
Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2014

JO 16 SM 1501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat för 2014 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2015 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Stora höstsådda arealer bidrog till en hög spannmålsskörd

Den totala odlade spannmålsarealen ökade med 5 % jämfört med föregående år. En annan faktor som har haft stor betydelse för skördens storlek är att fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har ändrats. Gynnsamt väder under hösten 2013 medförde stora höstsådda arealer, medan arealerna med de vårsådda spannmålsgrödorna minskade. De höstsådda spannmålsgrödorna ökade med närmare 188 000 hektar medan de vårsådda minskade med nästan 138 000 hektar jämfört med föregående år. De höstsådda grödorna ger högre hektarskördar än de som sås på våren. Det innebär att 2014 års omfördelning från vårsådda till höstsådda spannmålsgrödor i sig leder till en ökning av den totala spannmålsskörden.

Rekordstor areal, hektarskörd och totalskörd av höstvete

Arealen av höstvete, som är den spannmålsgröda som brukar ge den högsta hektarskörden, ökade med hela 82 % jämfört med 2013 års ovanligt låga areal. Jämfört med femårsgenomsnittet är ökningen 27 %. Höstvetearealen uppgick till 379 450 hektar, och är därmed den största någonsin. Även hektarskörden och totalskörden av höstvete blev rekordhöga på riksnivå. Totalskörden har beräknats till 2 750 800 ton, vilket är en dubblering jämfört med föregående år.

Nästan 48 % av 2014 års totala spannmålsskörd utgörs av höstvete. I den redovisade skörden ingår en stor andel högavkastande fodervete men även mer lågavkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter etc.

Största spannmålsskörden sedan 1997

Totalskörden av spannmål (inklusive majs) har beräknats till 5 782 500 ton. Den är därmed 16 % större än föregående års totalskörd, 19 % större än femårsgenomsnittet och den största spannmålsskörden på 17 år. I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst en följd av extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling.

 

Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990–2014

Tusentals ton

 


Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Arealerna och totalskördarna av de vårsådda grödorna minskade

Arealerna av de vårsådda spannmålsgrödorna minskade överlag. Den totala vårveteskörden minskade med 39 %, vårkornskörden med 20 %, havreskörden med 22 % och blandsädesskörden med 31 %. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som skördats som grönfoder har räknats bort.

Grödor som odlas för produktion av energi ingår i de redovisade kvantiteterna.

Höga hektarskördar av de höstsådda spannmålsgrödorna

God övervintring av de höstsådda grödorna har bidragit till höga skördenivåer på många håll i landet. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstvete till 7 250 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats för landet som helhet. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 18 %.

Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Skåne och Hallands län är exempel på län med rekordhöga avkastningsnivåer av höstvete. Jämfört med genomsnittsskördarna för de fem föregående åren ökade hektarskördarna av höstvete mest i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län under 2014.

Förhållandena är likartade för höstråg, höstkorn och rågvete med hektarskördar som på riksnivå ligger 15 %, 18 % respektive 21 % högre än motsvarande fem­årsgenomsnitt. Hektarskördarna för dessa tre grödor tangerar även rekordnivåer från tidigare år. I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå.

 

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2014

kg/hektar

 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Regionala skillnader för de vårsådda spannmålsgrödorna

Sommarmånaderna präglades av torrt och varmt väder och på vissa håll i landet ledde vattenbristen till brådmognad och lägre skörd. Från de östra delarna av Östergötland kom många rapporter om torkskador på grödorna och hektarskördarna av vårvete, vårkorn, havre och blandsäd för länet ligger mellan 7 och 20 % lägre än föregående år. I västra Sverige orsakade skyfall skördeskador på enstaka gårdar. I bland annat Västra Götalands och Värmlands län orsakade regn efter vårsådden skorpbildning som hämmade grödornas utveckling, och en del fält såddes om.

I figur C redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna på riksnivå. Jämfört med föregående år är 2014 års avkastningsnivåer för dessa grödor genomgående lägre. Skillnaderna är delvis en effekt av att dessa vårgrödor gav ovanligt höga avkastningsnivåer under 2013.

Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner skördenivåerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor med hög andel ekologisk odling sedan början av 2000-talet, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer vid ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

 

Figur C. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2014

kg/hektar

 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

 

Kärnmajs odlas mest i Skåne

Kärnskörd av majs har ingått i skördestatistiken i åtta år. Den totala arealen uppgick under 2014 till 16 620 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men omkring 950 hektar tröskades. Kärnmajs odlas framförallt i Skåne och där blev 2014 års avkastning av tröskad majs cirka 7 000 kilo per hektar.

Hög hektarskörd av ärter i år igen

Hektarskörden av ärter ligger på samma förhållandevis höga nivå som förra året, vilket innebär en ökning med 14 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 46 500 ton, en ökning med 14 % jämfört med föregående år. Odlingsarealen av ärter ökade med 18 % jämfört med 2013.

De högsta hektarskördarna av ärter kunde bärgas i Kalmar län. Störst areal ärter fanns under 2014 i Uppsala och Östergötlands län.

Hektarskörden av åkerbönor minskade

Avkastningen per hektar av åkerbönor blev 8 % lägre än föregående år. Totalskörden beräknas till 61 100 ton och är därmed för fjärde året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av åkerbönor ökade med 8 % jämfört med 2013. Störst areal åkerbönor odlades i Västra Götalands län, där nästan 44 % av landets areal fanns under 2014.

I figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan år 2004.

 

Figur D. Ärter och åkerbönor. Totalskördar 1996–2014

Ton

 

Anm. vattenhalt 15,0 %.

 

 

Jordloppor och kålmal sänkte vårraps- och vårybsskördarna

När det gäller vårraps och vårrybs har många lantbrukare rapporterat problem med jordloppor, kålmal och andra skadeinsekter. Även det varma och torra vädret i juli påverkade våroljeväxtskördarna negativt. Hektarskörden av vårraps kom för riket ändå upp i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren medan hektarskörden av vårrybs blev 18 % lägre.

Hög hektarskörd av höstraps

Den milda vintern och varma våren gynnade utvecklingen av höstrapsen och blomningen kom igång tidigt. Hektarskörden av höstraps tangerar på riksnivå rekordavkastningen från år 2012. Den blev 12 % högre än genomsnittet för de föregående fem åren och 15 % högre än 2013 års avkastningsnivå. I Västra Götalands län var avkastningsnivån rekordhög för länet.

Stor totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs beräknas till 325 400 ton, vilket är nästan i nivå med förra årets resultat och 10 % mer än femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av raps och rybs minskade med 24 % eller nästan 30 000 hektar jämfört med föregående år. Det var vårraps- och vårrybsarealen som minskade med 72 % respektive 53 %, vilket motsvarar en minskning med närmare 37 000 hektar respektive 1 500 hektar.

Höstrapsarealen ökade istället med 11 % eller drygt 8 000 hektar. Denna omfördelning till den mer högavkastande höstsådda rapsen, samt höstrapsens höga hektarskörd, bidrog till att totalskörden av raps och rybs nästan kom upp i nivå med 2013 års förhållandevis höga totalskörd. Uppemot 58 % av höstrapsarealen odlades i Skåne under 2014.

I figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Figur E. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2014

 

Tusentals ton

 

 

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

 

Totalskörden av oljelin ökade

Hektarskörden av oljelin var 16 % lägre än föregående års och i nivå med femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 11 000 ton, vilket är 15 % mer än 2013 års totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Under 2014 var oljelinarealen 36 % större än föregående års areal.

I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat under senare år. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

 

Figur F. Oljelin. Totalskördar 1996–2014

 

Ton



Anm. vattenhalt 9,0 %.

Skörd av ettåriga grönfoderväxter

Att ta tillvara stråsäd i form av grönfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, en gröda som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra grödor än stråsädesgrödor till grönfoder”.

Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt). För att kunna jämföra dessa skörderesultat med skördestatistiken för slåttervall, som redovisas vid 83,5 % ts-halt, behöver kvantiteterna för de två grovfodertyperna räknas om till samma ts-halt. Efter omräkning motsvarar den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter närmare 9 % av den totala grovfoderskörden, som består av både slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. För de enskilda länen var andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden störst i Kalmar län – omkring 22 %. Stora andelar fanns också i Skåne län med 17 %, samt i Gotlands och Hallands län med 13 respektive 12 %.

För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna från majs som skördats som grönfoder, totalt 598 100 ton. På i stort sett samma nivå följer övriga stråsädesgrödor som skördats som grönfoder – mest blandsäd – med totalt 502 400 ton. Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består i huvudsak av skörd från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” i sina ansökningar om arealstöd. I de fallen saknas information om vilka grödor det gäller. Totalskörden från dessa arealer uppgick under 2014 till 267 000 ton.

Skörden av matpotatis i nivå med 2013 års skörd

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 551 600 ton. Det är i nivå med 2013 års slutliga totalskörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, dvs. för bortsortering och småfallande. I den följande texten är det också den reducerade hektarskörden som avses.

Cirka 7 % högre totalskörd än föregående år redovisas för Östergötlands och Hallands län. För Värmlands län var totalskörden 23 % lägre och för Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län uppemot 20 % lägre jämfört med fjolårets höga totalskördar för länen. För Västra Götalands län var totalskörden 7 % lägre än föregående år. Övriga län uppvisade endast mindre förändringar jämfört med föregående år.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 77 % av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 31 270 kilo per hektar. För Västerbottens och Norrbottens län redovisas 15 respektive 9 % lägre hektarskörd jämfört med 2013. I Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, uppgick hektarskörden ändå till 31 550 kilo per hektar.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen redovisning av hektarskörd för skördad areal görs. För riket beräknas endast 230 hektar eller 1,3 % av matpotatisarealen vara obärgad.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 840 kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 20 % färskpotatisodlingar.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 17 640 hektar. Det innebär en minsk­ning med 170 hektar eller 1 % jämfört med 2013 års slutliga statistik och jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren har arealen minskat med 8 %.

Hög hektarskörd av potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Totalskörden beräknas till 270 500 ton, vilket är 6 % högre jämfört med 2013. Hektarskörden för riket skattas till 44 040 kilo per hektar, vilket är 5 % högre än fjolårets höga skörderesultat. Arealen potatis för stärkelse uppgick till 6 140 hektar, vilket är en ökning med 70 hektar jämfört med 2013. Odlingen av stärkelsepotatis avreglerades och EU-stöd för den kontrakterade stärkelsepotatisen upphörde under 2011, vilket ledde till en minskad odling. Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter av matpotatis som använts för produktion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. För riket beräknas mindre än 40 hektar eller 0,6 % av stärkelsepotatisarealen vara obärgad.

Goda förutsättningar för årets vallskörd

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 5 224 900 ton. Första skörden beräknas till 3 074 200 ton och återväxten till 2 150 700. Skördenivån blev hela 15 % högre än föregående år. Hektarskördarna beräknas till 5 950 kilo per hektar, en ökning med 20 % jämfört med 2013. Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas som hövikt med 83,5 % torrsubstanshalt. Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökning. Den skattade arealen slåttervall uppgick 2014 till 878 000 ha, betesvallen till 159 780 ha samt den outnyttjade vallen till 72 170 ha. Slåttervallarealen har minskat något sedan 2013.

Den milda vintern 2013/2014 gjorde att vallen i större delen av landet klarade sig från utvintringsskador. En kombination av liten utvintring och tidig tillväxtstart gjorde att förstaskörden blev betydligt bättre än 2013 då förhållandena var de motsatta. Även återväxtskördarna blev betydligt högre än 2013 trots att juli månad var rekordvarm och torr i större delen av landet. Jämfört med 2013 ökade hektarskörden mest i Svealands slättbygder.

Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur G visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi (JO 35 SM 1401).

 

Figur G. Skörd av slåttervall omräknat till hövikt, kg/hektar

 



kg/hektar

Anm. torrsubstanshalt 83,5 %.

 

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat alla gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår t.ex. gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år. Den skördade mängden är mer än dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk där man ofta nöjer sig med en skörd. Det blir också tydligt att den skördade mängden vall inte alltid är ett mått på avkastningsförmågan utan ett mått på behovet av foder.

Odlingsbetingelser

Det torra vädret under 2013 års sensommar och höst ledde till stora höstsådda arealer. Vintern var mild och tämligen gynnsam med små utvintringsskador. Vårbruket startade tidigt men regn medförde avbrott, försenad sådd och omsådd på vissa håll. I juni var det kallare än vad som är normalt i nästan hela landet. Under juli månad var vädret varmt och torrt med temperaturer över det normala i större delen av landet. I Mälardalen och i de östra delarna av Sverige drabbades därför en del grödor av torkskador. I augusti kom stora regnmängder och framförallt Västsverige drabbades av skyfall och en del spannmål grodde i fält. I slutet av augusti stabiliserades vädret och senare delen av hösten erbjöd många dagar med sol och värme och merparten av skörden kunde tröskas med låga vattenhalter.

Mindre obärgade arealer än vad som är normalt

Av spannmålsarealen blev endast runt 0,3 % obärgad. Det är samma låga andel som föregående år, vilket då var en betydligt lägre andel än åren dessförinnan och den lägsta sedan år 2002.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar 1,8 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev 0,4 % på riksnivå.

Av den totala raps- och rypsarealen blev 0,8 % obärgad, vilket är en något lägre andel än de närmast föregående åren. Mer än 9 % av vårrybsarealen och 2 % av vårrapsarealen blev dock oskördade, ofta på grund av skador av jordloppor eller andra insektsangrepp. För oljelin blev 1,3 % av arealen obärgad.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev omkring 1 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 230 hektar eller 1,6 %. Det innebär en ökning med 130 hektar jämfört med föregående års låga nivå, då den minsta obärgade arealen redovisades sedan 1997. För potatis för stärkelse beräknas mindre än 40 hektar eller 0,6 % av arealen vara obärgad.

Kommentarer om viltskador

Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 har uppgifter gällande omfattningen av viltskadorna samlats in från alla jordbruksföretag som var med i skördeundersökningarna. Resultaten kommer att redovisas i början av sommaren 2015.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Sta­tistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer. När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i mars 2015 (JO 10 SM 1501) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder.  Se vidare under avsnittet ”Så görs statistiken”.