alink ="#006633"
![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2014 | JO 16 SM 1501 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Sedan lång tid tillbaka har i Sverige varje år
uppskattningar av skördar inom jordbruket redovisats. Skördeuppskattningar
enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet,
genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik
som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av
skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd
då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas riksförbund (LRF). När även detta skydd
avvecklades 1995 åtog sig staten att ha ett övergripande ansvar för
skördeskador av naturkatastrofkaraktär. Under andra hälften av 1990-talet förändrades
undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i
fält används inte längre. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras
skördestatistiken från och med 1998 på intervjuundersökningar per telefon. Från
och med 2005 kan jordbrukarna även välja att lämna uppgifterna via internet. För potatis baserades statistiken mellan åren 1999–2005 på
uppgifter som insamlades via postenkät till jordbrukare med kompletterande telefonundersökning.
Från och med 2006 baseras statistiken på intervjuundersökning per telefon.
Jordbrukarna kan även välja att lämna uppgifterna via internet. I vall utfördes de objektiva skördeuppskattningarna med
provtagningar i fält i full utsträckning fram t.o.m. 1992. Under åren 1993–1997
gjordes endast viss provtagning i första skörd av slåttervall. Därefter
upphörde undersökningen 1998 för att sedan återinföras 2002, då som en
postenkätundersökning med kompletterande uppgiftsinsamling per telefon. Från
och med 2008 ingår även undersökningen om skörd av slåttervall i ett gemensamt
skördeinsamlingssystem där statistiken baseras på intervjuundersökning per
telefon. Jordbrukarna kan även välja att lämna uppgifterna via internet. Denna statistik är till stor del EU-reglerad då uppgifter om
skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18
juni 2009 om skördestatistik. Detta omfattar statistiken
Definitioner och förklaringar
Den population som den slutliga statistiken ska belysa
utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2014 ingick i
Lantbruksregistret (LBR). Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel
eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. För riket totalt och uppdelat på län
och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande följande
huvudvariabler: – Odlad areal (hektar) – Totalskörd (ton) – Hektarskörd (kg/ha) – Hektarskörd (kg/ha), reducerad
(endast för potatis) – Totalskörd (ton) och hektarskörd
(kg/ha) för återväxt (för slåttervall) – Obärgad areal (hektar och procent) – Grönfoderareal (hektar och procent) Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar m.m. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i
skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden.
Ingen redovisning av hektarskörd per skördad areal görs. Uppgifter
redovisas för kärnskörd av grödorna höstvete (inklusive dinkel), vårvete, råg,
höstkorn, vårkorn, havre, rågvete, blandsäd och majs till mognad, samt ärter och
åkerbönor till mognad. Råg och rågvete utgörs huvudsakligen av höstsådd höstråg
respektive höstsådd rågvete. Marginella kvantiteter av vårråg och vårrågvete
ingår också. Uppgifter om fröskörd redovisas för höstraps, vårraps, vårrybs och
oljelin. Uppgifter om skörd av grönfoder redovisas för stråsädesgrödor
exklusive majs, majs och för andra grödor än stråsädesgrödor skördade som
grönfoder. Uppgifter om skörd redovisas även för matpotatis, potatis för
stärkelse och slåttervall. Grödor som odlas för produktion av energi ingår i de
redovisade kvantiteterna. Med trindsäd menas baljväxter som
odlas för frönas skull till mogen skörd. I grödgruppen trindsäd ingår
ärter och åkerbönor för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och foderärter
(ej konservärter). Med blandsäd avses stråsädesblandningar och
stråsäd/baljväxtblandningar för skörd av mogen gröda. Med grönfoder avses skörd
av hela växten som grovfoder. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och
vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter. I potatis för stärkelse ingår även utsädesodlingar. Så görs statistiken
Som urvalsram användes Jordbruksverkets administrativa
register för arealbaserade stöd avseende 2014. Här ingår både ekologiskt och
konventionellt odlade arealer. Fyra olika urval drogs; ett för spannmål,
trindsäd och oljeväxter (4 392 företag), ett för matpotatis (985 företag),
ett för potatis för stärkelse (186 företag) och slutligen ett för slåttervall (1 000
företag). Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2014 brukade mer än 5,0
hektar åkermark. Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina
skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer
utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlas information in
om total bärgad kvantitet av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål,
trindsäd och oljeväxter efterfrågas även kvantiteternas vattenhalt. För
spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För
trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till
9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt.
De uppgivna kvantiteterna omräknas till 30,0 % torrsubstanshalt. Med ledning av varje företags grödarealer beräknas
företagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som
lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealbaserade stöd tidigare under året.
På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella
grödarealer beräknas totala skördar. Vid den slutliga skattningen av
totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i det
Statistiska meddelandet ”Jordbruksmarkens användning 2014”
(JO 10 SM 1501). Vid redovisning av kärnskörd respektive
fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den
slutliga arealstatistiken minskats med arealer skördade som grönfoder. För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls
genom att korrigera ned den totala hektarskörden för bortsortering och
småfallande. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på
uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar. För matpotatis
görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats som färskpotatis.
För potatis för stärkelse görs ingen korrigering för småfallande. I samband med datainsamlingen av uppgifter om skörden av
slåttervall insamlas även uppgifter om den totala vallarealen med uppdelning på
slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Skördeundersökningen har
begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på
slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar
ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av
hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt
samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera
återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd.
Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas till standardvattenhalten 16,5 %
(83,5 % torrsubstanshalt), vilket motsvarar att all skörd omräknats till
vikt i form av hö. Statistikens tillförlitlighet
I dessa undersökningar kan det
förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av
dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen,
påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas
kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna,
som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot
inte systematiska fel såsom mätfel. Medelfel
Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall
beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 35 000 kg/ha
och ett medelfel på 1,5 % (dvs. 525 kg/ha) kan man med liten felrisk
(5 %) säga att intervallet 35 000 ± 2 x 525 (dvs. 33 950 –
36 050 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden. För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för
hektar- och totalskörd identisk. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål,
trindsäd och oljeväxter är medelfelet för totalskörden ofta större än
medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av
grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För slåttervall är medelfelet
för totalskörden oftast större än medelfelet för hektarskörden beroende på en
osäkerhet i uppdelningen av vallarealen då den fördelats på slåttervall,
betesvall och ej utnyttjad vall. Bortfall
För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev
bortfallet av jordbruksföretag 7,1 % (310 företag), varav vägrare 3,7 %
(162 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 8,1 %
(80 företag) och för potatis för stärkelse 7,0 % (13 företag). För vallundersökningen
var bortfallet 10,6 % (106 företag). Bortfallet bedöms inte leda till
några systematiska fel. Övertäckning och undertäckning
Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och
undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade
företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan
utgör övertäckning. Från och med 2001 års undersökning används årets aktuella
uppgifter om jordbruksföretagens arealer som underlag för urvalet. Detta medför
att undertäckningen minskats till en marginell nivå. För undersökningen om
spannmål, trindsäd och oljeväxter var övertäckningen 3,1 % (136 företag).
Övertäckningen var 15,9 % (157 företag) för undersökningen om matpotatis och
för potatis för stärkelse 3,2 % (6 företag). I övertäckningen inkluderas
företag som visar sig ha potatisodlingen utarrenderad, vilket just för potatis är
tämligen vanligt. För vallundersökningen var övertäckningen 4,8 % (48
företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten
utsträckning. Arealer vid jordbruksföretag som inte ansöker om
arealbaserade stöd utgör vanligen en annan typ av undertäckning. Dessa arealer
är av marginell betydelse och brukar normalt inte ingå i skördeundersökningarna
eftersom information om fördelningen på de olika grödorna saknas. Under 2013
genomförde Jordbruksverket en undersökning om grödarealer vid jordbruksföretag
som inte ansöker om arealbaserade stöd. Dessa grödarealer ingår därmed i
statistiken om Jordbruksmarkens användning 2013 och även 2014. Undersökningsresultaten
visar att merparten av åkerarealen vid jordbruksföretag i LBR som inte söker
stöd utgörs av slåtter- och betesvall. Dessa slåtter- och betesvallarealer
motsvarar ändå bara 0,5 % av den totala arealen slåtter- och betesvall.
För matpotatis är motsvarande andel 0,1 % och för de övriga
undersökningsgrödorna är andelarna lägre än 0,05 %. Mätning
Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma
skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för
avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de
fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och
eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras. Bearbetning
De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med detta
görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall
kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna. I
övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid uppgifterna bekräftas,
rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska
sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god. Bra att veta
Jämförbarhet
Insamlingsmetoderna för
skördestatistiken förändrades under slutet av 1990-talet, varför statistikuppgifterna
efter förändringen inte är helt jämförbara med uppgifterna dessförinnan. Jämförbarheten
med motsvarande statistik för andra EU-länder bedöms vara god. Från och med 2004 redovisas
skördeuppgifter för kärnskörd av spannmål vid standardvattenhalten 14,0 %.
Tidigare var standardvattenhalten 15,0 %. Förändringen var ett önskemål
från flera av statistikanvändarna. Skördestatistik översänds varje år till EU:s statistikkontor
Eurostat och publiceras tillsammans med motsvarande statistik för andra EU-länder
i Eurostats databas (Statistics Database). Den slutliga skördestatistiken för 2014 och tidigare år finns
tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas (åtkomst via www.jordbruksverket.se) och i SCB:s statistikdatabas
(åtkomst via www.scb.se). För en del av
grödorna finns tidsserier med skördestatistik från och med år 1913. Annan statistik
Skördeuppgifter för ekologiskt odlad areal har samlats in
sedan år 2003. Resultaten för 2013 har redovisats i Statistiska meddelanden
JO 14 SM 1401. Motsvarande resultat för 2014 kommer att
redovisas i juni 2015 i Statistiska meddelanden JO 14 SM 1501. Slutlig statistik om jordbruksmarkens användning 2014 har
redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1501. Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag
beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta
sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i ett
Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 1401. Redovisning sker
för skördeområden, län, produktionsområden och riket. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning av statistiken, som finns framtagna för skörd av
spannmål, trindsäd och oljeväxter, för skörd av potatis samt för skörd av
slåttervall. |