Statens JordbruksverkSveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

Viltskador i lantbruksgrödor 2014

JO 16 SM 1502

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

I Sverige har sedan lång tid tillbaka skördar inom jordbruket redovisats varje år. Som anledning till låga skördenivåer har jordbrukarna bland annat angett viltskador av till exempel älg, vildsvin, gäss och tranor. Under 2013 års insamling av skördeuppgifter var det flera lantbrukare som tyckte att SCB borde samla in uppgifter om viltskador samtidigt som skördeuppgifterna samlades in. Efter att förfrågan ställts till Jordbruksverket, bestämde SCB att till skördeundersökningen 2014 bifoga en enkät om viltskador i lantbruksgrödor. Det är första gången en sådan systematisk landsomfattande undersökning görs.

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2014 ingick i Lantbruksregistret (LBR).

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

För riket totalt och uppdelat på län och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande följande huvudvariabler:

– Andel lantbruksföretag med viltskador (procent)

– Viltskadad areal (hektar och procent)

– Skördebortfall av total förväntad skörd (ton och procent)

– Skördebortfall av total förväntad skörd fördelat på djurslag (ton och procent/djurslag)

– Andel lantbrukare vars grödval påverkas av vilt (procent)

– Antal lantbrukare vars grödval påverkas av vilt fördelat på djurslag

– Andel lantbrukare som inte har viltskador 2014 men vars grödval påverkas av vilt (procent)

Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar m.m.

 

De djurslag som uppgifter samlades in för var vildsvin, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, tranor, gäss, svanar, duvor, kråkfåglar, grävling, sork, björn respektive annat vilt. I annat vilt ingår alla övriga angivna djurslag samt svaren från de lantbrukare som svarat vet ej på frågan om vilket djurslag som orsakat skada. Skördeskador som uppkommit efter skörd, till exempel då ensilagebalar skadats av vilt, ingår inte i uppgiftsinsamlingen. Inte heller viltskador på nysådda grödor som föranlett omsådd har kunnat tas med i beräkningsunderlaget.

Uppgifter redovisas för grödorna höstvete (inklusive dinkel), vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete, blandsäd och majs till mognad, samt ärter och åkerbönor till mognad. Råg och rågvete utgörs huvudsakligen av höstsådd höstråg respektive höstsådd rågvete. Marginella kvantiteter av vårråg och vårrågvete ingår också. Uppgifter redovisas också för höstraps, vårraps, vårrybs, oljelin, matpotatis, potatis för stärkelse och slåttervall. Skördebortfall för grönfoder redovisas för stråsädesgrödor exklusive majs, majs till grönfoder och för andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Grödor som odlas för produktion av energi ingår i de redovisade kvantiteterna.

Med ärter avses kokärter och foderärter (ej konservärter).

Med blandsäd avses stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar för skörd av mogen gröda. Med grönfoder avses skörd av hela växten som grovfoder.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. I potatis för stärkelse ingår även utsädesodlingar.

Så görs statistiken

Från jordbruksföretagen samlades uppgifter in om skördebortfall i procent av förväntad totalskörd och om viltskadad areal i hektar av respektive gröda. Viltskadan skulle sedan fördelas på vilka djurslag som orsakat skadan. Jordbrukaren skulle även ange om några grödor inte längre odlas på grund av problem med vilt och i så fall vilka djurslag det är som påverkar val av gröda. Lantbrukaren hade även möjlighet att lämna kommentarer.

Datainsamlingen skedde samtidigt med insamling av skördeuppgifter i den årliga skördeundersökningen.

Jordbrukarna lämnar där sina uppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd avseende 2014. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer. Fyra olika urval drogs; ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (4 392 företag), ett för matpotatis (985 företag), ett för potatis för stärkelse (186 företag) och slutligen ett för slåttervall (1 000 företag). Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2014 brukade mer än 5,0 hektar åkermark.

För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt. De uppgivna kvantiteterna omräknas till 30,0 % torrsubstanshalt. Insamlade kvantitetsuppgifter av slåttervall omräknas till standardvattenhalten 16,5 % (83,5 % torrsubstanshalt), vilket motsvarar att vallskörden omräknats till sin vikt i form av hö.

Den angivna skördeskadan i procent har använts för att beräkna en förväntad skörd före skada för respektive gröda.

De slutliga skattningarna av totalskördar som utgör underlag för beräkning av förväntad skörd har redovisats i det Statistiska meddelandet ”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2014” (JO 16 SM 1501). I den publikationen finns även ytterligare information kring hur skördeundersökningen går till. Vid den slutliga skattningen av totalskördar används slutlig statistik om gröd­arealer publicerad i det Statistiska meddelandet ”Jordbruksmarkens användning 2014” (JO 10 SM 1501). Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken i förekommande fall delats upp på areal odlad för tröskning och för grönfoder. För potatis är den slutliga totalskörden som använts för framräkning av förväntad skörd korrigerad för bortsortering och småfallande. Skördeundersökningen för slåttervall omfattar inbärgad skörd. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. I undersökningen om viltskador insamlades dock uppgifter om viltskadad areal för betesvall och ej utnyttjad vall.

Statistikens tillförlitlighet

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom mätfel.

Medelfel

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad viltskada för höstvete på 35 620 ton och ett medelfel på 5 % (det vill säga 3 562 ton) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 620 ± 2 x 3 562 (det vill säga 32 058 – 39 182 ton) omfattar den verkliga skördeskadan.

Bortfall

För undersökningen om viltskador i spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 7,2 % (318 företag), varav vägrare 3,7 % (162 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för viltskador i matpotatis var 8,2 % (81 företag) och för potatis för stärkelse 7,0 % (13 företag). För vallundersökningen var bortfallet 14,0 % (140 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. Från och med 2001 års undersökning används årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer som underlag för urvalet. Detta medför att undertäckningen minskats till en marginell nivå. För undersökningen viltskador i spannmål, trindsäd och oljeväxter var övertäckningen 3,1 % (136 företag). Övertäckningen var 15,9 % (157 företag) för undersökningen viltskador i matpotatis och för potatis för stärkelse 3,2 % (6 företag). I övertäckningen inkluderas företag som visar sig ha potatisodlingen utarrenderad, vilket just för potatis är tämligen vanligt. För vallundersökningen var övertäckningen 4,8 % (48 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Mätning

Många lantbrukare accepterar små viltskador som något normalt och därför är viltskadorna troligtvis underskattade. Många har också svårt att bedöma hur stor areal som är viltskadad, särskilt om skadan inte är så stor. Det är enklare att ange skadan som ett procentuellt skördebortfall. Detta gör att uppgiften om viltskadad areal är mer osäker än den om skördebortfall i ton eller andelar. Därför har också uppgifter om viltskadad areal endast redovisats för ett fåtal grödor. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med detta görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Bra att veta

Jämförbarhet

Skördestatistik översänds varje år till EU:s statistikkontor Eurostat och publiceras tillsammans med motsvarande statistik för andra EU-länder i Eurostats databas (Statistics Database).

Den slutliga skördestatistiken för 2014 och tidigare år finns tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas (åtkomst via www.jordbruksverket.se) och i SCB:s statistikdatabas (åtkomst via www.scb.se). För en del av grödorna finns tidsserier med skördestatistik från och med år 1913.

 

Annan statistik

Hektar- och totalskördar har redovisats i det Statistiska meddelandet ”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2014” (JO 16 SM 1501).

Skördeuppgifter för ekologiskt odlad areal har samlats in sedan år 2003. Resultaten för 2014 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 14 SM 1501.

Slutlig statistik om jordbruksmarkens användning 2014 har redovisats i Statis­tiska meddelanden JO 10 SM 1501.

Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag beräknar SCB norm­skördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i ett Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 1501. Redovisning sker för skördeområden, län, produktionsområden och riket.

 

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.