Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat för 2015 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2016 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Fortsatt stora höstsådda arealer bidrog till en hög spannmålsskörd

Den totala spannmålsarealen var på samma nivå som föregående år. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har dock ändrats. Gynnsamt väder under hösten 2014 medförde stora höstsådda arealer, medan arealerna med de vårsådda spannmålsgrödorna minskade. De höstsådda spannmålsgrödorna ökade med drygt 14 000 hektar och de vårsådda minskade med mer än 22 000 hektar jämfört med föregående år. Trenden var densamma under år 2014. De höstsådda grödorna ger högre hektarskördar än de som sås på våren. Det innebär att 2014 och 2015 års omfördelning från vårsådda till höstsådda spannmålsgrödor leder till en ökning av den totala spannmålsskörden.

Rekordstor areal, hektarskörd och totalskörd av höstvete

Arealen av höstvete, den spannmålsgröda som brukar ge den högsta hektarskörden, ökade med 4 % jämfört med 2014 års stora areal. Jämfört med femårsgenomsnittet är ökningen 27 %. Höstvetearealen uppgick till 394 450 hektar, och är därmed den största någonsin. Även hektarskörden och totalskörden av höstvete blev rekordhöga på riksnivå. Totalskörden har beräknats till 2 984 800 ton, vilket är en ökning med drygt 50 % jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren.

Mer än 48 % av 2015 års totala spannmålsskörd utgörs av höstvete. I den redovisade skörden ingår en stor andel av högavkastande fodervete men även mer låg­avkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter etc.

Största spannmålsskörden sedan 1990

Totalskörden av spannmål (inklusive majs) har beräknats till 6 168 800 ton. Den är därmed 7 % större än föregående års stora totalskörd, 24 % större än femårsgenomsnittet och den största spannmålsskörden på 25 år. I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst en följd av extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling.

Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990–2015

Tusentals ton

 

 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Höga hektarskördar av höstsådd spannmål, särskilt höstvete

God övervintring av de höstsådda grödorna har bidragit till höga skördenivåer på många håll i landet. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstvete till 7 570 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats för landet som helhet. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 20 %.

Uppsala, Östergötlands, Gotlands, Västra Götalands och Västmanlands län är exempel på län med rekordhöga avkastningsnivåer av höstvete. Jämfört med genomsnittsskördarna för de fem föregående åren ökade hektarskördarna av höstvete mest i Uppsala, Västmanlands, Gotlands, Södermanlands och Stockholms län under 2015.

Förhållandena är likartade för råg, höstkorn och höstrågvete med hektarskördar som på riksnivå ligger 11 %, 10 % respektive 17 % högre än motsvarande fem­årsgenomsnitt. Hektarskördarna för råg och höstrågvete tangerar även rekordnivåer från tidigare år. I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå.

 

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2015

kg/hektar

 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Regionala variationer

Från en del håll, särskilt från de sydöstra delarna av landet, har det rapporterats om problem med rödsot i höstkorn som en förklaring till låga skördenivåer. Det har också varit kommentarer om gulrost i en del av grödorna, och ofta i den nya grödan vårrågvete.

Samtidigt som det förekommit både torka och för mycket regn som skadat grödorna har andra lantbrukare angett att 2015 varit något av ett rekordår med höga skördenivåer.

Planerad vårsådd blev i vissa fall träda

En del lantbrukare har påpekat att delar av den planerade vårsådden inte kunde genomföras på grund av för mycket regn. Detta förhållande bekräftas av att arealen med vårsäd var nästan 6 600 hektar mindre i den slutliga jämfört med den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning. En del lantbrukare inom skördeundersökningen har också angett att grödorna fick en dålig start på grund av kyla och regn under våren.

Rekordhög hektarskörd av vårkorn och havre på riksnivå

De vårsådda spannmålsgrödorna har överlag gett högre hektarskördar än föregående år. Vårkornets hektarskörd har på riksnivå beräknats till 5 200 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats någonsin. På länsnivå kan en rekordhög hektarskörd av vårkorn noteras för Skåne län. Avkastningen av havre har beräknats till 4 610 kilo per hektar, vilket också är en rekordnivå för landet som helhet. Vårveteavkastningen är på riksnivå 10 % högre än förra årets hektarskörd och 15 % högre än femårsgenomsnittet. Hektarskördarna av vårkorn och havre är på riksnivå 10 % respektive 11 % högre än förra årets nivåer och 15 % respektive 16 % högre än femårsgenomsnitten. Hektarskörden av blandsäd är 12 % högre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet.

Svåra odlingsbetingelser i Norrland sänkte hektarskördarna

Norrland drabbades av regn i samband med vårbruket vilket ledde till försenad sådd. Den kyliga sommaren fördröjde mognaden och en regnig höst medförde stora obärgade arealer. I Västerbottens och Norrbottens län blev hektarskörden av vårkorn 20 % respektive 45 % lägre än fjolårsresultaten och 12 % respektive 28 % lägre än femårsgenomsnitten.

Uppåt på riksnivå för de vårsådda spannmålsgrödorna

I figur C redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmåls-grödorna för landet som helhet. Jämfört med föregående år är 2015 års hektarskördar för dessa grödor genomgående något högre. Skillnaderna är delvis en effekt av att dessa vårgrödor gav förhållandevis låga avkastningsnivåer förra året.

Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner skördeni-våerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

 

Figur C. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2015

kg/hektar

 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

 

Kärnmajs odlas mest i Skåne

Kärnskörd av majs har nu ingått i skördestatistiken i nio år. Den totala arealen uppgick under 2015 till 16 980 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men omkring 1 300 hektar tröskades. Kärnmajs odlas framförallt i Skåne, men antalet företag som lämnat uppgifter om tröskad majs räcker inte för redovisning av resultat på länsnivå. Majs är en förhållandevis värmekrävande gröda och många lantbrukare har meddelat att majsen farit illa under den kyliga våren och sommaren. För riket som helhet blev 2015 års avkastning av tröskad majs 22 % lägre än fjolårsresultatet och 14 % lägre än genomsnittet för de fem föregående åren.

Hög hektarskörd och totalskörd av ärter

Skörden per hektar av ärter har för landet som helhet beräknats till 3 710 kilo per hektar, vilket tangerar tidigare rekordnivåer. Årets hektarskörd motsvarar en ökning med 15 % jämfört med föregående år och en ökning med 29 % jämfört med femårsgenomsnittet. De regionala variationerna är stora. Det har från olika håll rapporterats om både rekordskördar och missväxt på grund av för stora regnmängder.

De högsta skördenivåerna per hektar på länsnivå fanns under 2015 i Skåne och Gotlands län. Störst areal ärter fanns i Uppsala län.

Den totala skörden har beräknats till 83 100 ton. Odlingsarealen av ärter ökade med 55 % eller nästan 8 000 hektar jämfört med 2014.

Rekordhög hektarskörd av åkerbönor på riksnivå

Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till 3 960 kilo per hektar, den högsta som redovisats under de 12 år som åkerbönor ingått i skördeundersökningen. Hektarskörden ökade med 22 % jämfört med föregående år och med 26 % jämfört med femårsgenomsnittet. På länsnivå nådde hektarskörden av åkerbönor rekordnivå i Skåne län. Åkerbönor brukar mogna sent och en stor andel av arealen skördades under oktober och november.

Totalskörden har beräknats till 99 100 ton och är därmed för femte året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av åkerbönor ökade med 33 % eller med drygt 6 000 hektar jämfört med föregående år. Störst areal åkerbönor på länsnivå odlades i Västra Götalands län.

I figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan år 2004.

 

 

Figur D. Ärter och åkerbönor. Totalskördar 1996–2015

Ton

 

Anm. vattenhalt 15,0 %.

 

 

Rekordstor hektarskörd, areal och totalskörd av höstraps

Hektarskörden av höstraps har på riksnivå beräknats till 3 940 kilo per hektar, vilket är den högsta någonsin. Denna hektarskörd är 6 % högre är fjolårsresultatet och 17 % högre än femårsgenomsnittet. Bra väder i samband med sådden 2014 och därefter en mild höst och vinter bidrog till god övervintring. Den kyliga försommaren förlängde blomningsperioden och missgynnade rapsbaggarna. Det finns enstaka rapporter om att höstrapsen har drösat en del före tröskningen, men annars verkar skörden oftast ha kunnat genomföras under gynnsamma förhållanden. Södermanlands, Östergötlands och Örebro län är exempel på län med rekordhöga avkastningsnivåer av höstraps.

Arealen av höstraps som totalt uppgick till drygt 88 000 hektar var också rekordstor. Totalskörden av höstraps har beräknats till 347 300 ton, även det ett rekord.

Största totala raps- och rybsskörden sedan 1990

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 359 300 ton. Den är därmed 10 % större än föregående års resultat och 19 % större än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av raps och rybs var i stort sett densamma som förra året. Men vårraps­arealen minskade med uppemot 10 000 hektar. Höstrapsarealen ökade istället med nästan 9 000 hektar. Denna omfördelning till den mer högavkastande höstsådda rapsen, samt höstrapsens höga hektarskörd, bidrog till att totalskörden av raps och rybs blev den högsta på 25 år.

I figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

 

Figur E. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2015

 

Tusentals ton

 

 

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

 

Totalskörden av oljelin ökade

Avkastningen per hektar av oljelin var 17 % högre än förra året och 24 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 13 900 ton, vilket är 26 % mer än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Under 2015 var oljelinarealen 7 100 hektar och därmed 8 % större än föregående år.

I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat under senare år. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

 

Figur F. Oljelin. Totalskördar 1996–2015

 

Ton

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Skörd av ettåriga grönfoderväxter

Att ta tillvara stråsäd i form av grönfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, en gröda som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra grödor än stråsädesgrödor till grönfoder”.

Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt). För att kunna jämföra dessa skörderesultat med skördestatistiken för slåttervall, som redovisas vid 83,5 % ts-halt, behöver kvantiteterna för de två grovfodertyperna räknas om till samma ts-halt. Efter omräkning motsvarar den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter drygt 8 % av den totala grovfoderskörden, som består av både slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. För de enskilda länen var andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden störst i Kalmar län – omkring 19 %. Stora andelar fanns också i Skåne län med 17 %, samt i Gotlands och Hallands län med runt 13 %.

För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna från majs som skördats som grönfoder, totalt 553 000 ton. På i stort sett samma nivå följer övriga stråsädesgrödor som skördats som grönfoder – mest blandsäd – med totalt 492 200 ton. Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består i huvudsak av skörd från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” i sina ansökningar om arealstöd. I de fallen saknas infor­mation om vilka grödor det gäller. Totalskörden från dessa arealer uppgick under 2015 till 327 600 ton.

Lägsta totala skörden av matpotatis sedan 2007

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 525 200 ton. Det är i nivå med 2006 och 2007 års rekordlåga totalskördar och en minskning med 5 procent jämfört med 2014 års totalskörd. Orsaken är främst att den odlade arealen matpotatis minskat.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande. I den följande texten är det också den reducerade hektarskörden som avses.

Gävleborgs län har en totalskörd i nivå med föregående år. Västra Götalands län har uppemot 10 % lägre totalskörd än föregående år främst orsakat av en minskad odlingsareal. Norrbottens län och Västerbottens län har 37 % respektive 22 % lägre totalskörd jämfört med fjolåret. Det kyliga vädret under sommaren och rikligt med regn ledde till låga skördar och problem att ta upp potatisen, även frostskador förekom i dessa län. Övriga län uppvisade samma mönster med minskade totalskördar jämfört med föregående år, men resultaten faller inom felmarginalen.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 78 % av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 31 530 kilo per hektar. För Norrbottens län redovisas 27 % lägre hektarskörd jämfört med 2014. I Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, uppgick hektarskörden ändå till 33 130 kilo per hektar.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen redovisning av hektarskörd för skördad areal görs. För riket beräknas endast 190 hektar eller 1,1 % av matpotatisarealen vara obärgad.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 20 990 kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 17 % färskpotatisodlingar, en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2014.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 16 650 hektar. Det innebär en minsk­ning med 990 hektar eller 6 % jämfört med 2014 års slutliga statistik och jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren har arealen minskat med 11 %.

Hög hektarskörd av potatis för stärkelse för fjärde året i rad

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Totalskörden beräknas till 277 300 ton. Hektarskörden för riket skattas till 42 960 kilo per hektar, vilket är i nivå med de tre närmast föregående årens goda skörderesultat. Odlingen av stärkelsepotatis avreglerades och EU-stöd för den kontrakterade stärkelsepotatisen upphörde under 2011, vilket då ledde till en minskad odling. Arealen potatis för stärkelse uppgick 2015 till 6 460 hektar, jämfört med 2011 var odlingsarealen 15 % mindre. Jämfört med 2014 ökade dock arealen med 320 hektar eller 5 %.

Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som istället använts för produk­tion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. För riket beräknas mindre än 10 hektar eller 0,1 % av stärkelsepotatisarealen vara obärgad.

Goda förutsättningar för årets vallskörd

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 5 382 200 ton. Första skörden beräknas till 3 305 900 ton och återväxten till 2 076 300. Totalskörden är i nivå med förra årets skörd. Hektarskördarna beräknas till 6 240 kilo per hektar vilket är högre än 5-årsmedeltalet. Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas som hövikt med 83,5 % torrsubstanshalt. Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen. Den skattade arealen slåttervall uppgick 2015 till 862 820 hektar, betesvallen till 160 010 hektar samt den outnyttjade vallen till 52 990 hektar Arealerna är oförändrade jämfört med 2014.

Liten utvintring samt en kall och regnig vår och försommar i stora delar av landet gjorde att förstaskörden blev mycket stor. Även återväxtskördarna blev överlag höga. Framförallt i Väster- och Östergötland kommenterar många lantbrukare att skörden var mycket hög. I de norra delarna av landet var det problem att få in hö på grund av mycket nederbörd.

Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur G visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi (JO 35 SM 1401).

 

 

Figur G. Skörd av slåttervall omräknat till hövikt, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. torrsubstanshalt 83,5 %.

 

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat alla gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år. Den skördade mängden är mer än dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk där man ofta nöjer sig med en skörd. Det blir också tydligt att den skördade mängden vall per hektar inte alltid är ett mått på avkastningsförmågan utan ett mått på behovet av grovfoder.

Odlingsbetingelser

Torrt väder under 2014 års sensommar och höst ledde återigen till stora höst-sådda arealer. Vintern var mild och gynnsam vilket gav de höstsådda grödorna en bra start. Vårbruket startade tidigt, men regn medförde avbrott på vissa håll och särskilt i de norra delarna av landet blev vårsådden försenad, eller uteblev helt. I juni var det kallare än vad som är normalt och det kyliga, regniga och blåsiga vädret fortsatte under juli och början av augusti. Det har från olika håll rapport­erats om både torkskador och problem med för mycket regn. Mognadsprocessen fördröjdes av det kyliga vädret så när eftersommaren till slut bjöd på dagar med sol och värme i slutet av augusti gick det ändå inte alltid att skörda eftersom grödorna inte var mogna. Under september kom stora regnmängder som medförde att en del fält inte längre blev farbara. Skördearbetet fick skjutas upp och pågick på många håll långt in i november. Särskilt norra Sverige drabbades hårt av stora regnmängder.

Stora obärgade arealer i Norrland

I övre Norrland blev uppemot 9 % av spannmålsarealen obärgad och i nedre Norrland var motsvarande andel runt 5 %. I Mellersta Sveriges Skogsbygder blev närmare 2 % av spannmålsarealen oskördad. I de resterande delarna av landet var andelen obärgad areal lägre. För landet som helhet var det 0,6 % av spannmåls­arealen som inte kunde skördas under 2015.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar nästan 3 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev endast 0,2 % på riksnivå. Den milda och förhållandevis torra senhösten medförde att de sent mognade åkerbönorna kunde tröskas långt in i november.

Av raps- och rypsarealen blev 0,4 % obärgad, vilket är en något lägre andel än de närmast föregående åren. För oljelin blev 0,2 % av arealen obärgad.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev omkring 2 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 190 hektar eller 1,1 %. För potatis för stärkelse beräknas endast 10 hektar eller 0,1 % av arealen vara obärgad.

Viltskador i lantbruksgrödor

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsa-kade av vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 samlades uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen. Resultaten visade att av de lantbrukare som odlade spannmål, trindsäd och oljeväxter hade nästan 38 % viltskador i en eller flera av grödorna. Vildsvin var det djurslag som orsakade störst skada i alla grödor utom i havre, där älg orsakade största skada. Totalt förstördes 42 700 ton spannmål av vildsvin 2014. Mer än en fjärdedel av lantbrukarna angav att förekomsten av vilt påverkar valet av vilka grödor som odlas. Ärter och havre är grödor som många avstår att odla. Resultaten finns redovisade i Viltskador i lantbruksgrödor 2014 (JO 16 SM 1502) som publicerades i juli 2015.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Sta­tistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer. När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i februari 2016 (JO 10 SM 1601) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder.  Se vidare under avsnittet ”Så görs statistiken”.