![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2015 | JO 16 SM 1601 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat
för 2015 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och
slåttervall. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla
odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2016 redovisas också
skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling. Fortsatt stora höstsådda arealer bidrog till en hög spannmålsskörd
Den totala spannmålsarealen var på samma nivå som föregående
år. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har dock ändrats.
Gynnsamt väder under hösten 2014 medförde stora höstsådda arealer, medan
arealerna med de vårsådda spannmålsgrödorna minskade. De höstsådda
spannmålsgrödorna ökade med drygt 14 000 hektar och de vårsådda minskade
med mer än 22 000 hektar jämfört med föregående år. Trenden var densamma
under år 2014. De höstsådda grödorna ger högre hektarskördar än de som sås på
våren. Det innebär att 2014 och 2015 års omfördelning från vårsådda till
höstsådda spannmålsgrödor leder till en ökning av den totala spannmålsskörden. Rekordstor areal, hektarskörd och totalskörd av höstvete
Arealen av höstvete, den spannmålsgröda som brukar ge den
högsta hektarskörden, ökade med 4 % jämfört med 2014 års stora areal.
Jämfört med femårsgenomsnittet är ökningen 27 %. Höstvetearealen uppgick
till 394 450 hektar, och är därmed den största någonsin. Även
hektarskörden och totalskörden av höstvete blev rekordhöga på riksnivå.
Totalskörden har beräknats till 2 984 800 ton, vilket är en ökning
med drygt 50 % jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren. Mer än 48 % av 2015 års totala spannmålsskörd utgörs av
höstvete. I den redovisade skörden ingår en stor andel av högavkastande
fodervete men även mer lågavkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter
etc. Största spannmålsskörden sedan 1990
Totalskörden av spannmål (inklusive majs) har beräknats
till 6 168 800 ton. Den är därmed 7 % större än föregående års
stora totalskörd, 24 % större än femårsgenomsnittet och den största spannmålsskörden
på 25 år. I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan
1990. De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst en följd av extremt
torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad
spannmålsodling. Figur A. Spannmål.
Totalskördar 1990–2015 Tusentals ton
Anm. vattenhalt 14,0 %. Höga hektarskördar av höstsådd spannmål, särskilt höstvete
God
övervintring av de höstsådda grödorna har bidragit till höga skördenivåer på
många håll i landet. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstvete till 7 570 kilo per hektar, vilket
är den högsta som redovisats för landet som helhet. Jämfört med
femårsgenomsnittet är det en ökning med 20 %. Uppsala,
Östergötlands, Gotlands, Västra Götalands och Västmanlands län är exempel på
län med rekordhöga avkastningsnivåer av höstvete. Jämfört med genomsnittsskördarna
för de fem föregående åren ökade hektarskördarna av höstvete mest i Uppsala,
Västmanlands, Gotlands, Södermanlands och Stockholms län under 2015. Förhållandena
är likartade för råg, höstkorn och höstrågvete med hektarskördar som på
riksnivå ligger 11 %,
10 %
respektive 17 %
högre än motsvarande femårsgenomsnitt. Hektarskördarna för råg och höstrågvete
tangerar även rekordnivåer från tidigare år. I figur B redovisas en tidsserie
med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå. Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2015 Anm. vattenhalt 14,0 %. Regionala variationer
Från en del håll, särskilt från de sydöstra delarna av
landet, har det rapporterats om problem med rödsot i höstkorn som en förklaring
till låga skördenivåer. Det har också varit kommentarer om gulrost i en del av
grödorna, och ofta i den nya grödan vårrågvete. Samtidigt som det förekommit både torka och för mycket regn
som skadat grödorna har andra lantbrukare angett att 2015 varit något av ett
rekordår med höga skördenivåer. Planerad vårsådd blev i vissa fall träda
En del lantbrukare har påpekat att delar av den planerade
vårsådden inte kunde genomföras på grund av för mycket regn. Detta förhållande
bekräftas av att arealen med vårsäd var nästan 6 600 hektar mindre i den
slutliga jämfört med den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning.
En del lantbrukare inom skördeundersökningen har också angett att grödorna fick
en dålig start på grund av kyla och regn under våren. Rekordhög hektarskörd av vårkorn och havre på riksnivå
De vårsådda spannmålsgrödorna har överlag gett högre
hektarskördar än föregående år. Vårkornets hektarskörd har på riksnivå
beräknats till 5 200 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats
någonsin. På länsnivå kan en rekordhög hektarskörd av vårkorn noteras för Skåne
län. Avkastningen av havre har beräknats till 4 610 kilo per hektar,
vilket också är en rekordnivå för landet som helhet. Vårveteavkastningen är på
riksnivå 10 % högre än förra årets hektarskörd och 15 % högre än
femårsgenomsnittet. Hektarskördarna av vårkorn och havre är på riksnivå
10 % respektive 11 % högre än förra årets nivåer och 15 %
respektive 16 % högre än femårsgenomsnitten. Hektarskörden av blandsäd är
12 % högre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet. Svåra odlingsbetingelser i Norrland sänkte hektarskördarna
Norrland drabbades av regn i samband med vårbruket vilket
ledde till försenad sådd. Den kyliga sommaren fördröjde mognaden och en regnig
höst medförde stora obärgade arealer. I Västerbottens och Norrbottens län blev
hektarskörden av vårkorn 20 % respektive 45 % lägre än fjolårsresultaten
och 12 % respektive 28 % lägre än femårsgenomsnitten. Uppåt på riksnivå för de vårsådda spannmålsgrödorna
I figur C redovisas en tidsserie med hektarskördar för de
vårsådda spannmåls-grödorna för landet som helhet. Jämfört med föregående år är
2015 års hektarskördar för dessa grödor genomgående något högre. Skillnaderna
är delvis en effekt av att dessa vårgrödor gav förhållandevis låga
avkastningsnivåer förra året. Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog
ner skördeni-våerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av
2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden
för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för
ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska
meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”. Figur C. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2015 Anm. vattenhalt 14,0 %. Kärnmajs odlas mest i Skåne
Kärnskörd av majs har nu ingått i skördestatistiken i nio
år. Den totala arealen uppgick under 2015 till 16 980 hektar. Merparten
av arealen skördades som grönfoder, men omkring 1 300 hektar tröskades. Kärnmajs
odlas framförallt i Skåne, men antalet företag som lämnat uppgifter om tröskad
majs räcker inte för redovisning av resultat på länsnivå. Majs är en
förhållandevis värmekrävande gröda och många lantbrukare har meddelat att
majsen farit illa under den kyliga våren och sommaren. För riket som helhet
blev 2015 års avkastning av tröskad majs 22 % lägre än fjolårsresultatet
och 14 % lägre än genomsnittet för de fem föregående åren. Hög hektarskörd och totalskörd av ärter
Skörden per hektar av ärter har för landet som helhet
beräknats till 3 710 kilo per hektar, vilket tangerar tidigare
rekordnivåer. Årets hektarskörd motsvarar en ökning med 15 % jämfört med
föregående år och en ökning med 29 % jämfört med femårsgenomsnittet. De
regionala variationerna är stora. Det har från olika håll rapporterats om både
rekordskördar och missväxt på grund av för stora regnmängder. De högsta skördenivåerna per hektar på länsnivå fanns
under 2015 i Skåne och Gotlands län. Störst areal ärter fanns i Uppsala län. Den totala skörden har beräknats till 83 100 ton.
Odlingsarealen av ärter ökade med 55 % eller nästan 8 000 hektar
jämfört med 2014. Rekordhög hektarskörd av åkerbönor på riksnivå
Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats
till 3 960
kilo per hektar, den högsta som redovisats under de 12 år som åkerbönor ingått
i skördeundersökningen. Hektarskörden ökade med 22 % jämfört med föregående år
och med 26 %
jämfört med femårsgenomsnittet. På länsnivå nådde hektarskörden av åkerbönor
rekordnivå i Skåne län. Åkerbönor brukar mogna sent och en stor andel av
arealen skördades under oktober och november. Totalskörden har beräknats till 99 100 ton och är därmed för
femte året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av åkerbönor ökade
med 33 %
eller med drygt 6 000 hektar jämfört med föregående år. Störst areal åkerbönor på
länsnivå odlades i Västra Götalands län. I
figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under
senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor
har varit med sedan år 2004. Figur D. Ärter och åkerbönor. Totalskördar 1996–2015 Anm. vattenhalt 15,0 %. Rekordstor hektarskörd, areal och totalskörd av höstraps
Hektarskörden av höstraps har på riksnivå beräknats till 3 940
kilo per hektar, vilket är den högsta någonsin. Denna hektarskörd är 6 %
högre är fjolårsresultatet och 17 % högre än femårsgenomsnittet. Bra väder
i samband med sådden 2014 och därefter en mild höst och vinter bidrog till god
övervintring. Den kyliga försommaren förlängde blomningsperioden och
missgynnade rapsbaggarna. Det finns enstaka rapporter om att höstrapsen har
drösat en del före tröskningen, men annars verkar skörden oftast ha kunnat
genomföras under gynnsamma förhållanden. Södermanlands, Östergötlands och Örebro
län är exempel på län med rekordhöga avkastningsnivåer av höstraps. Arealen av höstraps som totalt uppgick till drygt 88 000
hektar var också rekordstor. Totalskörden av höstraps har beräknats till 347 300
ton, även det ett rekord. Största totala raps- och rybsskörden sedan 1990
Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 359 300
ton. Den är därmed 10 % större än föregående års resultat och 19 %
större än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av raps och rybs var i stort sett
densamma som förra året. Men vårrapsarealen minskade med uppemot 10 000
hektar. Höstrapsarealen ökade istället med nästan 9 000 hektar. Denna
omfördelning till den mer högavkastande höstsådda rapsen, samt höstrapsens höga
hektarskörd, bidrog till att totalskörden av raps och rybs blev den högsta på
25 år. I figur E redovisas hur den totala raps- och
rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren
1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det
mycket höga skördar per hektar av raps och rybs. Figur E. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2015 Tusentals
ton Anm. vattenhalt 9,0 %. Totalskörden av oljelin ökade
Avkastningen per hektar av oljelin var 17 % högre än
förra året och 24 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden har
beräknats till 13 900 ton, vilket är 26 % mer än förra årets
totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Under 2015
var oljelinarealen 7 100 hektar och därmed 8 % större än föregående
år. I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin har
varierat under senare år. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996.
Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en
rekordnivå på mer än 34 000 hektar. Figur F. Oljelin. Totalskördar 1996–2015 Ton
Skörd av ettåriga grönfoderväxter
Att ta tillvara stråsäd i form av grönfoder har blivit allt
vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, en gröda som oftast
skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första
gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas
är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra
grödor än stråsädesgrödor till grönfoder”. Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt
(ts-halt). För att kunna jämföra dessa skörderesultat med skördestatistiken för
slåttervall, som redovisas vid 83,5 % ts-halt, behöver kvantiteterna för
de två grovfodertyperna räknas om till samma ts-halt. Efter omräkning motsvarar
den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter drygt 8 % av den totala
grovfoderskörden, som består av både slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. För
de enskilda länen var andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala
grovfoderskörden störst i Kalmar län – omkring 19 %. Stora andelar fanns
också i Skåne län med 17 %, samt i Gotlands och Hallands län med runt 13 %. För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna
från majs som skördats som grönfoder, totalt 553 000 ton. På i stort
sett samma nivå följer övriga stråsädesgrödor som skördats som grönfoder – mest
blandsäd – med totalt 492 200 ton. Uppgifterna om andra grödor än
stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består i huvudsak av skörd från de
arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” i sina ansökningar om
arealstöd. I de fallen saknas information om vilka grödor det gäller.
Totalskörden från dessa arealer uppgick under 2015 till 327 600 ton. Lägsta totala skörden av matpotatis sedan 2007
Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till
525 200 ton. Det är i nivå med 2006 och 2007 års rekordlåga totalskördar
och en minskning med 5 procent jämfört med 2014 års totalskörd. Orsaken är främst
att den odlade arealen matpotatis minskat. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och
vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.
Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.
Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som
räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för
bortsortering och småfallande. I den följande texten är det också den
reducerade hektarskörden som avses. Gävleborgs län har en totalskörd i nivå med föregående år.
Västra Götalands län har uppemot 10 % lägre totalskörd än föregående år främst
orsakat av en minskad odlingsareal. Norrbottens län och Västerbottens län har 37 %
respektive 22 % lägre totalskörd jämfört med fjolåret. Det kyliga vädret
under sommaren och rikligt med regn ledde till låga skördar och problem att ta
upp potatisen, även frostskador förekom i dessa län. Övriga län uppvisade samma
mönster med minskade totalskördar jämfört med föregående år, men resultaten faller
inom felmarginalen. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra
Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 78 % av
rikets totala matpotatisskörd. Hektarskörden skattas för riket till 31 530 kilo per
hektar. För Norrbottens län redovisas 27 % lägre hektarskörd jämfört med
2014. I Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en
lägre hektarskördenivå, uppgick hektarskörden ändå till 33 130 kilo per
hektar. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i
skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden.
Ingen redovisning av hektarskörd för skördad areal görs. För riket beräknas
endast 190 hektar eller 1,1 % av matpotatisarealen vara obärgad. Hektarskörden
för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 20 990
kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 17 % färskpotatisodlingar,
en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2014. Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 16 650
hektar. Det innebär en minskning med 990 hektar eller 6 % jämfört med 2014
års slutliga statistik och jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren
har arealen minskat med 11 %. Hög hektarskörd av potatis för stärkelse för fjärde året i rad
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och
Kalmar län. Totalskörden beräknas till 277 300 ton. Hektarskörden för
riket skattas till 42 960 kilo per hektar, vilket är i nivå med de tre
närmast föregående årens goda skörderesultat. Odlingen av stärkelsepotatis
avreglerades och EU-stöd för den kontrakterade stärkelsepotatisen upphörde
under 2011, vilket då ledde till en minskad odling. Arealen potatis för
stärkelse uppgick 2015 till 6 460 hektar, jämfört med 2011 var
odlingsarealen 15 % mindre. Jämfört med 2014 ökade dock arealen med 320
hektar eller 5 %. Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här
kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som istället
använts för produktion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår
även utsädesodlingar. För riket beräknas mindre än 10 hektar eller 0,1 %
av stärkelsepotatisarealen vara obärgad. Goda förutsättningar för årets vallskörd
Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till
5 382 200 ton. Första skörden beräknas till 3 305 900 ton
och återväxten till 2 076 300. Totalskörden är i nivå med förra årets
skörd. Hektarskördarna beräknas till 6 240 kilo per hektar vilket är högre
än 5-årsmedeltalet. Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas som
hövikt med 83,5 % torrsubstanshalt. Det är bara skördad vall från slåttervallar
som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som
tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen. Den skattade arealen
slåttervall uppgick 2015 till 862 820 hektar, betesvallen till 160 010
hektar samt den outnyttjade vallen till 52 990 hektar Arealerna är
oförändrade jämfört med 2014. Liten utvintring samt en kall och regnig vår och försommar i
stora delar av landet gjorde att förstaskörden blev mycket stor. Även
återväxtskördarna blev överlag höga. Framförallt i Väster- och Östergötland
kommenterar många lantbrukare att skörden var mycket hög. I de norra delarna av
landet var det problem att få in hö på grund av mycket nederbörd. Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag
I figur G visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden
uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har
delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi
(JO 35 SM 1401). Figur G. Skörd av slåttervall omräknat till hövikt,
kg/hektar
kg/hektar Anm. torrsubstanshalt 83,5 %. Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak
spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat alla
gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till
biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar
med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i
lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år. Den skördade mängden är mer än
dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk där man
ofta nöjer sig med en skörd. Det blir också tydligt att den skördade mängden
vall per hektar inte alltid är ett mått på avkastningsförmågan utan ett mått på
behovet av grovfoder. Odlingsbetingelser
Torrt väder under 2014 års sensommar och höst ledde återigen
till stora höst-sådda arealer. Vintern var mild och gynnsam vilket gav de
höstsådda grödorna en bra start. Vårbruket startade tidigt, men regn medförde
avbrott på vissa håll och särskilt i de norra delarna av landet blev vårsådden
försenad, eller uteblev helt. I juni var det kallare än vad som är normalt och
det kyliga, regniga och blåsiga vädret fortsatte under juli och början av
augusti. Det har från olika håll rapporterats om både torkskador och problem
med för mycket regn. Mognadsprocessen fördröjdes av det kyliga vädret så när
eftersommaren till slut bjöd på dagar med sol och värme i slutet av augusti
gick det ändå inte alltid att skörda eftersom grödorna inte var mogna. Under
september kom stora regnmängder som medförde att en del fält inte längre blev
farbara. Skördearbetet fick skjutas upp och pågick på många håll långt in i
november. Särskilt norra Sverige drabbades hårt av stora regnmängder. Stora obärgade arealer i Norrland
I övre Norrland blev uppemot 9 % av spannmålsarealen
obärgad och i nedre Norrland var motsvarande andel runt 5 %. I Mellersta
Sveriges Skogsbygder blev närmare 2 % av spannmålsarealen oskördad. I de
resterande delarna av landet var andelen obärgad areal lägre. För landet som
helhet var det 0,6 % av spannmålsarealen som inte kunde skördas under
2015. Den obärgade arealen av ärter motsvarar nästan 3 % av
den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev
endast 0,2 % på riksnivå. Den milda och förhållandevis torra senhösten
medförde att de sent mognade åkerbönorna kunde tröskas långt in i november. Av raps- och rypsarealen blev 0,4 % obärgad, vilket är
en något lägre andel än de närmast föregående åren. För oljelin blev 0,2 %
av arealen obärgad. Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev omkring 2 %
obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en
betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget. Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som
helhet uppgå till 190 hektar eller 1,1 %. För potatis för stärkelse
beräknas endast 10 hektar eller 0,1 % av arealen vara obärgad. Viltskador i lantbruksgrödor
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsa-kade
av vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014
samlades uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag
som var med i skördeundersökningen. Resultaten visade att av de lantbrukare som
odlade spannmål, trindsäd och oljeväxter hade nästan 38 % viltskador i en eller
flera av grödorna. Vildsvin var det djurslag som orsakade störst skada i alla
grödor utom i havre, där älg orsakade största skada. Totalt förstördes 42 700 ton spannmål av vildsvin
2014. Mer än en fjärdedel av lantbrukarna angav att förekomsten av vilt
påverkar valet av vilka grödor som odlas. Ärter och havre är grödor som många
avstår att odla. Resultaten finns redovisade i Viltskador i lantbruksgrödor
2014 (JO 16 SM 1502) som publicerades i
juli 2015. Kommentarer till tabellerna
I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit
underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd,
grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med
tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast
föregående åren. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens
osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften.
Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att
medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts
skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns
att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för
osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..). Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder
redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att
hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om
obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket
indikeras av de höga medelfelen. Osäkerheten är en följd av att förekomsten
varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om
obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig
på information från minst 20 företag. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade
arealer. När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall,
betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket
osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan
olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas
om de grundar sig på information från minst 20 företag. Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om
jordbruksmarkens användning som publicerades i februari 2016
(JO 10 SM 1601) och grundar sig på uppgifter från
Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-,
trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har
dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Så görs
statistiken”. |