Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat för 2016 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2017 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Utvintringsskador och torka sänkte hektarskördarna

Försenad höstsådd förra hösten medförde att en del bestånd var svaga och hade svårt att klara vinterns påfrestningar. Det var även en del torkskador som gjorde att utsädet inte grodde som det skulle efter höstbruket. Delar av de höstsådda arealerna kördes upp under våren. Det torra vädret under de höstsådda grödornas utvecklingsfas drog ner avkastningsnivåerna, och på en del gårdar gav de höstsådda grödorna faktiskt lägre hektarskördar än de vårsådda. Slutet av augusti och september erbjöd bra skördeväder på flertalet platser i landet.

Fortsatt stor höstveteareal

Arealen av höstvete minskade med 5 % jämfört med 2015 års rekordstora areal. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en arealökning med 16 %. Totalskörden av höstvete har beräknats till 2 502 100 ton, vilket är nästan 483 000 ton mindre än föregående års rekordskörd. Årets höstveteskörd motsvarar ändå en ökning med 14 % jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren.

Uppemot 46 % av 2016 års totala spannmålsskörd var höstvete. I den redovisade skörden ingår en stor andel av högavkastande fodervete men även mer lågavkastande vetearter såsom dinkel och olika lantvetesorter.

Spannmålsskörden minskade

Totalskörden av spannmål (inklusive majs) har beräknats till 5 480 500 ton. Den är därmed 11 % mindre än föregående års stora spannmålsskörd, och 3 % större än femårsgenomsnittet. I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst en följd av extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling.

 

Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990–2016

Tusentals ton

 

 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Lägsta rågarealen någonsin

Rågodlingen minskade med nästan 30 % jämfört med föregående år och arealen var under 2016 rekordlåg. Totalskörden av råg minskade med 32 %.

Totalskörden av höstrågvete minskade med 36 % medan totalskörden av höstkorn tvärtom ökade med 15 %. Under 2016 års skördeundersökning insamlades uppgifter om rågvete för andra året in uppdelat på höstrågvete och vårrågvete.

Mindre totalskörd av vårkorn

Vårkornskörden har beräknats till 1 427 600 ton, vilket är 9 % mindre än föregående års totalskörd. Havreskörden har skattats till 771 500 ton, vilket är i samma storleksordning som året innan.

Totalskörden av blandsäd har beräknats till 55 400 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Torkan drog ner skördenivåerna för de höstsådda grödorna

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 6 680 kilo per hektar, vilket är 12 % lägre än föregående års rekordhöga avkastningsnivå. Årets hektarskörd var i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren. Förhållandena är likartade för höstkorn och höstrågvete med hektarskördar som på riksnivå ligger 6 % respektive 10 % lägre än 2015 års resultat och i nivå med motsvarande femårsgenomsnitt. Rågavkastningen var i nivå med både femårsgenomsnittet och fjolårsresultatet.

Många lantbrukare i de södra delarna av landet har skrivit kommentarer om att grödorna brådmognade som en följd av det torra vädret. I Skåne, Hallands och Västra Götalands län var hektarskördarna av höstvete lägre än både fjolårsresultaten och genomsnittsnivåerna för de fem föregående åren. I de övriga länen var årets hektarskördar av höstvete över eller i nivå med genomsnittsskördarna för de fem föregående åren. I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå.

 

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2016

kg/hektar

 

Anm. vattenhalt 14,0 %. Höstrågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete åren 2015–2016.

 

Låga hektarskördar av vårkorn i södra Sverige

Vårkornets hektarskörd har på riksnivå beräknats till 4 760 kilo per hektar, vilket är 8 % lägre än föregående års rekordnivå och i nivå med femårsgenomsnittet. Riksavkastningen av havre har beräknats till 4 450 kilo per hektar vilket tangerar fjolårsresultatet. Vårveteavkastningen var på riksnivå 9 % lägre än förra årets hektarskörd och i nivå med femårsgenomsnittet.

Även när det gäller vårsäden märks effekterna av torkan mest i södra Sverige. I Skåne län var hektarskörden av vårkorn 20 % lägre än föregående år, 13 % lägre än femårsgenomsnittet, 4 % lägre än tioårsgenomsnittet och 6 % lägre än normskörden. I Hallands län var hektarskörden av vårkorn 21 % lägre än föregående år, 13 % lägre än femårsgenomsnittet, 7 % lägre än tioårsgenomsnittet och 11 % lägre än normskörden.

I de nordligaste länen blev det en återhämtning av skördenivåerna efter fjolårets mycket låga hektarskördar av vårkorn. Jämfört med föregående år var årets hektarskördar av vårkorn i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län 20 %, 22 % respektive 70 % högre.

I figur C redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmåls-grödorna för landet som helhet. Jämfört med föregående år är 2016 års hektarskördar för dessa grödor vanligen något lägre. Skillnaderna är delvis en effekt av att dessa vårgrödor gav förhållandevis höga avkastningsnivåer 2015.

Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner skördeni-våerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

 

Figur C. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2016

kg/hektar

 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

 

Kärnmajs odlas mest i Skåne

Kärnskörd av majs har ingått i skördestatistiken i tio år. Den totala arealen uppgick under 2016 till 17 450 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men omkring 1 700 hektar tröskades. Kärnmajs odlas framförallt i Skåne och där blev 2016 års avkastning av tröskad majs drygt 7 900 kilo per hektar. Det är en tämligen hög skördenivå som tangerar tidigare rekord från åren 2011 och 2014. Majs är en förhållandevis värmekrävande gröda, och gemensamt för de aktuella åren är varmt väder under sommarmånaderna.

Hög hektarskörd av ärter

Variationerna är stora, men på riksnivå har skördeavkastningen per hektar beräknats till 3 680 kilo per hektar, vilket är i nivå med förra årets höga hektarskörd och ett tidigare rekord från år 1996.

Den odlade arealen av ärter ökade med 12 % jämfört med föregående år och med 62 % jämfört med femårsgenomsnittet. Det är främst i slättbygdsområdena som odlingen av ärter har ökat. Den stora ökningen i dessa högavkastande odlingsområden har bidragit till den höga hektarskörden på riksnivå. De regionala variationerna är stora. Det har från olika håll rapporterats om både rekordskördar och missväxt på grund av torka eller för stora regnmängder.

De högsta skördenivåerna per hektar på länsnivå fanns i år i Östergötlands, Kalmar och Gotlands län. I Skåne län var hektarskörden av ärter 20 % lägre än föregående års resultat. Störst areal ärter fanns under 2016 i Uppsala län.

Fortsatt hög totalskörd av åkerbönor

Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till 3 520 kilo per hektar. Den minskade med 11 % jämfört med fjolårsresultatet och är i nivå med femårsgenomsnittet. Åkerbönor brukar mogna sent och en del av arealen skördades under oktober.

Totalskörden har beräknats till 103 900 ton och är därmed för sjätte året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av åkerbönor ökade med 18 % jämfört med fjolåret. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där mer än 40 % av odlingsarealen var belägen under 2016.

I figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan år 2004.

 

Figur D. Ärter och åkerbönor. Totalskördar 1996–2016

Ton

 

Anm. vattenhalt 15,0 %.

 

Hektarskörden av höstraps minskade mest i Skåne

Hektarskörden av höstraps har för landet som helhet beräknats till 3 000 kilo per hektar, en minskning med 24 % jämfört med förra årets rekordavkastning. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med 15 %. Problem med utvintringsskador har många gånger angetts som förklaring till låga skördenivåer. Det har förekommit relativt ofta på gårdsnivå att hektarskörden av höstraps varit lägre än hektarskörden av vårraps. Kommentarer om skador av kålmal och andra växtskadegörare har varit vanliga.

På regional nivå var hektarskörden av höstraps signifikant lägre än föregående års resultat i alla län utom i Södermanlands län. I Skåne län var hektarskörden av höstraps 26 % lägre än fjolårsresultatet, 22 % lägre än femårsgenomsnittet, 21 % lägre än tioårsgenomsnittet och 28 % lägre än normskörden.

Minskad totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 268 500 ton. Den är därmed 25 % mindre än föregående års resultat och 15 % mindre än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av raps och rybs var i stort sett densamma som förra året. Men höstrapsarealen minskade med 5 % eller knappt 4 800 hektar. Vårrapsarealen ökade istället med drygt 2 900 hektar.

I figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Figur E. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2016

 

Tusentals ton

 

 

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Totalskörden av oljelin ökade

Avkastningen per hektar av oljelin blev på riksnivå 1 990 kilo per hektar, vilket är i nivå med förra årets resultat och 16 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 16 800 ton, vilket är 21 % mer än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 18 % större än fjolårets.

I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat under senare år. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

 

Figur F. Oljelin. Totalskördar 1996–2016

 

Ton

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Skörd av ettåriga grönfoderväxter

Att ta tillvara stråsäd i form av grönfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, en gröda som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra grödor än stråsädesgrödor till grönfoder”.

Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt). För att kunna jämföra dessa skörderesultat med skördestatistiken för slåttervall, som redovisas vid 83,5 % ts-halt, behöver kvantiteterna för de två grovfodertyperna räknas om till samma ts-halt. Efter omräkning motsvarar den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter uppemot 10 % av den totala grovfoderskörden, som består av både slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. För de enskilda länen var andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden störst i Kalmar och Skåne län, med nästan 19 % ettåriga grönfoderväxter. Stora andelar fanns också i Hallands och Gotlands län med omkring 13–14 %. Det är i dessa län som grönfodermajs odlas i stor utsträckning.

För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna från ettåriga odlingar från majs som skördats som grönfoder, totalt 638 600 ton. På en något lägre nivå följer övriga stråsädesgrödor som skördats som grönfoder – mest blandsäd – med totalt 497 700 ton. Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består i huvudsak av skörd från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” i sina ansökningar om arealstöd. I de fallen saknas information om vilka grödor det gäller. Totalskörden från dessa arealer uppgick under 2016 till 284 300 ton.

Totala matpotatisskörden i nivå med femårsgenomsnittet

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 551 500 ton. Det är 5,0 % högre än 2015 års slutliga totalskörd och i nivå med femårsgenomsnittet.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande. I den följande texten är det också den reducerade hektarskörden som avses.

Västerbottens län och Norrbottens län hade 40 % respektive 33 % högre totalskörd jämfört med 2015 års låga skörd. Både Örebro och Gotlands län hade 18 % högre totalskörd jämfört med föregående år. Västra Götalands län hade 16 % högre totalskörd än föregående år främst tack vare en ökad odlingsareal. För övriga län är totalskördarna i nivå med föregående års resultat för länen.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 77 % av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 31 810 kilo per hektar. För Västerbottens och Norrbottens län var hektarskörden omkring 30 % högre jämfört med 2015. I Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, uppgick hektarskörden ändå till 32 370 kilo per hektar.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen redovisning av hektarskörd för skördad areal görs.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 20 900 kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 17 % färskpotatisodlingar, vilket är på samma nivå som 2015.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 17 330 hektar. Det innebär en ökning med 680 hektar eller drygt 4 % jämfört med 2015 års slutliga statistik.

Hög hektar- och totalskörd av potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Totalskörden beräknas till 309 800 ton. Hektarskörden för riket skattas till 45 060 kilo per hektar, vilket är i nivå med de fyra närmast föregående årens goda skörderesultat. Odlingen av stärkelsepotatis avreglerades och EU-stöd för den kontrakterade stärkelsepotatisen upphörde under 2011, vilket då ledde till en minskad odling. Arealen potatis för stärkelse uppgick 2016 till 6 880 hektar, jämfört med 2011 var odlingsarealen 10 % mindre.

Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som istället använts för produk­tion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Lägre totalskörd av slåttervall 2016

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 4 733 700 ton. Första skörden beräknas till 2 835 800 ton och återväxten till 1 897 900 ton. Totalskörden blev cirka 12 procent lägre jämfört med 2015. Den totala hektarskörden från första skörd och återväxt har beräknats till 5 880 kilo per hektar, vilket är i nivå med skörden 2015. Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas som hövikt med 83,5 % torrsubstanshalt.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen. Den skattade arealen slåttervall uppgick 2016 till 805 460 hektar, betesvallen till 173 710 hektar samt den outnyttjade vallen till 73 390 hektar. Den totala arealen slåtter och betesvall har minskat med 23 270 hektar sedan 2015 och den skattade slåttervallsarealen har minskat med 6,5 %.

Den torra våren och försommaren påverkade framförallt förstaskörden i delar av Södra Sverige. På de flesta håll kompenserades det av återväxtskördarna och den totala hektarskörden blev jämförbar med föregående år. Undantaget var Södermanlands län där hektarskörden var mindre än 2015 och Jämtlands län där hektarskörden var större än 2015.

Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur G visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi (JO 35 SM 1401).

 

Figur G. Skörd av slåttervall omräknat till hövikt, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. torrsubstanshalt 83,5 %.

 

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år. Den skördade mängden är mer än dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk där man ofta nöjer sig med en skörd. Det blir också tydligt att den skördade mängden vall per hektar inte alltid är ett mått på avkastningsförmågan utan ett mått på behovet av grovfoder.

Odlingsbetingelser

De höstsådda arealerna var återigen förhållandevis stora, men höstsådden 2015 blev försenad och detta tillsammans med torka och snigelangrepp under hösten ledde ofta till försvagade bestånd och utvintringsskador. Delar av de höstsådda arealerna kördes upp efter vintern. Även under våren och försommaren var det periodvis alltför torrt. Vårgrödornas utveckling påverkades starkt av om sådden hade genomförts strax före en regnskur eller inte. Under sommarmånaderna var det varmt och fortsatt mindre regnmängder än normalt på flertalet platser i landet. Särskilt från Skåne har det rapporterats om torkskador på grödorna. Skördearbetet kunde genomföras i augusti och september under bra väderförhållanden. Från norra Sverige har det dock kommit kommentarer från många lantbrukare om problem med för mycket regn under våren, sommaren och hösten.

Obärgade arealer

I övre Norrland blev uppemot 6 % av spannmålsarealen obärgad och i nedre Norrland var motsvarande andel närmare 2 %. I Mellersta Sveriges och Götalands skogsbygder blev omkring 1 % av spannmålsarealen oskördad. I de resterande delarna av landet var andelen obärgad areal lägre. För landet som helhet var det 0,3 % av spannmålsarealen som inte kunde skördas under 2016.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 1 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev endast 0,5 % på riksnivå.

Av den totala raps- och rypsarealen blev 1 % obärgad, med störst andelar för vårraps och vårrybs. För oljelin blev runt 1 % av arealen obärgad.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev omkring 1 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 140 hektar eller 0,8 %. För potatis för stärkelse beräknas endast 20 hektar eller 0,3 % av arealen vara obärgad.

Viltskador i lantbruksgrödor

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Sta­tistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer. När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i mars 2017 (JO 10 SM 1701) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Så görs statistiken”.