Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2017

JO 16 SM 1801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat för 2017 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2018 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventio­nell odling.

Groningsskador i fält och stora obärgade arealer

Våren var ovanligt torr och kall och det förekom frostskador på bland annat vårkorn, ärter, höstraps, vårraps och oljelin. Det torra och kalla vädret fortsatte under sommaren och på en del håll drabbades grödorna av vattenbrist och brådmognade. När skördeperioden närmade sig började det regna, vilket ofta ledde till höga vattenhalter i de skördade kvantiteterna. Regnväder fortsatte sedan att komma in över landet periodvis under hela hösten. För de grödor som inte kunde skördas före höstregnen ökade problemen med liggsäd och grödorna började i många fall gro ute på fälten, med kvalitetsproblem som följd. De helt obärgade arealerna blev större än vad som är normalt.

Rekordstor höstveteareal

Arealen av höstvete uppgick under 2017 till 407 570 hektar vilket är den största någonsin. Höstvetearealen ökade med 9 % jämfört med 2016 års areal, och med 24 % jämfört med femårsgenomsnittet. Totalskörden av höstvete har beräknats till 3 00 000 ton, vilket är nästan 498 000 ton mer än förra årets totalskörd och i nivå med rekordskörden 2015. Årets höstveteskörd ökade 20 % jämfört med fjolårsresultatet och med 31 % jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren.

Hälften av 2017 års totala spannmålsskörd utgörs av höstvete. I den redovisade skörden ingår en stor andel av högavkastande fodervete, men även mer lågavkastande vetearter såsom dinkel och olika lantvetesorter.

Mer höstvete bidrog till högre spannmålsskörd

Totalskörden av spannmål (inklusive majs) har beräknats till 5 958 400 ton. Den är därmed 9 % större än föregående års spannmålsskörd, och 8 % större än fem­årsgenomsnittet. Höstvete svarar för den största delen av ökningen. I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst en följd av extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling.

Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990–2017

 

Tusentals ton

 


 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Den totala rågskörden ökade också

Den totala skörden av råg ökande med 40 % jämfört med förra årets låga totalskörd. Rågarealen var rekordlåg under 2016, men hade nu ökat med 28 %. Hektar skörden av råg skattas till 6 660 kilo per hektar och tangerar därmed tidigare rekordnivåer. Grödor som mognar tidigt, såsom råg, höstkorn och vårkorn, hade under den regniga hösten ofta bättre skördeutfall än de som mognar sent.

Totalskörden av höstrågvete är i nivå med fjolårsresultatet medan totalskörden av höstkorn ökade med 12 %.

Mer vårkorn och mindre havre

Vårkornskörden har beräknats till 1 512 100 ton, vilket är 6 % mer än föregående års totalskörd. Havreskörden har skattats till 676 400 ton, vilket är 12 % mindre än året innan.

Totalskörden av blandsäd har beräknats till 41 100 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Höstsådda grödornas hektarskördar något över fjolårsnivåerna

Hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna är överlag något högre än förra årets resultat, då höstgrödorna istället gav låga skördenivåer. De höstsådda grödorna mognar tidigare än de vårsådda, och hann i något högre grad tröskas innan höstregnen började försvåra skördearbetet.

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 360 kilo per hektar, vilket är 10 % högre än föregående års avkastningsnivå och 6 % högre än genomsnittet för de senaste fem åren. Förhållandena är likartade för råg, höstkorn och höstrågvete, med hektarskördar som på riksnivå ligger 9 %, 11 % respektive 10 % högre än 2016 års resultat och 8 %, 4 % respektive 6 % högre än motsvarande femårsgenomsnitt. I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå. Regionalt var avkastningen av höstvete särskilt hög i Västra Götalands län där årets hektarskörd var 19 % högre än fem­årsgenomsnittet för länet.

 

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2017

kg/hektar

 

Anm. vattenhalt 14,0 %. Höstrågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete åren 2015–2017.

 

Av vårsådd spannmål på riksnivå gav vårkorn högst hektarskörd

Vårkornets hektarskörd har för landet som helhet beräknats till 5 210 kilo per hektar, vilket är 9 % mer än föregående års förhållandevis låga nivå och 8 % mer än femårsgenomsnittet. Riksavkastningarna av vårvete, havre och blandsäd tangerar fjolårsresultateten.

I figur C redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmåls­grödorna för landet som helhet. Under de två åren 1992 och 2006 var det sommartorka som drog ner skördenivåerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

 

Figur C. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2017

kg/hektar

 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Låga hektarskördar i län med stora obärgade arealer

Stora obärgade arealer sänker hektarskördarna, och när det gäller skördeutfallet för vårkorn och havre märks effekterna av de svåra skördeförhållandena i norra Sverige. I Norrbottens län är hektarskörden av vårkorn 48 % lägre än 2016 och 41 % lägre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden av havre blev endast 570 kilo per hektar. I Västerbottens län är hektarskörden av vårkorn 34 % lägre än 2016 och 30 % lägre än femårsgenomsnittet. Länets hektarskörd av havre blev 830 kilo per hektar, vilket är 72 % lägre än fjolårsresultatet. Detta trots att de grödor som kunnat skördas ofta har haft en ovanligt hög avkastning per hektar.

Exempel på andra län med stora obärgade arealer är Västernorrlands, Gävleborgs, Kronobergs, Jämtlands, Kalmar och Blekinge län. I dessa län ligger årets hektarskördar av vårkorn vanligen nära femårsgenomsnitten i sina respektive län. I de övriga länen är årets hektarskördar av vårkorn ofta högre än femårsgenomsnitten. Rekordhöga hektarskördar av vårkorn noteras i Östergötlands och i Västmanlands län. I Örebro län tangerar avkastningsnivån tidigare rekord.

Kärnmajs odlas mest i Skåne

Kärnskörd av majs har ingått i skördestatistiken i elva år. Den totala arealen uppgick under 2017 till nästan 18 000 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men omkring 1 200 hektar tröskades. Kärnmajs odlas framförallt i Skåne och där blev 2017 års avkastning av tröskad majs drygt 7 500 kilo per hektar. Majs är en förhållandevis värmekrävande gröda, och en del av de odlare som rapporterat in skördeuppgifter för tröskad majs har lämnat kommentarer om att skörden var lägre än normalt.

Totalskörden av ärter minskade

På riksnivå har skördeavkastningen per hektar beräknats till 3 450 kilo per hektar, vilket är 6 % lägre än förra årets förhållandevis höga hektarskörd. De regionala variationerna är stora. Det har från olika håll rapporterats om både rekordskördar och missväxt – på grund av både torka och för stora regnmängder.

Den odlade arealen av ärter minskade med 5 % jämfört med föregående år men ökade med 37 % jämfört med femårsgenomsnittet.

De högsta skördenivåerna per hektar på länsnivå skördades i Skåne, Östergötlands, Gotlands och Kalmar län. Störst areal ärter fanns under 2017 i Uppsala län.

Totalskörden av ärter har beräknats till 82 200 ton. Det motsvarar en minskning med 11 % jämfört med 2016 och en ökning med 38 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Fortsatt hög totalskörd av åkerbönor

Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till 3 590 kilo per hektar. Den är därmed i nivå med fjolårsresultatet. Åkerbönor brukar mogna sent och en del av arealerna skördades under oktober och november.

Totalskörden har beräknats till 109 400 ton och är för sjunde året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av åkerbönor ökade med 3 % jämfört med fjolåret och med 40 % jämfört med femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där mer än 40 % av odlingsarealen var belägen under 2017.

I figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan 2004.

 

Figur D. Ärter och åkerbönor. Totalskördar 1996–2017

Ton

 

Anm. vattenhalt 15,0 %.

 

Hektarskörden av höstraps ökade jämfört med förra året

Hektarskörden av höstraps har för landet som helhet beräknats till 3 430 kilo per hektar, en ökning med 14 % jämfört med förra årets låga avkastning. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med 3 %. Problem med sniglar och utvintringsskador har ibland angetts som förklaring till låga skördenivåer. Kommentarer om skador av jordloppor, frost vid blomningen, vivlar och andra växtskadegörare har också varit vanliga. På regional nivå är hektarskörden av höstraps både lägre och högre än femårsgenomsnitten i de olika länen.

Rekordstor höstrapsareal

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i grödgruppen raps och rybs, ökade med 26 % jämfört med 2016 och med 37 % jämfört med den genomsnittliga arealen för de fem föregående åren. Höstrapsarealen uppgick under 2017 till 105 480 hektar, vilket är en rekordstor areal. Arealen ökade i alla odlingslänen – både jämfört med förra året och med femårsgenomsnitten. Den procentuella arealökningen var särskilt stor i de norra delarna av odlingsområdet. Totalskörden av höstraps har beräknats till 361 300 ton, även det ett rekord. Höstrapsskörden ökade med 44 % jämfört med fjolåret och med 33 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Största totalskörden av raps och rybs på 27 år

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 377 300 ton, vilket är den största raps- och rybsskörden som redovisats sedan år 1990. Årets raps- och rybsskörd är 41 % större än föregående års resultat och 17 % större än femårsgenomsnittet. Ökningen är främst en följd av att höstrapsarealen har ökat.

I figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Figur E. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2017

Tusentals ton

 

 

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Totalskörden av oljelin minskade

Avkastningen per hektar av oljelin blev på riksnivå 1 720 kilo per hektar, vilket är 14 % lägre än förra årets resultat och i nivå med femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 7 800 ton, vilket är en halvering jämfört med förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets olje­linareal var 46 % mindre än fjolårets. Oljelin mognar sent och en del av årets arealer skördades långt in i november.

I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat under senare år. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

 

Figur F. Oljelin. Totalskördar 1996–2017

Ton


Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Skörd av ettåriga grönfoderväxter

Att ta tillvara stråsäd i form av grönfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, en gröda som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra grödor än stråsädesgrödor till grönfoder”.

Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt). För att kunna jämföra dessa skörderesultat med skördestatistiken för slåttervall, som redovisas vid 83,5 % ts-halt, behöver kvantiteterna för de två grovfodertyperna räknas om till samma ts-halt. Efter omräkning motsvarar den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter under 2017 drygt 10 % av den totala grovfoderskörden, som består av både slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. För de enskilda länen var andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden störst i Kalmar län med över 20 % ettåriga grönfoderväxter. Stora andelar fanns också i Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län med omkring 14–15 %. Det är i dessa län som grönfodermajs odlas i stor utsträckning.

För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna från ettåriga grödor från majs som skördats som grönfoder, totalt 627 500 ton. I samma storleksordning följer övriga stråsädesgrödor som skördats som grönfoder – mest blandsäd – med totalt 576 800 ton. Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består i huvudsak av skörd från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” i sina ansökningar om arealstöd. I de fallen saknas information om vilka grödor det gäller. Totalskörden från dessa arealer uppgick under 2017 till 376 000 ton.

Många lantbrukare skrev kommentarer om att de hade planerat att tröska grödorna, men istället tog grönfoderskörd eftersom grödorna mognade sent eller därför att höstregnen medförde att marken inte bar tröskan, och ibland på grund av grovfoderbrist i regionen. Den finns också exempel på lantbrukare som använde äldre lättare maskiner för grönfoderskörd av små balar, för att marken inte heller bar de ordinarie maskinerna för grönfoderskörd av de större rundbalarna.

För Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder och Andra grödor än stråsädesgrödor till grönfoder redovisas för 2017 något större totala skördar än tidigare år, men skillnaderna ligger inom felmarginalen för de närmast föregående åren. När det gäller majs finns rapporter om lägre grönfoderskörd under 2017 på grund av den kyliga sommaren och även på grund av sen skörd med mycket spill. I figur G redovisas hur de totala grönfoderskördarna har varierat under de sju år som skörd av ettåriga grönfoderväxter ingått i skördestatistiken.

 

Figur G. Ettåriga grönfoderväxter. Totalskördar 2011–2017

Ton

Anm. torrsubstanshalt 30,0 %.

 

Obärgade arealer minskade skörden av matpotatis

Den svenska skörden av matpotatis beräknas till 527 000 ton år 2017. Det är 4 % lägre än 2016 år och 3 % lägre än femårsgenomsnittet. Det innebär en totalskördenivå på samma låga nivå som åren 2006, 2007 och 2015.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande. I den följande texten är det också den reducerade hektarskörden som avses.

Västerbottens län har 24 % lägre totalskörd än 2016. Hallands och Skåne län har 15 respektive 6 % lägre totalskörd. I dessa län fanns det stora obärgade arealer 2017. Östergötlands län har 21 % större totalskörd än 2016, tack vare en ökad odlingsareal och ökad skörd per hektar. För övriga län är totalskördarna i nivå med 2016 års resultat för länen.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 77 % av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis skattas för riket till 30 840 kilo per hektar, vilket är i nivå med 2016 års hektarskörd. Östergötlands län redovisar den högsta hektarskörden med 38 910 kilo per hektar, vilket är 3 450 kilo mer per hektar än 2016. Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet uppgår till 31 400 kilo per hektar, vilket är i nivå med 2016 år trots att den obärgade arealen är omfattande i länet. Även Hallands län har mycket obärgat och hektarskörden är nästan 6 000 kilo per hektar lägre än i fjol och uppgår till 32 610 kilo per hektar.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 20 230 kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 16 % färskpotatisodlingar, vilket är på samma nivå som 2016.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 17 090 hektar. Det innebär en minskning med 240 hektar eller 1 % jämfört med 2016.

Skörden av stärkelsepotatis fortsatte att öka

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Totalskörden beräknas till 325 500 ton, vilket är drygt 5 % mer än 2016 och 19 % högre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden för riket skattas till 43 530 kilo per hektar, vilket är i nivå med femårsgenomsnittet. Odlingen av stärkelsepotatis avreglerades och EU-stöd för den kontrakterade stärkelsepotatisen upphörde under 2011, vilket då ledde till en minskad odling efterföljande år. Arealen har dock ökat succesivt och arealen potatis för stärkelse uppgick 2017 till 7 480 hektar och närmar sig därmed återigen 2011 års nivå för odlingsarealen.

Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som istället använts för produk­tion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Stora regionala variationer i årets vallskörd

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 4 879 200 ton. Första skörden beräknas till 2 926 500 ton och återväxten till 1 952 700 ton. Den totala hektarskörden från första skörd och återväxt har beräknats till 6 120 kilo per hektar, vilket är i nivå med skörden 2016. Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas som hövikt med 83,5 % torrsubstanshalt.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen. Den skattade arealen slåttervall uppgick 2017 till 797 330 hektar, betes­vallen till 177 840 hektar samt den outnyttjade vallen till 59 930 hektar. Den totala arealen slåtter- och betesvall har minskat med 17 450 hektar sedan 2016 men den skattade arealen slåttervall är oförändrad.

2017 utmärkte sig som ett år med stora variationer i nederbörd. Norra Sverige drabbades av stora regnmängder och i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län var hektarskörden av vall 2528 % lägre 2017 jämfört med 2016. Även i Uppsala län var hektarskörden 26 % lägre än 2016 men där var det snarare bristen på nederbörd som påverkade skörden negativt. I Skåne och Jönköpings län var hektarskörden nästan 30 % högre jämfört med 2016 medan den i Dalarna var nästan 60 % högre än året innan.

Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur H visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi (JO 35 SM 1401).

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år.

Den skördade mängden är mer än dubbelt så stor för företag med mjölkproduk­tion jämfört med småbruk där man ofta nöjer sig med en skörd. Det blir också tydligt att den skördade mängden vall per hektar inte alltid är ett mått på avkastningsförmågan utan ett mått på behovet av grovfoder.

 

Figur H. Skörd av slåttervall omräknat till hövikt, kg/hektar

 



kg/hektar

Anm. torrsubstanshalt 83,5 %.

 

Odlingsbetingelser – kall vår, torr sommar och regn när grödorna skulle skördas

Hösten 2016 såddes ovanligt stora arealer av främst höstvete och höstraps. Det förekom dock en del rapporter om torkskador och snigelangrepp som ledde till ojämn uppkomst och omsådd. Även under våren var det periodvis alltför torrt. Våren var också kylig och grödorna skadades av frost på en del håll. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmängder än normalt på flertalet platser i landet, vilket i vissa fall ledde till torkskador på grödorna. De regionala varia­tionerna är stora – samtidigt som det förekommit torka som dragit ner hektarskördarna har en del lantbrukare haft ovanligt höga skördenivåer.

För grödor som mognar tidigt inleddes skördearbetet under goda väderförhål-landen. Men i september började regnväder dra in över landet och det regniga vädret fortsatte sedan under hela hösten. Skördearbetet försenades och försvå-rades. Grödorna började i många fall gro i axen där de stod kvar ute i fält, med kvalitetsproblem och obärgade arealer som följd. Regnen ledde också till liggsäd och höga vattenhalter i de kvantiteter som kunde skördas, vilket medförde ökade torkningskostnader. En del kvantiteter har fått kasseras efter skörd eftersom de inte kunde torkas ner till lagringsduglighet tillräckligt snabbt. En del arealer som skulle tröskas har skördats som ensilage istället. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten för maskinerna som orsak till att arealer har lämnats helt oskördade.

Stora obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet beräknas uppemot 2 % av spannmålsarealen vara obärgad. Det motsvarar drygt 18 000 hektar och överstiger vad som är normalt. De regionala variationerna är stora och Norrland drabbades särskilt hårt. I Västerbottens och Norrbottens län blev 44 % respektive 50 % av spannmålsarealen obärgad. I Gävleborgs och Västernorrlands län uppgick andelen obärgad spannmålsareal till 15 % respektive 20 %. Andra län med stora obärgade arealer är Jämtlands och Kronobergs län med 6 %, Kalmar län med 4 % och Blekinge, Jönköpings och Värmlands län med cirka 3 % av spannmålsarealen helt oskördad.

För raps- och rybsarealen blev den obärgade arealen nästan 1 %, vilket motsvarar 900 hektar.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 3 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev 2 % på riksnivå. Av oljelin­arealen beräknas 5 % vara obärgad. Även för dessa grödor är andelen obärgad areal större än normalt, och de regionala variationerna är stora.

För de ovan redovisade grödorna och grödgrupperna är de obärgade arealerna något lägre än i den preliminära statistiken. Den regniga hösten försenade skördearbetet och en del arealer tröskades i oktober, november och i enstaka fall i december. Information om sent skördade arealer har samlats in till den nu redovisade slutliga statistiken.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev runt 1 800 hektar eller över 2 % obärgade, vilket också är mer än vad som är normalt. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 650 hektar eller nästan 4 %. För potatis för stärkelse beräknas 200 hektar eller uppemot 3 % av arealen vara obärgad.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. När grödorna står kvar länge på fälten får djuren ökade möjligheter att förstöra skörden.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer. När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgift­erna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i oktober 2017 (JO 10 SM 1703) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Så görs statistiken”.