Fakta om statistiken

Statistikens ändamål och innehåll
Information om statistikens framställning
Information om statistikens kvalitet

Sedan lång tid tillbaka har i Sverige varje år uppskattningar av skördar inom jord­bruket redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skörde­skadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten att ha ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält används inte längre.

För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på intervjuundersökningar per telefon. Från och med 2005 kan jordbrukarna även välja att lämna uppgifterna via internet.

För potatis baserades statistiken åren 1999–2005 på uppgifter som insamlades via postenkät till jordbrukare med kompletterande telefonundersökning. Från och med 2006 baseras statistiken på intervjuundersökning per telefon. Jordbrukarna kan även välja att lämna uppgifterna via internet.

I vall utfördes de objektiva skördeuppskattningarna med provtagningar i fält i full utsträckning fram till och med 1992. Under åren 1993–1997 gjordes endast viss provtagning i första skörd av slåttervall. Därefter upphörde undersökningen 1998 för att sedan återinföras 2002, då som en postenkätundersökning med kompletterande uppgiftsinsamling per telefon. Från och med 2008 ingår även undersökningen om skörd av slåttervall i ett gemensamt skördeinsamlingssystem där statistiken baseras på intervjuundersökning per telefon. Jordbrukarna kan även välja att lämna uppgifterna via internet.

Denna statistik är till stor del EU-reglerad då uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Statistikens ändamål och innehåll

Den population som den slutliga statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2017 ingick i Lantbruksregistret (LBR).

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

För riket totalt och uppdelat på län och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande följande uppgifter:

– Odlad areal (hektar)

– Totalskörd (ton)

– Hektarskörd (kg/ha)

– Hektarskörd (kg/ha), reducerad (endast för potatis)

– Totalskörd (ton) och hektarskörd (kg/ha) för återväxt (för slåttervall)

– Obärgad areal (hektar och procent)

– Grönfoderareal (hektar och procent)

Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar med mera.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen redovisning av hektarskörd per skördad areal görs.

Uppgifter redovisas för kärnskörd av grödorna höstvete (inklusive dinkel), vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd och majs till mognad, samt ärter och åkerbönor till mognad. Råg utgörs huvudsakligen av höstsådd höstråg. Marginella kvantiteter av vårråg ingår också. Uppgifter om fröskörd redovisas för höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och oljelin. Uppgifter om skörd av grönfoder redovisas för stråsädesgrödor exklusive majs, majs och för andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Uppgifter om skörd redovisas även för matpotatis, potatis för stärkelse och slåttervall. Grödor som odlas för produktion av energi ingår i de redovisade kvantiteterna.

Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. I grödgruppen trindsäd ingår ärter och åkerbönor för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och foderärter (ej konservärter).

Med blandsäd avses stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar för skörd av mogen gröda. Med grönfoder avses skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. I potatis för stärkelse ingår även utsädesodlingar.

Information om statistikens framställning

Som urvalsram användes Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd avseende 2017. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer. Fyra olika urval drogs; ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (4 425 företag), ett för matpotatis (714 företag), ett för potatis för stärkelse (204 företag) och slutligen ett för slåttervall (1 270 företag). Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2017 brukade mer än 5,0 hektar åkermark.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas även kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt. De uppgivna kvantiteterna omräknas till 30,0 % torrsubstanshalt, vilket motsvarar att all skörd omräknats till vikt i form av ensilage.

Med ledning av varje företags grödarealer beräknas företagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealbaserade stöd tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella grödarealer beräknas totala skördar. Vid skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i det Statistiska meddelandet ”Jordbruksmarkens användning 2017” (JO 10 SM 1703). Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken minskats med arealer skördade som grönfoder.

För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera ned den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar. För matpotatis görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats som färskpotatis. För potatis för stärkelse görs ingen korrigering för småfallande.

I samband med datainsamlingen av uppgifter om skörden av slåttervall insamlas även uppgifter om den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Skördeundersökningen har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas till standardvattenhalten 16,5 % (83,5 % torrsubstanshalt), vilket motsvarar att all skörd omräknats till vikt i form av hö.

Information om statistikens kvalitet

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Medelfel

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 35 000 kg per hektar och ett skattat relativt medelfel på 1,5 % (det vill säga 525 kg per hektar) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 000 ± 2 x 525 (det vill säga 33 950–36 050 kg per hektar) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 + 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för hektar- och totalskörd identisk. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter samt för skörd av grönfoder är medelfelet för totalskörden ofta större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För slåttervall är medelfelet för totalskörden oftast större än medelfelet för hektarskörden beroende på en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen då den fördelats på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall.

Bortfall

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 5,4 % (239 företag), varav vägrare 3,2 % (143 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 8,5 % (61 företag) och för potatis för stärkelse 6,4 % (13 företag). För vallundersökningen var bortfallet 11,9 % (151 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. Från och med 2001 års undersökning används årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer som underlag för urvalet. Detta medför att undertäckningen minskats till en marginell nivå. För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter var övertäckningen 3,7 % (164 företag). Övertäckningen var 15,3 % (109 företag) för undersökningen om matpotatis och för potatis för stärkelse 8,3 % (17 företag). I övertäckningen inkluderas företag som visar sig ha odlingen utarrenderad, vilket just för potatis är tämligen vanligt. För vallundersökningen var övertäckningen 3,9 % (50 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Mätning

Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med detta görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Jämförbarhet

Insamlingsmetoderna för skördestatistiken förändrades under slutet av 1990-talet, varför statistikuppgifterna efter förändringen inte är helt jämförbara med uppgift­erna dessförinnan. Jämförbarheten med motsvarande statistik för andra EU-länder bedöms vara god.

Skördestatistik översänds varje år till EU:s statistikkontor Eurostat och publiceras tillsammans med motsvarande statistik för andra EU-länder i Eurostats databas (Statistics Database).

Den slutliga skördestatistiken för 2017 och tidigare år finns tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas (åtkomst via www.jordbruksverket.se) och i SCB:s statistikdatabas (åtkomst via www.scb.se). För en del av grödorna finns tidsserier med skördestatistik från och med år 1913.

Annan statistik

Skördeuppgifter för ekologiskt odlad areal har samlats in sedan år 2003. Resultaten för 2016 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 14 SM 1701. Motsvarande resultat för 2017 kommer att redovisas i juni 2018 i Statistiska meddelanden JO 14 SM 1801.

Slutlig statistik om jordbruksmarkens användning 2017 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1703.

Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i ett Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 1701. Redovisning sker för skördeområden, län, produktionsområden och riket.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration. För skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter finns även dokumentet ”Statistikens framställning”. Dessa dokument finns tillgängliga på SCB:s och Jordbruksverkets webbplatser.