![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2017 | JO 16 SM 1801 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Statistikens ändamål och innehåll Sedan lång tid tillbaka har i Sverige varje år
uppskattningar av skördar inom jordbruket redovisats. Skördeuppskattningar
enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet,
genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av
statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra
behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987
års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas riksförbund (LRF). När även
detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten att ha ett övergripande ansvar för
skördeskador av naturkatastrofkaraktär. Under andra hälften av 1990-talet förändrades
undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i
fält används inte längre. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras
skördestatistiken från och med 1998 på intervjuundersökningar per telefon. Från
och med 2005 kan jordbrukarna även välja att lämna uppgifterna via internet. För potatis baserades statistiken åren 1999–2005 på uppgifter
som insamlades via postenkät till jordbrukare med kompletterande
telefonundersökning. Från och med 2006 baseras statistiken på
intervjuundersökning per telefon. Jordbrukarna kan även välja att lämna
uppgifterna via internet. I vall utfördes de objektiva skördeuppskattningarna med
provtagningar i fält i full utsträckning fram till och med 1992. Under åren
1993–1997 gjordes endast viss provtagning i första skörd av slåttervall. Därefter
upphörde undersökningen 1998 för att sedan återinföras 2002, då som en
postenkätundersökning med kompletterande uppgiftsinsamling per telefon. Från
och med 2008 ingår även undersökningen om skörd av slåttervall i ett gemensamt
skördeinsamlingssystem där statistiken baseras på intervjuundersökning per
telefon. Jordbrukarna kan även välja att lämna uppgifterna via internet. Denna statistik är till stor del EU-reglerad då uppgifter om
skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18
juni 2009 om skördestatistik och kommissionens delegerade förordning (EU)
2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik. Statistikens ändamål och innehåll
Den population som den slutliga statistiken ska belysa
utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2017 ingick i
Lantbruksregistret (LBR). Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel
eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. För riket totalt och uppdelat på län
och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande följande uppgifter: – Odlad areal (hektar) – Totalskörd (ton) – Hektarskörd (kg/ha) – Hektarskörd (kg/ha), reducerad (endast
för potatis) – Totalskörd (ton) och hektarskörd
(kg/ha) för återväxt (för slåttervall) – Obärgad areal (hektar och procent) – Grönfoderareal (hektar och procent) Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar med mera. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i
skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden.
Ingen redovisning av hektarskörd per skördad areal görs. Uppgifter
redovisas för kärnskörd av grödorna höstvete (inklusive dinkel), vårvete, råg,
höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd och majs till
mognad, samt ärter och åkerbönor till mognad. Råg utgörs huvudsakligen av
höstsådd höstråg. Marginella kvantiteter av vårråg ingår också. Uppgifter om
fröskörd redovisas för höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och oljelin.
Uppgifter om skörd av grönfoder redovisas för stråsädesgrödor exklusive majs,
majs och för andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Uppgifter
om skörd redovisas även för matpotatis, potatis för stärkelse och
slåttervall. Grödor som odlas för produktion av energi ingår i de redovisade
kvantiteterna. Med trindsäd menas baljväxter som
odlas för frönas skull till mogen skörd. I grödgruppen trindsäd ingår
ärter och åkerbönor för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och
foderärter (ej konservärter). Med blandsäd avses stråsädesblandningar och
stråsäd/baljväxtblandningar för skörd av mogen gröda. Med grönfoder avses skörd
av hela växten till grovfoder eller energi. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och
vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter. I potatis för stärkelse ingår även utsädesodlingar. Information om statistikens
framställning
Som urvalsram användes Jordbruksverkets administrativa
register för arealbaserade stöd avseende 2017. Här ingår både ekologiskt och
konventionellt odlade arealer. Fyra olika urval drogs; ett för spannmål,
trindsäd och oljeväxter (4 425 företag), ett för matpotatis (714 företag),
ett för potatis för stärkelse (204 företag) och slutligen ett för slåttervall (1 270
företag). Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2017 brukade mer än 5,0
hektar åkermark. Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina
skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer
utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlas information in
om total bärgad kvantitet av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål,
trindsäd och oljeväxter efterfrågas även kvantiteternas vattenhalt. För
spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För
trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till
9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt.
De uppgivna kvantiteterna omräknas till 30,0 % torrsubstanshalt, vilket
motsvarar att all skörd omräknats till vikt i form av ensilage. Med ledning av varje företags grödarealer beräknas
företagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som
lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealbaserade stöd tidigare under året.
På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella
grödarealer beräknas totala skördar. Vid skattningen av totalskördar används
slutlig statistik om grödarealer publicerad i det Statistiska meddelandet
”Jordbruksmarkens användning 2017” (JO 10 SM 1703). Vid
redovisning av kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och
oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken minskats
med arealer skördade som grönfoder. För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls
genom att korrigera ned den totala hektarskörden för bortsortering och
småfallande. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på
uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar. För matpotatis
görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats som färskpotatis.
För potatis för stärkelse görs ingen korrigering för småfallande. I samband med datainsamlingen av uppgifter om skörden av
slåttervall insamlas även uppgifter om den totala vallarealen med uppdelning på
slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Skördeundersökningen har
begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på
slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar
ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av
hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt
samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera
återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd.
Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas till standardvattenhalten 16,5 %
(83,5 % torrsubstanshalt), vilket motsvarar att all skörd omräknats till
vikt i form av hö. Information om statistikens kvalitet
I dessa undersökningar kan det
förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av
dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen,
påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas
kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst
avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel
såsom exempelvis systematiska mätfel. Medelfel
Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall
beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 35 000 kg
per hektar och ett skattat relativt medelfel på 1,5 % (det vill säga 525
kg per hektar) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 000
± 2 x 525 (det vill säga 33 950–36 050 kg per hektar) omfattar den
verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små. På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad
areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten
felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 + 2 x 3,0 % (det vill säga
10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de
systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer
skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen
överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att
beräkna konfidensintervall. För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för
hektar- och totalskörd identisk. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål,
trindsäd och oljeväxter samt för skörd av grönfoder är medelfelet för
totalskörden ofta större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en
osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För
slåttervall är medelfelet för totalskörden oftast större än medelfelet för
hektarskörden beroende på en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen då den
fördelats på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Bortfall
För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev
bortfallet av jordbruksföretag 5,4 % (239 företag), varav vägrare 3,2 %
(143 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 8,5 %
(61 företag) och för potatis för stärkelse 6,4 % (13 företag). För
vallundersökningen var bortfallet 11,9 % (151 företag). Bortfallet bedöms
inte leda till några systematiska fel av betydelse. Övertäckning och undertäckning
Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och
undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade
företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan
utgör övertäckning. Från och med 2001 års undersökning används årets aktuella
uppgifter om jordbruksföretagens arealer som underlag för urvalet. Detta medför
att undertäckningen minskats till en marginell nivå. För undersökningen om
spannmål, trindsäd och oljeväxter var övertäckningen 3,7 % (164 företag).
Övertäckningen var 15,3 % (109 företag) för undersökningen om matpotatis och
för potatis för stärkelse 8,3 % (17 företag). I övertäckningen inkluderas
företag som visar sig ha odlingen utarrenderad, vilket just för potatis är tämligen
vanligt. För vallundersökningen var övertäckningen 3,9 % (50 företag).
Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten
utsträckning. Mätning
Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma
skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för
avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de
fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och
eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras. Bearbetning
De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med detta
görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall
kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna. I
övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid uppgifterna
bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de
statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen
bedöms vara god. Jämförbarhet
Insamlingsmetoderna för
skördestatistiken förändrades under slutet av 1990-talet, varför
statistikuppgifterna efter förändringen inte är helt jämförbara med uppgifterna
dessförinnan. Jämförbarheten med motsvarande statistik för andra EU-länder
bedöms vara god. Skördestatistik översänds varje år till EU:s statistikkontor
Eurostat och publiceras tillsammans med motsvarande statistik för andra EU-länder
i Eurostats databas (Statistics Database). Den slutliga skördestatistiken för 2017 och tidigare år finns
tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas (åtkomst via www.jordbruksverket.se) och i SCB:s statistikdatabas
(åtkomst via www.scb.se). För en del av
grödorna finns tidsserier med skördestatistik från och med år 1913. Annan statistik
Skördeuppgifter för ekologiskt odlad areal har samlats in
sedan år 2003. Resultaten för 2016 har redovisats i Statistiska meddelanden
JO 14 SM 1701. Motsvarande resultat för 2017 kommer att
redovisas i juni 2018 i Statistiska meddelanden JO 14 SM 1801. Slutlig statistik om jordbruksmarkens användning 2017 har
redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1703. Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag
beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta
sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i ett
Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 1701. Redovisning sker
för skördeområden, län, produktionsområden och riket. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Kvalitetsdeklaration. För skörd av spannmål, trindsäd och
oljeväxter finns även dokumentet ”Statistikens framställning”. Dessa dokument finns
tillgängliga på SCB:s och Jordbruksverkets webbplatser. |