Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat för 2018 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2019 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Utvintringsskador, sommartorka och ensilageskörd

Allt för mycket regn under hösten 2017 medförde att arealerna minskade av de högavkastande höstsådda grödorna. Det har även rapporterats om utvintringsskador och glesa bestånd i de höstsådda grödor som ändå såddes. Den långvariga värmen och torkan drabbade sedan både höstsådda och vårsådda grödor, liksom vallgrödorna. För att lindra grovfoderbristen skördades större arealer än vanligt av spannmålsgrödorna – men även av oljeväxterna och trindsäden – som ensilage istället för att tröskas. Det bidrog också till att sänka de totala tröskade skördarna.

Nästan 3 miljoner ton lägre spannmålsskörd

Årets totala skörd av spannmål beräknas uppgå till 3 260 100 ton. Den är 45 % mindre än 2017 års spannmålsskörd, 43 % mindre än genomsnittet för de fem senaste åren och den minsta skörden sedan år 1959. Jämfört med fjolåret är det en minskning med så mycket som 2,7 miljoner ton.

Förutom extremt låga hektarskördar har arealförändringar av olika slag haft inverkan på totalskörden av spannmål. Den totala odlade spannmålsarealen för tröskning minskade med 7 % jämfört med föregående år och med 8 % jämfört med femårsgenomsnittet. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har även ändrats. Det beror på att höstsådden försvårades av regnig väderlek under hösten 2017. Omfördelningen från höstsådda och högavkastande grödor till vår­sådda grödor med lägre avkastningsnivåer har också sänkt den totala spannmålsskörden.

I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst en följd av extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling. 2018 års spannmålsskörd är 21 % lägre än 2006 års nivå och 13 % lägre än 1992 års mycket låga totalskörd.

 

Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990–2018

 

1 000-tal ton

 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Hektarskörden av höstvete mer än 40 % lägre än femårsgenom­snitten i flera av länen

Det var främst torkan och värmen som sänkte skördenivåerna av de höstsådda grödorna, men utvintringsskador som ledde till glesa bestånd bidrog också till skördeminskningen. I Gotlands län blev hektarskörden av höstvete 48 % lägre än femårsgenomsnittet för länet och i Hallands län blev den 43 % lägre. I Skåne, Hallands, Värmlands, Västmanlands och Dalarnas län var hektarskördarna av höstvete 41, 46, 44, 44 respektive 60 % lägre än fjolårsresultatet. Hektarskörden av höstkorn blev 52 % lägre än femårsgenomsnittet och 54 % lägre än fjolårsresultatet i Gotlands län.

Höstsådda grödornas hektarskördar långt under de normala nivåerna

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 4 790 kilo per hektar, vilket är 35 % lägre än föregående års avkastningsnivå och 32 % lägre än genomsnittet för de senaste fem åren. Förhållandena är likartade för råg, höstkorn och höstrågvete, med hektarskördar som på riksnivå ligger 32, 41 respektive 33 % lägre än 2017 års resultat och 28, 38 respektive 29 % lägre än motsvarande fem­årsgenomsnitt.

I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för alla de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå. Av figuren framgår det att hektarskördarna är avsevärt lägre än de närmast föregående åren. Jämfört med femårsgenomsnitten varierar minskningen av årets hektarskördar för landet som helhet med mellan 28 % och 38 %. Hektarskörden av höstvete blev 13 % lägre än under torråret 1992. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns sedan år 1995. 2018 års hektarskördar är de lägsta som redovisats någonsin för dessa grödor.

 

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2018

kg/hektar

Anm. vattenhalt 14,0 %. Höstrågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete åren 2015–2018.

 

Halverad hektarskörd av vårvete, vårkorn och havre i många län

Sommartorkan och värmen drog ner skördenivåerna allra mest för de vårsådda grödorna. Den kalla våren ledde även till försenad sådd, och torkan medförde dålig uppkomst. Många kommentarer finns om stora mängder med ogräs.

I Stockholms och Västmanlands län blev hektarskörden av vårvete 56 % lägre än femårsgenomsnitten i dessa län. Exempel på län med extremt låga hektarskördar av havre är Stockholms, Uppsala, Blekinge, Värmlands och Västmanlands län, med 53–59 % lägre skördeutfall än motsvarande fjolårsresultat för havre. I Stockholms, Blekinge och Skåne län blev årets hektarskördar av havre 57, 56 respektive 52 % lägre än femårsgenomsnitten. I Kalmar och Gotlands län blev hektarskördarna av vårkorn 52 % respektive 57 % lägre än femårsgenomsnitten.

Man bör dessutom beakta att i de fall valmöjligheten fanns valde lantbrukarna att tröska de bästa delarna av grödarealena och skörda de sämst utvecklade delarna som ensilage.

Torkan drabbade även Norrlandslänen – men i Västerbottens och Norrbottens län var årets hektarskördar av vårkorn 12 % respektive 18 % högre än femårsgenomsnitten. Det beror på att hektarskördarna var låga under flera av de fem föregående åren på grund av för mycket regn och därmed stora obärgade arealer.

Extremt låga hektarskördar av den vårsådda spannmålen på riksnivå

Vårveteavkastningen skattas på riksnivå till 2 760 kilo per hektar, vilket är 41 % mindre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet. Riksavkastningen av havre har beräknats till 2 570 kilo per hektar, vilket är 43 % lägre än föregående års nivå och 42 % lägre än femårsgenomsnittet. Vårkornets hektarskörd har beräknats till 3 000 kilo per hektar, vilket är 42 % lägre än föregående års nivå och 40 % lägre än femårsgenomsnittet.

I figur C redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna på riksnivå. Under de två åren 1992 och 2006 var det liksom under 2018 sommartorka som drog ner skördenivåerna. Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

 

Figur C. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2018

kg/hektar

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

De regionala variationerna kan vara stora

Sommartorkan drog ner skördenivåerna i hela landet och de vanligaste kommentarerna från lantbrukarna har handlat om missväxt, foderbrist och oro för de ekonomiska konsekvenserna. I de fall grödorna har kunnat bevattnas eller om de odlats på vattenhållande mulljordar har ofta höga eller normala skördar kunnat bärgas. I enstaka fall har höga avkastningsnivåer redovisats tillsammans med en förklaring om lokala regnskurar som kommit i lagom mängd. Detta innebär att de sammanvägda skörderesultaten för ett helt län eller ett produktionsområde ibland inte speglar den variation som finns lokalt.

Hektarskörden av kärnmajs 43 % lägre än ifjol

Kärnskörd av majs har ingått i skördestatistiken i tolv år. Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealstöd uppgick under 2018 till nästan 18 400 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men omkring 1 100 hektar tröskades.

Kärnmajs odlas framförallt i Skåne och där blev 2018 års avkastning av tröskad majs 4 090 kilo per hektar, vilket är 46 % lägre än ifjol. På riksnivå blev hektarskörden 4 180 kilo per hektar, vilket är 43 % lägre än fjolårsresultatet. Majs är i och för sig en värmekrävande gröda, men på arealer som inte kunde bevattnas blev grödan ofta torkskadad.

Hektarskörden av ärter 34 % lägre än förra året

På riksnivå beräknas avkastningen per hektar av ärter till 2 260 kilo per hektar, vilket är 34 % lägre än förra årets resultat och 35 % lägre än femårsgenomsnittet.

På länsnivå var skördeminskningarna jämfört med femårsgenomsnitten störst i Uppsala län med 34 %, i Kalmar län med 38 % och i Gotlands län med 51 % lägre hektarskörd under 2018. I Stockholms, Gotlands och Skåne län var hektarskördarna av ärterna 45, 50 respektive 45 % lägre än fjolårsresultatet. Störst areal ärter fanns under 2018 i Uppsala och Östergötlands län.

Den totala skörden av ärter har beräknats till 48 900 ton. Det motsvarar en minskning med 41 % eller 33 300 ton jämfört med 2017. Jämfört med femårsgenomsnittet är minskningen 29 %. Den odlade arealen av ärter för tröskning minskade med 9 % jämfört med föregående år men ökade med 10 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av åkerbönor hela 63 % lägre än i fjol

Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till 1 330 kilo per hektar. Den är därmed 63 % lägre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet, och den lägsta hektarskörden som redovisats under de 14 år som åkerbönor har ingått i skördeundersökningen.

Åkerbönor är en torkkänslig gröda, och angreppen av bladlöss och bönsmyg har också varit kraftigare än vanligt. Grödan var ofta svårtröskad eftersom baljorna hade brådmognat och var väldigt torra. Många lantbrukare har meddelat att åkerbönorna torkade bort helt, så det var inte ekonomiskt försvarbart att försöka skörda grödan, inte ens som ensilage. De obärgade arealerna är större än normalt, över 1 700 hektar, vilket motsvarar närmare 7 % av arealen. Arealen åkerbönor skördad som grönfoder ökade från normalt runt 400 hektar till drygt 3 200 hektar under 2018.

Jämfört med femårsgenomsnitten var årets hektarskördar 62 % lägre i Östergötlands och Skåne län och 65 % lägre i Västra Götalands län. I Södermanlands, Östergötlands, Skåne, Hallands och Västra Götalands län var hektarskördarna av åkerbönorna 56, 63, 67, 61 respektive 64 % lägre än fjolårsnivåerna.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 34 800 ton, vilket mindre än en tredjedel av motsvarande skörd under 2017. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med 60 %. Arealen av åkerbönor för tröskning minskade med 14 % jämfört med fjolåret men ökade med 8 % jämfört med femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där 41 % av odlingsarealen var belägen under 2018.

I figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan 2004.

 

Figur D. Ärter och åkerbönor. Totalskördar 1996–2018

Ton

Anm. vattenhalt 15,0 %.

 

Hektarskörden av höstraps 32 % lägre än förra året

Hektarskörden av höstraps har för landet som helhet beräknats till 2 340 kilo per hektar, en minskning med 32 % jämfört med förra årets avkastning och med 33 % jämfört med femårsgenomsnittet. Förutom torkan och värmen har också insekts­angrepp angetts som förklaring till låga skördenivåer. Kommentarer om skador av rapsbaggar har varit vanliga. De helt obärgade arealerna av höstraps var 3 110 hektar, eller närmare 4 % av arealen.

På regional nivå var skördeminskningen jämfört med femårsgenomsnittet allra störst i Gotlands län, med 60 % lägre hektarskörd. Därnäst följer Södermanlands och Hallands län med 47 % respektive 44 % lägre hektarskörd under 2018. I Uppsala, Gotlands och Västmanlands län var hektarskördarna av höstraps 54, 56 respektive 59 % lägre än fjolårsresultatet.

Hektarskörden av vårraps var också lägre än vad som är normalt, 25 % lägre än både fjolårsnivån och femårsgenomsnittet. Detsamma gäller hektarskörden av höstrybs som var 37 % lägre än 2017 års skördeutfall. Hektarskörden av vårrybs var 25 % lägre än förra året och 15 % lägre än femårsgenomsnittet.

Minsta totalskörden av raps och rybs sedan 2007

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 217 700 ton, vilket är den minsta raps- och rybsskörden som redovisats på 11 år. 2018 års raps- och rybsskörd är 42 % eller 159 600 ton mindre än föregående års resultat, och 35 % mindre än femårsgenomsnittet. Minskningen är främst en följd av låga avkastningsnivåer per hektar.

Höstraps är den mest högavkastande grödan i grödgruppen raps och rybs. Odlingsarealen för tröskning minskade med 18 % jämfört med 2017 års rekordstora areal, men är i nivå med femårsgenomsnittet. Höstraps är fortfarande den arealmässigt dominerande grödan i denna grödgrupp.

Det finns många rapporter om att rapsen och rybsen blommade om under sensommaren. Dessa arealer hann oftast inte mogna så att de kunde tröskas, utan skördades i många fall som ensilage istället. I de fall rapsbaggar hade förstört fröskörden helt och hållet, eller om torkan medfört att fröskörden uteblev, skördades resterna ibland som ensilage också. Arealen raps- och rybs skördad som grönfoder ökade från normalt runt 100 hektar till nästan 2 000 hektar under 2018.

I figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Totalskörden för 2018 ser ut att vara lägre än under åren 2006 och 2007, men skillnaderna ligger inom felmarginalen. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Figur E. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2018

1 000-tal ton

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Hektarskörden av oljelin minskade med 35 %

Även oljelinet drabbades av torkskador och årets hektarskörd blev för landet som helhet 35 % lägre än i fjol och 41 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. I Östergötlands län, där mer än hälften av oljelinarealen odlades under 2018, blev hektarskörden 40 % lägre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av oljelin minskade med 21 % jämfört med 2017 och med 43 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 4 000 ton, vilket är en halvering jämfört med förra årets totalskörd. I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat under senare år. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

 

Figur F. Oljelin. Totalskördar 1996–2018

Ton

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Stora arealer skördades som grönfoder under torråret 2018

För att lindra den grovfoderbrist som uppstod på grund av torkan skördades större arealer än vanligt av spannmålsgrödorna – men även av oljeväxterna och trindsäden – som helsädesensilage istället för att tröskas. I många fall medförde också borttorkad kärn- och fröskörd att det inte var lönsamt att tröska grödorna. För att ändå rädda något av det som växte – ofta tillsammans med stora mängder ogräs – skördades arealerna som grönfoder. Detta för att undvika helt obärgade arealer.

Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Av spannmålarealerna skördades dubbelt så stor areal som normalt som helsäd. Arealen Stråsädesgrödor exklusive majs som skördats som ensilage ökade från 45 610 hektar 2017 till 98 910 hektar under 2018. Omkring en tiondel av landets spannmålsareal skördades därmed som helsäd. I Jönköpings län skördades mer än hälften av all spannmål som ensilage jämfört med 16 % under 2017. I Kronobergs län skördades 38 % som ensilage. Bland Norrlandslänen var det i Jämtland som störst andel av spannmålsarealen blev ensilage, 67 %.

Av årets areal med ärter skördades runt 900 hektar eller uppemot 4 % av arealen som grönfoder. Det är nästintill en dubblering jämfört med i fjol. Jämfört med femårsgenomsnittet är årets helsädesareal av ärter nästan fyra gånger större.

Grönfoderarealen av åkerbönor brukar oftast inte överstiga 500 hektar, men under 2018 skördades drygt 3 200 hektar eller närmare 11 % av arealen som ensilage.

Raps- och rybsgrödorna brukar sällan skördas som ensilage – arealen har varierat mellan 10 och 170 hektar under de fem föregående åren. Men under 2018 skördades närmare 2 000 hektar som grönfoder, vilket motsvarar 2 % av den totala arealen.

Hektarskörden av stråsäd till grönfoder halverad

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt (ts-halt), vilket ökar möjligheten till jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag.

Torkan och värmen har sänkt skördeutbytet även för helsädesskördarna. Hektarskörden för Stråsädesgrödor exklusive majs som skördats som grönfoder blev 49 % lägre än förra året och 48 % lägre än femårsgenomsnittet. Detta trots att många lantbrukare skördat arealerna två gånger i de fall grödan börjat växa igen under sensommaren eller tidig höst. Sådana återväxtskördar har lagts till den första skörden vid resultatberäkningarna, men den sammanlagda hektarskörden når ändå inte mer än en halv avkastningsnivå jämfört med vad som är normalt. Den totala mängden stråsäd som skördades som grönfoder är därför, trots dubblerad areal, i samma storleksordning som i fjol.

För majs skördad som ensilage – som normalt brukar klara torka något bättre – blev hektarskörden 30 % lägre än fjolårsresultatet och 31 % lägre än femårsgenomsnittet. Totalskörden minskade med 52 400 ton torrsubstans jämfört med fjolåret. Det motsvarar en minskning med 174 700 ton ensilage med 30 % ts-halt.

För andra ettåriga grödor skördade som grönfoder blev hektarskörden 57 % lägre än förra året och 53 % lägre än femårsgenomsnittet. Arealen ökade däremot med 38 % jämfört med ifjol och med 64 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter svarade under 2018 för uppemot 11 % av den totala grovfoderskörden. För de enskilda länen var andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden störst i Hallands län, med 19 % ettåriga grönfoderväxter. Stora andelar fanns också i Kalmar, Skåne, och Gotlands län med omkring 16–18 %. Det är i dessa län som grönfodermajs odlas i stor utsträckning. I Blekinge och Jönköpings län var andelarna 12–13 % under 2018. För landet som helhet har andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden varit något lägre under de senaste fem åren, andelen har varierat mellan 8 och 10 %.

För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna från Stråsädesgrödor exklusive majs som skördats som grönfoder, totalt 189 500 ton torrsubstans. Därefter följer majs som skördats som grönfoder med totalt 135 800 ton torrsubstans. Skörden från andra ettåriga grödor som skördats som grönfoder uppgick under 2018 till 67 100 ton torrsubstans.

I figur G redovisas hur de totala grönfoderskördarna har varierat under de åtta år som skörd av ettåriga grönfoderväxter ingått i skördestatistiken. 2018 års totala skörd av ettåriga grönfoderväxter blev 392 400 ton torrsubstans, vilket motsvarar 1 308 000 ton ensilage med 30 % ts-halt.

 

Figur G. Ettåriga grönfoderväxter. Totalskördar 2011–2018

Ton

Anm. torrsubstanshalt 100,0 %.

 

Information om grödor inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80)

Liksom tidigare består uppgifterna om Andra grödor till grönfoder bland annat av skörden från de arealer som lantbrukarna redovisat som ärter, åkerbönor, raps och rybs, och som skördats som grönfoder. Dessa arealer redovisas i tabellerna 34 och 35.

Den största andelen av skörden av Andra grödor till grönfoder kommer under 2018, på samma sätt som under de föregående åren, dock från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80) i sina ansökningar om arealstöd.

Från och med år 2018 finns information om vilka grödor som ingår i grödgruppen grönfoder (grödkod 80). De redovisas i Tablå A. Störst är arealen med blandsäd (blandningar av stråsäd och baljväxter), därefter följer i storleksordning vårkorn, havre, majs, proteingrödsblandningar (baljväxter/spannmål), blandsäd (stråsädesblandningar) och vårvete.

Om det vid uppgiftsinsamlingen framkommit att grödan var majs har skördeuppgifterna flyttats från grödgruppen Grönfoder (grödkod 80) till majs, varvid hektarskördeuppgiften hänförts till majs. Vid beräkningen av totalskördar har grödarealerna från grödgruppen grönfoder (grödkod 80) inte flyttats till sin ifrågakommande gröda. Det innebär att totalskördarna av de stråsädesgrödor som redovisats som grönfoder (grödkod 80) ingår i Andra grödor till grönfoder – och inte i Stråsädesgrödor exklusive majs respektive majs.

 

Tablå A. Grödor inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80) 2018

 

 

Gröda	Areal, hektar
Blandsäd (spannmåls-/baljväxtblandning)	7 052
Vårkorn	3 560
Havre	2 824
Majs	2 724
Proteingrödsblandningar (baljväxter/spannmål)	1 913
Blandsäd (stråsädesblandningar)	1 600
Vårvete	1 528
Westerwoldiskt rajgräs	709
Övrigt	666
Höstraps	316
Vårrågvete	227
Blandade grödor	213
Vårraps	100
Höstvete	88
Höstrågvete	75
Fodermärgkål	61
Råg	50
Höstkorn	20

 

 

 

Totala matpotatisskörden 17 % lägre än femårssnittet

Den svenska skörden av matpotatis har beräknats till 449 100 ton år 2018. Det är 15 % mindre än 2017 och 17 % mindre än femårsgenomsnittet. Totalskörden är lägre än 2006, 2007 och 2015, men också lägre än missväxtåren 1867 och 1899.

Orsakerna till den lägre skördenivån 2018 är främst sommarens värme och torka tillsammans med en minskad odlingsareal, men till en mindre del bidrar också att större arealer skördats som färskpotatis och att andelen ekologiskt odlad matpotatis ökat. Vid jämförelse med 2017 bör man också ta i beaktande att stora obärgade arealer sänkte det årets hektarskördenivå. Odlingar som bevattnades kunde nå full skördenivå, men vattnet räckte inte alltid till för hela odlingsarealen och alla odlare hade inte möjlighet att vattna sina grödor. Det förekom att potatisen lämnades obärgad eftersom det inte varit lönt att ta upp skörden, då skördeutfallet var för litet och knölarna var för små. Enskilda lantbrukare drabbades hårt.

Västra Götalands, Gotlands och Örebro län har 28, 25 respektive 23 % lägre totalskörd än år 2017. Östergötlands och Skåne län har båda 13 % lägre totalskörd. Totalskörden i Hallands län är i nivå med fjolårets skörd. I Hallands och Skåne län förblev stora arealer obärgade under 2017. För övriga län med redovisning är skillnaderna i skördenivå mellan åren inte statistiskt säkerställda.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 79 % av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis skattas för riket till 28 080 kilo per hektar, vilket är 9 % lägre än 2017 års hektarskörd. Högsta hektarskördarna redovisas för Hallands län och Östergötlands län, med 35 110 respektive 34 620 kilo per hektar. Lägre hektarskörd jämfört med 2017 redovisas för Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län med 24, 18 respektive 11 % lägre hektarskörd. Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet uppgår till 29 090 kilo per hektar, vilket är 2 310 kilo per hektar (7 %) lägre än 2017 som var ett år med stora obärgade arealer i länet.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 610 kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 20 % färskpotatisodlingar, en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2017.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 15 990 hektar. Det innebär en minskning med 1 100 hektar eller 6 % jämfört med 2017.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande. I den följande texten är det också den reducerade hektarskörden som avses.

Totalskörden av stärkelsepotatis 16 % mindre än 2017

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Totalskörden beräknas till 273 900 ton, vilket är 16 % mindre än 2017 och 5 % mindre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden för riket skattas till 34 570 kilo per hektar, vilket är 21 % lägre än såväl 2017 års hektarskörd som femårsgenomsnittet. Odlingen av stärkelsepotatis avreglerades och EU-stöd för den kontrakterade stärkelsepotatisen upphörde under 2011, vilket då ledde till en minskad odling efterföljande år. Arealen har dock ökat successivt och arealen potatis för stärkelse uppgick 2018 till 7 920 hektar.

Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som istället använts för pro­duk­tion av potatisstärkelse. För 2018 års skörd bedöms det vara mindre volymer än tidigare på grund av att skördnivån är så låg. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Låga vallskördar i hela landet

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 3 286 400 ton torrsubstans. Första skörden beräknas till 1 920 500 ton och återväxten till 1 3695 900 ton. Det är en minskning av den totala skörden med 19 % jämfört med 2017. Jönköpings, Skåne och Kalmar län hade det största skördebortfallet med en totalskörd som var 36–38 % mindre än 2017.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder. Den totala bärgade skörden av slåttervall beräknad i hövikt (83,5 % torrsubstanshalt) var 3 935 800 ton.

Hektarskörden av slåttervall var 27–33 % lägre jämfört med 2017 i alla produk-tionsområden förutom Övre Norrland och Svealands slättbygder, vilket beror på att hektarskördarna i dessa områden var låga även 2017. Störst minskning av hektarskördarna jämfört med 2017 var det i Skåne, Kalmar och Jönköpings län, där hektarskördarna minskade med mellan 37–39 %. I Hallands, Östergötlands och Västra Götalands län minskade hektarskördarna med 32, 27 respektive 20 %. För riket som helhet har den totala hektarskörden från första skörd och återväxt beräknats till 3 770 kilo per hektar, vilket är en minskning med 26 % jämfört med 2017.

Även sommarens bete drabbades kraftigt av torkan och många lantbrukare tvingades stödutfodra av årets skörd redan under betesperioden, vilket gjort bristen på grovfoder ännu större.

Variationen av vallskörden inom län och produktionsområden är i vissa fall stor, vilket avspeglas i storleken på medelfelet. Variationen kan bero på jordart; en del lantbrukare har angett att de bara har sandjord med dålig vattenhållande förmåga och där brändes vallen ned, medan andra nämnt att de i år kunnat skörda marker som mer normala år är alltför vattensjuka. Lantbrukare som har kunnat bevattna vallen har fått bättre skörd och lokala åskskurar gjorde att gårdar inom ett par kilometers avstånd fått olika förutsättningar.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

Den skattade arealen slåttervall uppgick 2018 till 872 440 hektar, betesvallen till 154 390 hektar samt den outnyttjade vallen till 22 630 hektar. Den totala arealen slåtter- och betesvall har ökat med 14 350 hektar sedan 2017 och den skattade arealen slåttervall ökade med 75 110 hektar.

Den skattade arealen outnyttjad vall minskade med 37 300 hektar 2018. En del av det som ändå redovisats som outnyttjad vall var till exempel arealer som på grund av torkan inte lönade sig att skörda, vall skadad av vildsvin eller använd till gröngödsling.

Skörd från andra åkerarealer

I mitten av juni gav Jordbruksverket dispens för skörd av träda och ekologiska fokusarealer. I årets undersökning samlades därför uppgifter in om vallskörd från andra åkerarealer. Förutom skörd från träda och skyddszoner har lantbrukarna redovisat att de skördat vallinsådder, återväxt på frövallar efter tröskning av gräsfrö och liknande åkerarealer som normalt sett inte skördas. I tablå B redovisas areal och skörd från dessa andra arealer.

 

Tablå B. Skörd av vall från andra åkerarealer än slåttervall 2018

 

 

Produktionsområde	Areal, hektar	Rel. medel-fel %	Hektar- skörd, kg/ha1)	Rel. medel-fel %	Total skörd,  ton1)	Rel. medel-fel %
Götalands södra slättbygder	..	..	2 200	16	..	..
Götalands mellanbygder	..	..	3 100	25	..	..
Götalands norra slättbygder	10 600	33	2 240	13	..	..
Svealands slättbygder	26 870	18	1 770	17	47 600	21
Götalands skogsbygder	16 440	16	2 070	6	34 000	16
Mell. Sveriges skogsbygder	9 030	26	1 610	12	14 500	26
Nedre Norrland	3 000	23	1 640	11	4 900	23
Övre Norrland	3 560	23	2 040	13	7 300	25
Hela riket	87 660	10	2 070	9	181 700	16

 

1)  Uppgifterna redovisas med 100 % torrsubstans eller 0 % vattenhalt.

 

Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur H visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi (JO 35 SM 1701).

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år.

Hektarskörden av slåttervall var 2018 dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk där man ofta nöjer sig med en skörd. Jämfört med tidigare år är skillnaderna mellan driftsinriktningarna emellertid mindre. För företag med mjölkproduktion minskade hektarskörden med 23 % jämfört med 2017 medan hektarskörden för småbruk var lika stor under 2018 som 2017.

 

Figur H. Skörd av slåttervall för olika driftinriktningar, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. torrsubstanshalt 100 %.

 

Odlingsbetingelser

Regnigt höstväder under 2017 försämrade förutsättningarna för höstsådden. Problem med bärigheten angavs ofta som orsak till att den planerade höstsådden inte blev av. Redan under hösten fanns också farhågor om att de arealer som kunde sås skulle skadas av syrebrist på grund av det ihärdiga regnandet. Under våren 2018 kördes en del höstsådda arealer upp och ersattes av vårsådda grödor. För kvarvarande höstsådda grödor finns i många fall kommentarer om utvintringsskador och glesa bestånd.

Den tidiga våren var ovanligt kall och vårbruket kom igång senare än vanligt. Redan i maj inleddes det varma och torra vädret som därefter präglade resten av växtodlingssäsongen. De vårsådda grödorna drabbades värst, men även de höstsådda grödorna hämmades av vattenbristen, möjligen en effekt av dåligt rotsystem kopplat till utvintringsskador. På många håll i landet brådmognade grödorna med små kärnor och låga volymvikter som följd. Många lantbrukare har rapporterat att grödorna lämnats obärgade eftersom skörden inte betalade tröskkostnaden. Ofta finns hänvisningar till glesa bestånd och mycket ogräs, och många gånger har stor förekomst av svinmålla varit problemet. För raps och rybs var orsaken till låga skördenivåer och obärgade arealer även insektsangrepp, särskilt av rapsbaggar. För åkerbönor har, förutom torkan, skador av bönsmyg orsakat skördebortfall. Det var vanligt att arealer som skulle ha tröskats istället skördades som helsäd för att hjälpa andra lantbrukare med grovfoderbristen.

Torka och värme gjorde att andraskörden av slåttervall helt uteblev i stora delar av landet. I slutet av augusti kom det på många håll regn och i delar av landet gick det att ta en relativt hygglig tredjeskörd och i vissa fall en sen fjärde skörd som delvis kunde kompensera för den uteblivna andraskörden av slåttervall.

Enstaka uppgifter om höga eller normala hektarskördar förekommer, vanligen eftersom grödorna har bevattnats, odlats på vattenhållande myrjordar eller att en åskskur kommit vid rätt tidpunkt. Skörden av spannmål, oljeväxter och trindsäd genomfördes tidigare än vad som är normalt och grödorna bärgades med låga vattenhalter.

Stora obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet blev drygt 1 % av spannmålsarealen obärgad. Det motsvarar runt 10 000 hektar och överstiger vad som är normalt. I Jönköpings län blev 6 % av spannmålsarealen obärgad. I Stockholms, Kronobergs och Värmlands län uppgick andelen obärgad spannmålsareal till omkring 3–4 %.

För raps och rybs blev den obärgade arealen 4 % eller 3 900 hektar. Det är den största obärgade arealen som redovisats sedan slutet av 1990-talet då information om obärgade arealer började samlas in för raps och rybs.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 2 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev närmare 7 % på riksnivå, vilket motsvarar över 1 700 hektar. Av oljelinarealen beräknas drygt 4 % vara obärgad. Även för dessa grödor är andelen obärgad areal större än vad som är normalt.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev runt 1 700 hektar eller över 1 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknades för landet som helhet uppgå till 120 hektar eller mindre än 1 %. För potatis för stärkelse beräknades mindre än 5 hektar eller 0 % av arealen vara obärgad.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer. När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgift­erna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i april 2019 (JO 10 SM 1802, korrigerad version 2019-04-15) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Information om statistikens framställning”.