![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2018 | JO 16 SM 1901 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat
för 2018 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och
slåttervall. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla
odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2019 redovisas också
skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling. Utvintringsskador, sommartorka och ensilageskörd
Allt för mycket regn under hösten 2017 medförde att
arealerna minskade av de högavkastande höstsådda grödorna. Det har även
rapporterats om utvintringsskador och glesa bestånd i de höstsådda grödor som
ändå såddes. Den långvariga värmen och torkan drabbade sedan både höstsådda och
vårsådda grödor, liksom vallgrödorna. För att lindra grovfoderbristen skördades
större arealer än vanligt av spannmålsgrödorna – men även av oljeväxterna och
trindsäden – som ensilage istället för att tröskas. Det bidrog också till att
sänka de totala tröskade skördarna. Nästan 3 miljoner ton lägre spannmålsskörd
Årets totala skörd av spannmål beräknas uppgå till
3 260 100 ton. Den är 45 % mindre än 2017 års
spannmålsskörd, 43 % mindre än genomsnittet för de fem senaste åren och
den minsta skörden sedan år 1959. Jämfört med fjolåret är det en minskning med
så mycket som 2,7 miljoner ton. Förutom extremt låga hektarskördar har arealförändringar av
olika slag haft inverkan på totalskörden av spannmål. Den totala odlade
spannmålsarealen för tröskning minskade med 7 % jämfört med föregående år
och med 8 % jämfört med femårsgenomsnittet. Fördelningen mellan höstsådda
och vårsådda grödor har även ändrats. Det beror på att höstsådden försvårades
av regnig väderlek under hösten 2017. Omfördelningen från höstsådda och högavkastande
grödor till vårsådda grödor med lägre avkastningsnivåer har också sänkt den
totala spannmålsskörden. I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har
varierat sedan 1990. De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst
en följd av extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak
minskad spannmålsodling. 2018 års spannmålsskörd är 21 % lägre än 2006 års
nivå och 13 % lägre än 1992 års mycket låga totalskörd. Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990–2018 1 000-tal ton
Anm. vattenhalt 14,0 %. Hektarskörden av höstvete mer än 40 % lägre än femårsgenomsnitten i
flera av länen
Det
var främst torkan och värmen som sänkte skördenivåerna av de höstsådda
grödorna, men utvintringsskador som ledde till glesa bestånd bidrog också till
skördeminskningen. I Gotlands län blev hektarskörden av höstvete 48 % lägre än
femårsgenomsnittet för länet och i Hallands län blev den 43 % lägre. I Skåne, Hallands,
Värmlands, Västmanlands och Dalarnas län var hektarskördarna av höstvete 41, 46,
44, 44 respektive 60 %
lägre än fjolårsresultatet. Hektarskörden av höstkorn blev 52 % lägre än
femårsgenomsnittet och 54 % lägre än fjolårsresultatet i Gotlands län. Höstsådda grödornas hektarskördar långt under de normala nivåerna
På
riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 4 790 kilo per hektar, vilket är
35 % lägre
än föregående års avkastningsnivå och 32 % lägre än genomsnittet för de senaste fem åren.
Förhållandena är likartade för råg, höstkorn och höstrågvete, med hektarskördar
som på riksnivå ligger 32, 41 respektive 33 % lägre än 2017 års resultat och 28, 38 respektive 29 % lägre än motsvarande femårsgenomsnitt. I
figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för alla de höstsådda
spannmålsgrödorna på riksnivå. Av figuren framgår det att
hektarskördarna är avsevärt lägre än de närmast föregående åren. Jämfört med
femårsgenomsnitten varierar minskningen av årets hektarskördar för landet som
helhet med mellan 28 % och 38 %. Hektarskörden av höstvete blev 13 % lägre än under torråret
1992. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns sedan år 1995.
2018 års hektarskördar är de lägsta som redovisats någonsin för dessa grödor. Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2018 kg/hektar Anm. vattenhalt 14,0 %. Höstrågvete avser höstrågvete
inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete åren 2015–2018. Halverad hektarskörd av vårvete, vårkorn och havre i många län
Sommartorkan och värmen drog ner skördenivåerna allra mest
för de vårsådda grödorna. Den kalla våren ledde även till försenad sådd, och
torkan medförde dålig uppkomst. Många kommentarer finns om stora mängder med
ogräs. I Stockholms och Västmanlands län blev hektarskörden av vårvete 56 % lägre än
femårsgenomsnitten i dessa län. Exempel på län med extremt låga hektarskördar
av havre är Stockholms, Uppsala, Blekinge, Värmlands och Västmanlands län, med
53–59 % lägre skördeutfall än
motsvarande fjolårsresultat för havre. I Stockholms, Blekinge och Skåne län blev årets hektarskördar av havre 57, 56
respektive 52 % lägre än femårsgenomsnitten. I Kalmar och Gotlands län blev hektarskördarna av vårkorn
52 %
respektive 57 %
lägre än femårsgenomsnitten. Man bör dessutom beakta att i de
fall valmöjligheten fanns valde lantbrukarna att tröska de bästa delarna av
grödarealena och skörda de sämst utvecklade delarna som ensilage. Torkan
drabbade även Norrlandslänen – men i Västerbottens och Norrbottens län var
årets hektarskördar av vårkorn 12 % respektive 18 % högre än femårsgenomsnitten. Det beror på
att hektarskördarna var låga under flera av de fem föregående åren på grund av
för mycket regn och därmed stora obärgade arealer. Extremt låga hektarskördar av den vårsådda spannmålen på riksnivå
Vårveteavkastningen skattas på riksnivå till 2 760 kilo
per hektar, vilket är 41 % mindre än både fjolårsresultatet och
femårsgenomsnittet. Riksavkastningen av havre har beräknats till 2 570
kilo per hektar, vilket är 43 % lägre än föregående års nivå och 42 %
lägre än femårsgenomsnittet. Vårkornets hektarskörd har beräknats till
3 000 kilo per hektar, vilket är 42 % lägre än föregående års nivå
och 40 % lägre än femårsgenomsnittet. I figur C redovisas en tidsserie med hektarskördar för de
vårsådda spannmålsgrödorna på riksnivå. Under de två åren 1992 och 2006 var det
liksom under 2018 sommartorka som drog ner skördenivåerna. Vårvete, havre och
blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk
odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa
grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt
odlade arealer redovisas i Statistiska meddelanden benämnda ”Skörd för
ekologisk och konventionell odling”. Figur C. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2018 kg/hektar
De regionala variationerna kan vara stora
Sommartorkan
drog ner skördenivåerna i hela landet och de vanligaste kommentarerna från
lantbrukarna har handlat om missväxt, foderbrist och oro för de ekonomiska
konsekvenserna. I de fall grödorna har kunnat bevattnas eller om de odlats på
vattenhållande mulljordar har ofta höga eller normala skördar kunnat bärgas. I
enstaka fall har höga avkastningsnivåer redovisats tillsammans med en förklaring
om lokala regnskurar som kommit i lagom mängd. Detta innebär att de sammanvägda
skörderesultaten för ett helt län eller ett produktionsområde ibland inte
speglar den variation som finns lokalt. Hektarskörden av kärnmajs 43 % lägre än ifjol
Kärnskörd av majs har ingått i skördestatistiken i tolv år.
Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealstöd
uppgick under 2018 till nästan 18 400 hektar. Merparten av arealen skördades
som grönfoder, men omkring 1 100 hektar tröskades. Kärnmajs odlas framförallt i Skåne och där blev 2018 års avkastning
av tröskad majs 4 090 kilo per hektar, vilket är 46 % lägre än ifjol. På
riksnivå blev hektarskörden 4 180 kilo per hektar, vilket är 43 %
lägre än fjolårsresultatet. Majs är i och för sig en värmekrävande gröda, men
på arealer som inte kunde bevattnas blev grödan ofta torkskadad. Hektarskörden av ärter 34 % lägre än förra året
På riksnivå beräknas avkastningen per hektar av ärter till
2 260 kilo per hektar, vilket är 34 % lägre än förra årets resultat
och 35 % lägre än femårsgenomsnittet. På
länsnivå var skördeminskningarna jämfört med femårsgenomsnitten störst i
Uppsala län med 34 %, i Kalmar län med 38 % och i Gotlands län med
51 % lägre hektarskörd under 2018. I Stockholms, Gotlands och Skåne län
var hektarskördarna av ärterna 45, 50 respektive 45 % lägre än
fjolårsresultatet. Störst areal ärter fanns under 2018 i Uppsala och
Östergötlands län. Den
totala skörden av ärter har beräknats till 48 900 ton. Det motsvarar en
minskning med 41 % eller 33 300 ton jämfört med 2017. Jämfört med
femårsgenomsnittet är minskningen 29 %. Den odlade arealen av ärter för
tröskning minskade med 9 % jämfört med föregående år men ökade med
10 % jämfört med femårsgenomsnittet. Hektarskörden av åkerbönor hela 63 % lägre än i fjol
Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till
1 330 kilo per hektar. Den är därmed 63 % lägre än både
fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet, och den lägsta hektarskörden som
redovisats under de 14 år som åkerbönor har ingått i skördeundersökningen. Åkerbönor är en torkkänslig gröda, och angreppen av
bladlöss och bönsmyg har också varit kraftigare än vanligt. Grödan var ofta svårtröskad
eftersom baljorna hade brådmognat och var väldigt torra. Många lantbrukare har
meddelat att åkerbönorna torkade bort helt, så det var inte ekonomiskt
försvarbart att försöka skörda grödan, inte ens som ensilage. De obärgade
arealerna är större än normalt, över 1 700 hektar, vilket motsvarar närmare
7 % av arealen. Arealen åkerbönor skördad som grönfoder ökade från normalt runt
400 hektar till drygt 3 200 hektar under 2018. Jämfört med femårsgenomsnitten var årets hektarskördar
62 % lägre i Östergötlands och Skåne län och 65 % lägre i Västra
Götalands län. I Södermanlands, Östergötlands, Skåne, Hallands och Västra
Götalands län var hektarskördarna av åkerbönorna 56, 63, 67, 61 respektive 64 %
lägre än fjolårsnivåerna. Totalskörden
av åkerbönor har beräknats till 34 800 ton, vilket mindre än en
tredjedel av motsvarande skörd under 2017. Jämfört med femårsgenomsnittet är
det en minskning med 60 %. Arealen av åkerbönor för tröskning minskade med
14 %
jämfört med fjolåret men ökade med 8 % jämfört med femårsgenomsnittet. Bland länen
odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där 41 % av
odlingsarealen var belägen under 2018. I
figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under
senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor
har varit med sedan 2004. Figur D. Ärter och åkerbönor. Totalskördar 1996–2018 Ton Anm. vattenhalt 15,0 %. Hektarskörden av höstraps 32 % lägre än förra året
Hektarskörden av höstraps har för landet som helhet
beräknats till 2 340 kilo per hektar, en minskning med 32 %
jämfört med förra årets avkastning och med 33 % jämfört med femårsgenomsnittet.
Förutom torkan och värmen har också insektsangrepp angetts som förklaring till
låga skördenivåer. Kommentarer om skador av rapsbaggar har varit vanliga. De
helt obärgade arealerna av höstraps var 3 110 hektar, eller närmare 4 %
av arealen. På
regional nivå var skördeminskningen jämfört med femårsgenomsnittet allra störst
i Gotlands län, med 60 % lägre hektarskörd. Därnäst följer Södermanlands
och Hallands län med 47 % respektive 44 % lägre hektarskörd under
2018. I Uppsala, Gotlands och Västmanlands län var hektarskördarna av höstraps
54, 56 respektive 59 % lägre än fjolårsresultatet. Hektarskörden
av vårraps var också lägre än vad som är normalt, 25 % lägre än både
fjolårsnivån och femårsgenomsnittet. Detsamma gäller hektarskörden av höstrybs
som var 37 % lägre än 2017 års skördeutfall. Hektarskörden av vårrybs var
25 % lägre än förra året och 15 % lägre än femårsgenomsnittet. Minsta totalskörden av raps och rybs sedan 2007
Totalskörden av raps och rybs har beräknats till
217 700 ton, vilket är den minsta raps- och rybsskörden som
redovisats på 11 år. 2018 års raps- och rybsskörd är 42 % eller
159 600 ton mindre än föregående års resultat, och 35 % mindre än
femårsgenomsnittet. Minskningen är främst en följd av låga avkastningsnivåer
per hektar. Höstraps är den mest högavkastande grödan i grödgruppen raps
och rybs. Odlingsarealen för tröskning minskade med 18 % jämfört med 2017 års
rekordstora areal, men är i nivå med femårsgenomsnittet. Höstraps är
fortfarande den arealmässigt dominerande grödan i denna grödgrupp. Det finns många rapporter om att rapsen och rybsen blommade
om under sensommaren. Dessa arealer hann oftast inte mogna så att de kunde
tröskas, utan skördades i många fall som ensilage istället. I de fall
rapsbaggar hade förstört fröskörden helt och hållet, eller om torkan medfört
att fröskörden uteblev, skördades resterna ibland som ensilage också. Arealen
raps- och rybs skördad som grönfoder ökade från normalt runt 100 hektar till
nästan 2 000 hektar under 2018. I
figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år
1990. Totalskörden för 2018 ser ut att vara lägre än under åren 2006 och 2007,
men skillnaderna ligger inom felmarginalen. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är
oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av
raps och rybs. Figur E. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2018 1 000-tal
ton Anm. vattenhalt 9,0 %. Hektarskörden av oljelin minskade med 35 %
Även oljelinet drabbades av torkskador och årets
hektarskörd blev för landet som helhet 35 % lägre än i fjol och 41 %
lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. I Östergötlands län, där mer än
hälften av oljelinarealen odlades under 2018, blev hektarskörden 40 % lägre
än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av oljelin minskade med 21 % jämfört
med 2017 och med 43 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den totala skörden
har beräknats till 4 000 ton, vilket är en halvering jämfört med
förra årets totalskörd. I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin
har varierat under senare år. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år
1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en
rekordnivå på mer än 34 000 hektar. Figur F. Oljelin. Totalskördar 1996–2018 Ton
Stora arealer skördades som grönfoder under torråret 2018
För att lindra den grovfoderbrist som uppstod på grund av
torkan skördades större arealer än vanligt av spannmålsgrödorna – men även av
oljeväxterna och trindsäden – som helsädesensilage istället för att tröskas. I
många fall medförde också borttorkad kärn- och fröskörd att det inte var
lönsamt att tröska grödorna. För att ändå rädda något av det som växte – ofta
tillsammans med stora mängder ogräs – skördades arealerna som grönfoder. Detta
för att undvika helt obärgade arealer. Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men
avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi. Av spannmålarealerna skördades dubbelt så stor areal som
normalt som helsäd. Arealen Stråsädesgrödor exklusive majs som skördats som
ensilage ökade från 45 610 hektar 2017 till 98 910 hektar under
2018. Omkring en tiondel av landets spannmålsareal skördades därmed som helsäd.
I Jönköpings län skördades mer än hälften av all spannmål som ensilage jämfört
med 16 % under 2017. I Kronobergs län skördades 38 % som ensilage.
Bland Norrlandslänen var det i Jämtland som störst andel av spannmålsarealen
blev ensilage, 67 %. Av årets areal med ärter skördades runt 900 hektar
eller uppemot 4 % av arealen som grönfoder. Det är nästintill en
dubblering jämfört med i fjol. Jämfört med femårsgenomsnittet är årets
helsädesareal av ärter nästan fyra gånger större. Grönfoderarealen av åkerbönor brukar oftast inte överstiga
500 hektar, men under 2018 skördades drygt 3 200 hektar eller närmare
11 % av arealen som ensilage. Raps- och rybsgrödorna brukar sällan skördas som ensilage
– arealen har varierat mellan 10 och 170 hektar under de fem föregående
åren. Men under 2018 skördades närmare 2 000 hektar som grönfoder,
vilket motsvarar 2 % av den totala arealen. Hektarskörden av stråsäd till grönfoder halverad
Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder
redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt (ts-halt), vilket
ökar möjligheten till jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag. Torkan och värmen har sänkt skördeutbytet även för
helsädesskördarna. Hektarskörden för Stråsädesgrödor exklusive majs som
skördats som grönfoder blev 49 % lägre än förra året och 48 % lägre
än femårsgenomsnittet. Detta trots att många lantbrukare skördat arealerna två
gånger i de fall grödan börjat växa igen under sensommaren eller tidig höst.
Sådana återväxtskördar har lagts till den första skörden vid
resultatberäkningarna, men den sammanlagda hektarskörden når ändå inte mer än
en halv avkastningsnivå jämfört med vad som är normalt. Den totala mängden stråsäd
som skördades som grönfoder är därför, trots dubblerad areal, i samma
storleksordning som i fjol. För majs skördad som ensilage – som normalt brukar klara
torka något bättre – blev hektarskörden 30 % lägre än fjolårsresultatet
och 31 % lägre än femårsgenomsnittet. Totalskörden minskade med 52 400 ton
torrsubstans jämfört med fjolåret. Det motsvarar en minskning med
174 700 ton ensilage med 30 % ts-halt. För andra ettåriga grödor skördade som grönfoder blev
hektarskörden 57 % lägre än förra året och 53 % lägre än
femårsgenomsnittet. Arealen ökade däremot med 38 % jämfört med ifjol och
med 64 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den totala grovfoderskörden består både av skörd från
slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga
grönfoderväxter svarade under 2018 för uppemot 11 % av den totala
grovfoderskörden. För de enskilda länen var andelen total skörd av ettåriga
grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden störst i Hallands län, med 19 %
ettåriga grönfoderväxter. Stora andelar fanns också i Kalmar, Skåne, och
Gotlands län med omkring 16–18 %. Det är i dessa län som grönfodermajs
odlas i stor utsträckning. I Blekinge och Jönköpings län var andelarna 12–13 %
under 2018. För landet som helhet har andelen total skörd av ettåriga
grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden varit något lägre under de
senaste fem åren, andelen har varierat mellan 8 och 10 %. För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna
från Stråsädesgrödor exklusive majs som skördats som grönfoder, totalt 189 500 ton
torrsubstans. Därefter följer majs som skördats som grönfoder med totalt 135 800 ton
torrsubstans. Skörden från andra ettåriga grödor som skördats som grönfoder uppgick
under 2018 till 67 100 ton torrsubstans. I figur G redovisas hur de totala grönfoderskördarna har
varierat under de åtta år som skörd av ettåriga grönfoderväxter ingått i
skördestatistiken. 2018 års totala skörd av ettåriga grönfoderväxter blev
392 400 ton torrsubstans, vilket motsvarar
1 308 000 ton ensilage med 30 % ts-halt. Figur G. Ettåriga grönfoderväxter. Totalskördar 2011–2018 Ton Anm. torrsubstanshalt
100,0 %. Information om grödor inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80)
Liksom tidigare består uppgifterna om Andra grödor till
grönfoder bland annat av skörden från de arealer som lantbrukarna redovisat som
ärter, åkerbönor, raps och rybs, och som skördats som grönfoder. Dessa arealer
redovisas i tabellerna 34 och 35. Den största andelen av skörden av Andra grödor till
grönfoder kommer under 2018, på samma sätt som under de föregående åren, dock från
de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80) i sina
ansökningar om arealstöd. Från och med år 2018 finns information om vilka grödor som
ingår i grödgruppen grönfoder (grödkod 80). De redovisas i Tablå A. Störst är
arealen med blandsäd (blandningar av stråsäd och baljväxter), därefter följer i
storleksordning vårkorn, havre, majs, proteingrödsblandningar
(baljväxter/spannmål), blandsäd (stråsädesblandningar) och vårvete. Om det vid uppgiftsinsamlingen framkommit att grödan var
majs har skördeuppgifterna flyttats från grödgruppen Grönfoder (grödkod 80)
till majs, varvid hektarskördeuppgiften hänförts till majs. Vid beräkningen av
totalskördar har grödarealerna från grödgruppen grönfoder (grödkod 80) inte
flyttats till sin ifrågakommande gröda. Det innebär att totalskördarna av de
stråsädesgrödor som redovisats som grönfoder (grödkod 80) ingår i Andra grödor
till grönfoder – och inte i Stråsädesgrödor exklusive majs respektive majs. Tablå A. Grödor
inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80) 2018
![]() Totala matpotatisskörden 17 % lägre än femårssnittet
Den svenska skörden av matpotatis har beräknats till 449 100
ton år 2018. Det är 15 % mindre än 2017 och 17 % mindre än
femårsgenomsnittet. Totalskörden är lägre än 2006, 2007 och 2015, men också
lägre än missväxtåren 1867 och 1899. Orsakerna till den lägre skördenivån 2018 är främst
sommarens värme och torka tillsammans med en minskad odlingsareal, men till en
mindre del bidrar också att större arealer skördats som färskpotatis och att
andelen ekologiskt odlad matpotatis ökat. Vid jämförelse med 2017 bör man också
ta i beaktande att stora obärgade arealer sänkte det årets hektarskördenivå.
Odlingar som bevattnades kunde nå full skördenivå, men vattnet räckte inte
alltid till för hela odlingsarealen och alla odlare hade inte möjlighet att
vattna sina grödor. Det förekom att potatisen lämnades obärgad eftersom det
inte varit lönt att ta upp skörden, då skördeutfallet var för litet och
knölarna var för små. Enskilda lantbrukare drabbades hårt. Västra Götalands, Gotlands och Örebro län har 28, 25
respektive 23 % lägre totalskörd än år 2017. Östergötlands och Skåne län
har båda 13 % lägre totalskörd. Totalskörden i Hallands län är i nivå med
fjolårets skörd. I Hallands och Skåne län förblev stora arealer obärgade under
2017. För övriga län med redovisning är skillnaderna i skördenivå mellan åren
inte statistiskt säkerställda. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra
Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 79 % av
rikets totala matpotatisskörd. Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis skattas
för riket till 28 080 kilo per hektar, vilket är 9 % lägre än 2017
års hektarskörd. Högsta hektarskördarna redovisas för Hallands län och
Östergötlands län, med 35 110 respektive 34 620 kilo per hektar.
Lägre hektarskörd jämfört med 2017 redovisas för Västra Götalands, Örebro och
Östergötlands län med 24, 18 respektive 11 % lägre hektarskörd. Skåne län
har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå.
Hektarskörden i länet uppgår till 29 090 kilo per hektar, vilket är
2 310 kilo per hektar (7 %) lägre än 2017 som var ett år med stora
obärgade arealer i länet. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i
skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden.
Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs. Hektarskörden
för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 610
kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 20 % färskpotatisodlingar, en
ökning med 4 procentenheter jämfört med 2017. Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 15 990
hektar. Det innebär en minskning med 1 100 hektar eller 6 % jämfört
med 2017. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och
vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår
inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade
hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det
vill säga för bortsortering och småfallande. I den följande texten är det också
den reducerade hektarskörden som avses. Totalskörden av stärkelsepotatis 16 % mindre än 2017
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och
Kalmar län. Totalskörden beräknas till 273 900 ton, vilket är 16 % mindre
än 2017 och 5 % mindre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden för riket
skattas till 34 570 kilo per hektar, vilket är 21 % lägre än såväl
2017 års hektarskörd som femårsgenomsnittet. Odlingen av stärkelsepotatis
avreglerades och EU-stöd för den kontrakterade stärkelsepotatisen upphörde
under 2011, vilket då ledde till en minskad odling efterföljande år. Arealen
har dock ökat successivt och arealen potatis för stärkelse uppgick 2018 till
7 920 hektar. Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här
kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som istället
använts för produktion av potatisstärkelse. För 2018 års skörd bedöms det
vara mindre volymer än tidigare på grund av att skördnivån är så låg. I hektar-
och totalskördar ingår även utsädesodlingar. Låga vallskördar i hela landet
Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till
3 286 400 ton torrsubstans. Första skörden beräknas till
1 920 500 ton och återväxten till 1 3695 900 ton. Det
är en minskning av den totala skörden med 19 % jämfört med 2017. Jönköpings,
Skåne och Kalmar län hade det största skördebortfallet med en totalskörd som
var 36–38 % mindre än 2017. Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och
med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med
andra grödor som tillvaratas som grönfoder. Den totala bärgade skörden av
slåttervall beräknad i hövikt (83,5 % torrsubstanshalt) var
3 935 800 ton. Hektarskörden av slåttervall var 27–33 % lägre jämfört
med 2017 i alla produk-tionsområden förutom Övre Norrland och Svealands
slättbygder, vilket beror på att hektarskördarna i dessa områden var låga även
2017. Störst minskning av hektarskördarna jämfört med 2017 var det i Skåne,
Kalmar och Jönköpings län, där hektarskördarna minskade med mellan 37–39 %.
I Hallands, Östergötlands och Västra Götalands län minskade hektarskördarna med
32, 27 respektive 20 %. För riket som helhet har den totala hektarskörden
från första skörd och återväxt beräknats till 3 770 kilo per hektar,
vilket är en minskning med 26 % jämfört med 2017. Även sommarens bete drabbades kraftigt av torkan och många
lantbrukare tvingades stödutfodra av årets skörd redan under betesperioden,
vilket gjort bristen på grovfoder ännu större. Variationen av vallskörden inom län och produktionsområden
är i vissa fall stor, vilket avspeglas i storleken på medelfelet. Variationen
kan bero på jordart; en del lantbrukare har angett att de bara har sandjord med
dålig vattenhållande förmåga och där brändes vallen ned, medan andra nämnt att
de i år kunnat skörda marker som mer normala år är alltför vattensjuka.
Lantbrukare som har kunnat bevattna vallen har fått bättre skörd och lokala
åskskurar gjorde att gårdar inom ett par kilometers avstånd fått olika
förutsättningar. Det är bara skördad vall från slåttervallar som har
beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som
bete ingår inte i undersökningen. Den skattade arealen slåttervall uppgick 2018 till
872 440 hektar, betesvallen till 154 390 hektar samt den
outnyttjade vallen till 22 630 hektar. Den totala arealen slåtter-
och betesvall har ökat med 14 350 hektar sedan 2017 och den skattade
arealen slåttervall ökade med 75 110 hektar. Den skattade arealen outnyttjad vall minskade med 37 300
hektar 2018. En del av det som ändå redovisats som outnyttjad vall var till
exempel arealer som på grund av torkan inte lönade sig att skörda, vall skadad
av vildsvin eller använd till gröngödsling. Skörd från andra åkerarealer
I mitten av juni gav Jordbruksverket dispens för skörd av
träda och ekologiska fokusarealer. I årets undersökning samlades därför
uppgifter in om vallskörd från andra åkerarealer. Förutom skörd från träda och
skyddszoner har lantbrukarna redovisat att de skördat vallinsådder, återväxt på
frövallar efter tröskning av gräsfrö och liknande åkerarealer som normalt sett
inte skördas. I tablå B redovisas areal och skörd från dessa andra arealer. Tablå B. Skörd av
vall från andra åkerarealer än slåttervall 2018
![]() 1) Uppgifterna redovisas med 100 % torrsubstans
eller 0 % vattenhalt. Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag
I figur H visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden
uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har
delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi
(JO 35 SM 1701). Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak
spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar
med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. I
kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter.
Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget
understiger 400 timmar/år. Hektarskörden av slåttervall var 2018 dubbelt så stor för
företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk där man ofta nöjer sig med en
skörd. Jämfört med tidigare år är skillnaderna mellan driftsinriktningarna
emellertid mindre. För företag med mjölkproduktion minskade hektarskörden med 23 %
jämfört med 2017 medan hektarskörden för småbruk var lika stor under 2018 som
2017. Figur H. Skörd av slåttervall för olika
driftinriktningar, kg/hektar
kg/hektar Anm. torrsubstanshalt 100 %. Odlingsbetingelser
Regnigt höstväder under 2017 försämrade förutsättningarna
för höstsådden. Problem med bärigheten angavs ofta som orsak till att den
planerade höstsådden inte blev av. Redan under hösten fanns också farhågor om
att de arealer som kunde sås skulle skadas av syrebrist på grund av det
ihärdiga regnandet. Under våren 2018 kördes en del höstsådda arealer upp och
ersattes av vårsådda grödor. För kvarvarande höstsådda grödor finns i många
fall kommentarer om utvintringsskador och glesa bestånd. Den tidiga våren var ovanligt kall och vårbruket kom igång
senare än vanligt. Redan i maj inleddes det varma och torra vädret som därefter
präglade resten av växtodlingssäsongen. De vårsådda grödorna drabbades värst,
men även de höstsådda grödorna hämmades av vattenbristen, möjligen en effekt av
dåligt rotsystem kopplat till utvintringsskador. På många håll i landet
brådmognade grödorna med små kärnor och låga volymvikter som följd. Många
lantbrukare har rapporterat att grödorna lämnats obärgade eftersom skörden inte
betalade tröskkostnaden. Ofta finns hänvisningar till glesa bestånd och mycket
ogräs, och många gånger har stor förekomst av svinmålla varit problemet. För
raps och rybs var orsaken till låga skördenivåer och obärgade arealer även
insektsangrepp, särskilt av rapsbaggar. För åkerbönor har, förutom torkan,
skador av bönsmyg orsakat skördebortfall. Det var vanligt att arealer som skulle
ha tröskats istället skördades som helsäd för att hjälpa andra lantbrukare med
grovfoderbristen. Torka och värme gjorde att andraskörden av slåttervall helt
uteblev i stora delar av landet. I slutet av augusti kom det på många håll regn
och i delar av landet gick det att ta en relativt hygglig tredjeskörd och i
vissa fall en sen fjärde skörd som delvis kunde kompensera för den uteblivna andraskörden
av slåttervall. Enstaka uppgifter om höga eller normala hektarskördar
förekommer, vanligen eftersom grödorna har bevattnats, odlats på vattenhållande
myrjordar eller att en åskskur kommit vid rätt tidpunkt. Skörden av spannmål,
oljeväxter och trindsäd genomfördes tidigare än vad som är normalt och grödorna
bärgades med låga vattenhalter. Stora obärgade arealer
I genomsnitt för hela landet blev drygt 1 % av
spannmålsarealen obärgad. Det motsvarar runt 10 000 hektar och överstiger
vad som är normalt. I Jönköpings län blev 6 % av spannmålsarealen obärgad.
I Stockholms, Kronobergs och Värmlands län uppgick andelen obärgad
spannmålsareal till omkring 3–4 %. För raps och rybs blev den obärgade arealen 4 % eller
3 900 hektar. Det är den största obärgade arealen som redovisats sedan
slutet av 1990-talet då information om obärgade arealer började samlas in för
raps och rybs. Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 2 % av
den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev närmare
7 % på riksnivå, vilket motsvarar över 1 700 hektar. Av
oljelinarealen beräknas drygt 4 % vara obärgad. Även för dessa grödor är
andelen obärgad areal större än vad som är normalt. Av
de arealer som skulle skördas som grönfoder blev runt 1 700 hektar eller över 1 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte
på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget. Obärgade arealer för matpotatis beräknades för landet som
helhet uppgå till 120 hektar eller mindre än 1 %. För potatis för stärkelse
beräknades mindre än 5 hektar eller 0 % av arealen vara obärgad. Problem med viltskador
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av
vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till
låga skördenivåer. Kommentarer till tabellerna
I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit
underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal,
total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare
år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående
åren. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens
osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften.
Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att
medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts
skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns
att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för
osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..). Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som
grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att
hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om
obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket
indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en
följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika
jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer
skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20
företag. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade
arealer. När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall,
betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket
osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan
olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas
om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall. Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om
jordbruksmarkens användning som publicerades i april 2019
(JO 10 SM 1802, korrigerad version 2019-04-15) och grundar sig
på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade
stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta
Statistiska meddelande har dock minskats med skattade arealer skördade som
grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Information om statistikens framställning”. |