Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2019

JO 16 SM 2001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat för 2019 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2020 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Mer än 6,1 miljoner ton spannmål tröskades under 2019

Totalt för riket har spannmålsskörden beräknats till 6 147 700 ton. Det är 89 % mer än under 2018, då torkan och värmen medförde missväxt. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är det en ökning med 15 %. Den totala spannmålsskörden för 2019 är i nivå med den stora spannmålsskörden som skördades under år 2015.

I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. De låga totalskördarna under åren 1992, 2006 och 2018 var främst en följd av extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling.

 

Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990–2019

 

1 000-tal ton


 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Större arealer av höstsådda grödor bidrog till ökad totalskörd

Arealförändringar av olika slag har haft inverkan på totalskörden av spannmål. Den totala odlade spannmålsarealen avsedd att tröskas ökade med 6 % jämfört med föregående år, då större arealer än vanligt skördades som ensilage. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har också ändrats. Det beror på att höstsådden underlättades av tidig skörd och förhållandevis torr väderlek under eftersommaren och hösten 2018.

Arealen av höstvete, den gröda som har högst avkastning per hektar, ökade med 44 % eller nästan 130 000 hektar jämfört med 2018. Råg är den gröda som, bortsett från majs, brukar ha näst högst avkastning per hektar. För råg var arealökningen 67 % eller mer än 13 000 hektar. Höstkorn och höstrågvete ökade med 42 % respektive 70 % eller med runt 6 000 hektar respektive 11 000 hektar.

Den sammanlagda arealen av vårvete, vårkorn, havre, vårrågvete, blandsäd och majs minskade tvärtom med omkring 105 000 hektar. Denna omfördelning från vårsådda grödor med lägre avkastningsnivåer till höstsådda och högavkastande grödor höjde den totala spannmålsskörden.

Rekordstor areal, hektarskörd och totalskörd av höstvete

Höstvetearealen avsedd för tröskning uppgick till 422 160 hektar, och är därmed den största någonsin. För landet som helhet blev även 2019 års hektarskörd av höstvete rekordhög, 7 730 kilo per hektar. Den är 61 % högre än föregående års avkastningsnivå, 15 % högre än genomsnittet för de senaste fem åren och 14 % högre än normskörden. På länsnivå hade Skåne, Västra Götalands och Örebro län rekordhöga avkastningsnivåer av höstvete. Av de jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen och hade höstvete tröskade 5 % mer än 10 ton höstvete per hektar.

Den rekordstora totalskörden av höstvete har beräknats till 3 262 800 ton, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2018 och en ökning med 29 % jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren.

Mer än 53 % av 2019 års totala spannmålsskörd utgörs av höstvete. I den redovisade skörden ingår en stor andel av högavkastande fodervete men även mer lågavkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter etc.

Jämför med både normskördarna och femårsgenomsnitten

I femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren som ingår i underlaget till beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra 2019 års hektarskördar även med normskördarna, som SCB beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Höga hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor

På riksnivå var hektarskördarna av råg, höstkorn och höstrågvete 50, 81 respektive 60 % högre än under 2018 och 12, 19 respektive 18 % högre än motsvarande femårsgenomsnitt. Jämfört med normskördarna var ökningarna 7, 15 respektive 17 %.

Hektarskörden av höstrågvete var rekordhög på riksnivå, samt i Västra Götalands län. Hektarskördarna av råg och höstkorn tangerar tidigare rekordnivåer i en del län, samt på riksnivå. I Skåne län blev hektarskörden av höstkorn rekordhög.

I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns redovisad sedan år 1995.

 

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2019

kg/hektar

Anm. vattenhalt 14,0 %. Höstrågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995-2014 och höstrågvete åren 2015–2019.

 

Stor regional variation för de vårsådda spannmålsgrödorna

De vårsådda spannmålsgrödorna uppvisar ett mer varierat resultat. Sommaren blev alltför torr på vissa platser i landet även under 2019. Främst i de sydöstra delarna förekom lokalt torkdrabbade grödor, men även längre norrut.

I norra Svealand och i Norrland försenade ihållande höstregn skörden, och delar av arealerna förblev obärgade. I de fem nordligaste länen blev mellan 4 och 9 % av spannmålsrealerna oskördade på grund av för mycket regn, eller snö som kom tidigare än vad som är normalt.

I Stockholms län blev hektarskörden av vårkorn 61 % högre än under 2018, i nivå med femårsgenomsnittet och 9 % lägre än normskörden. I Kalmar län blev hektarskörden av vårkorn 63 % högre än under 2018, men 12 % lägre än både femårsgenomsnittet och normskörden. I Skåne län var den mer än dubbelt så stor som ifjol, 19 % högre än femårsgenomsnittet och 11 % högre än normskörden. I Värmlands län var hektarskörden av vårkorn också mer än dubbelt så stor som 2018, och 29 % högre än både femårsgenomsnittet och normskörden.

På riksnivå är hektarskördarna av vårsådd spannmål högre än femårsgenomsnitt och normskördar

I figur C redovisas en tidsserie på riksnivå med hektarskördar för de mest odlade vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med 2018 är årets hektarskördar mellan 51 och 85 % högre.

Jämfört med genomsnitten för de fem närmast föregående åren är 2019 års hektarskördar mellan 5 och 17 % högre, och de är mellan 7 och 14 % högre än normskördarna. Åren 1992 och 2006 var det liksom under 2018 sommartorka som drog ner skördenivåerna.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistiska meddelanden benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

 

Figur C. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990–2019

kg/hektar

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Hektarskörden av kärnmajs 67 % högre än ifjol

Kärnskörd av majs har ingått i skördestatistiken i tretton år. Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2019 till drygt 22 000 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men omkring 1 600 hektar tröskades.

Kärnmajs odlas framförallt i Skåne län och där blev 2019 års avkastning av tröskad majs 7 020 kilo per hektar, vilket är 72 % mer än under 2018 då det var extremt torrt och varmt.

På riksnivå blev hektarskörden 6 960 kilo per hektar, vilket är 67 % mer än fjolårsresultatet. Majs är i och för sig en värmekrävande gröda, men på arealer som inte kunde bevattnas blev grödan ofta torkskadad under 2018.

Hektarskörden av ärter 50 % högre än förra året

På riksnivå beräknas avkastningen per hektar av ärter vara 50 % högre än under 2018, 4 % högre än femårsgenomsnittet och 8 % högre än normskörden.

På länsnivå var skördeökningarna jämfört med femårsgenomsnitten störst i Uppsala och Östergötlands län, med 12 % högre hektarskörd i båda länen under 2019. Södermanlands, Kalmar, Gotlands och Västmanlands län är exempel på län där hektarskörden av ärter var i nivå med femårsgenomsnittet.

Störst areal ärter fanns under 2019 i Uppsala, Östergötlands och Västra Götalands län. Den högsta skördenivån per hektar av ärter fanns i Östergötlands län, med 4 080 kilo per hektar.

Den totala skörden av ärter har beräknats till 69 300 ton. Det motsvarar en ökning med 42 % eller 20 400 ton jämfört med 2018, men är i nivå med femårsgenomsnittet. Den odlade arealen av ärter för tröskning minskade med 5 %, både jämfört med 2018 och med femårsgenomsnittet.

Många lantbrukare rapporterar om stora skördeskador i ärterna orsakade av duvor, svanar, hjortar och framförallt av vildsvin. Det finns även lantbrukare som planerar att framöver avstå från att odla ärter på grund av problemen med viltskador.

Hektarskörden av åkerbönor mer än dubbelt så stor som ifjol

Åkerbönor är en förhållandevis torkkänslig gröda. Ett flertal lantbrukare meddelade under torråret 2018 att åkerbönorna torkade bort helt, så det inte ens gick att skörda ensilage av grödan. 2019 års hektarskörd av åkerbönor är för landet som helhet mer än dubbelt så hög som under 2018, men bara 6 % högre än femårsgenomsnittet, där den mycket låga hektarskörden från 2018 ingår i beräkningsunderlaget.

Både i år och förra året finns rapporter om skador av bönsmyg. Dessutom finns i år en del kommentarer om dålig grobarhet för åkerbönorna, vilket kan härröra från nedsatt kvalitet i utsädet från 2018.

Jämfört med femårsgenomsnitten blev årets hektarskördar 20 % högre i Östergötlands och 13 % högre i Skåne län. I Västra Götalands län var hektarskörden i nivå med femårsgenomsnittet.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 60 200 ton, vilket är 73 % eller 25 400 ton mer än förra året, men 26 % mindre än femårsgenomsnittet.

Arealen åkerbönor för tröskning minskade med 31 % jämfört med fjolåret och med 30 % jämfört med femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där 39 % av den totala odlingsarealen var belägen under 2019.

I figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan 2004.

 

Figur D. Ärter och åkerbönor. Totalskördar 1996–2019

Ton

Anm. vattenhalt 15,0 %.

 

Hektarskörden av höstraps 60 % högre än under 2018

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 60 % högre än fjolårsresultatet, 14 % högre än femårsgenomsnittet och 6 % högre än normskörden. I Skåne län var hektarskörden av höstraps rekordhög. I flera av de övriga länen blev årets hektarskördar betydligt högre än ifjol, men nådde inga rekordnivåer. I Kalmar län var hektarskörden av höstraps i nivå med fjolårsnivån och 18 % lägre än femårsgenomsnittet. En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om torka, utvintringsskador, frostskador och glesa bestånd som orsaker till låga skördenivåer av höstraps.

På regional nivå var skördeökningen av höstraps jämfört med femårsgenomsnittet störst i Skåne län, med 31 % högre hektarskörd. I Skåne län odlades 44 % av den totala höstrapsarealen under 2019.

Hektarskörden av vårraps är på riksnivå 18 % högre än fjolårsnivån men i nivå med femårsgenomsnittet. Hektarskörden av höstrybs är 40 % högre än 2018 års skördeutfall, men 17 % lägre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden av vårrybs är i samma storleksordning som både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet.

Stor höstrapsareal bidrog till stor totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 381 500 ton, vilket är 75 % mer än förra årets resultat, 23 % mer än femårsgenomsnittet och i nivå med den stora raps- och rybsskörden 2017.

Höstrapsarealen ökade med 15 % jämfört med 2018 års areal, och med 12 % jämfört med femårsgenomsnittet. Höstraps är den arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar.

Arealen raps- och rybs skördad som grönfoder var under 2019 tillbaka på en mer normal nivå, 190 hektar, vilket motsvarar ungefär en tiondel av den grönfoderskördade raps- och rybsarealen under 2018.

I figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Totalskörden för 2018 ser ut att vara lägre än under åren 2006 och 2007, men skillnaderna ligger inom felmarginalen. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det höga skördar per hektar av alla av raps- och rybsgrödorna.

 

Figur E. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2019

1 000-tal ton

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Hektarskörden av oljelin ökade med 77 %

Även oljelinet drabbades av torkskador under 2018 och 2019 års hektarskörd blev för landet som helhet 77 % högre än under fjolåret, 16 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren och 8 % högre än normskörden. I Östergötlands län, där hälften av oljelinarealen odlades under 2019, blev hektarskörden 64 % högre än fjolårsresultatet, 8 % högre än femårsgenomsnittet och i nivå med normskörden.

Odlingsarealen av oljelin minskade med 39 % eller 1 410 hektar jämfört med 2018 och med 64 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 4 300 ton, vilket är i samma storleksordning som förra årets totalskörd som var 4 000 ton. I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat under senare år. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

 

Figur F. Oljelin. Totalskördar 1996–2019

Ton


Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Arealer skördade som grönfoder under 2019

Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Under 2018 skördades ovanligt stora arealer av de ettåriga grödorna som grönfoder, för att lindra den grovfoderbrist som uppstod på grund av torkan. Under 2019 var andelen areal skördad som grönfoder tillbaka på mer normala nivåer.

Av de arealer som redovisats som spannmålgrödor vid lantbrukarnas ansökningar om gårdsstöd skördades uppemot 6 % som helsäd, jämfört med nästan 11 % under 2018. För ärter var andelen grönfoderskördad areal 0,7 %, jämfört med runt 4 % föregående år och för åkerbönor var årets andel 0,6 %, jämfört med omkring 11 % ifjol. Motsvarande andel för raps och rybs var 0,2 % 2019 och 2,0 % 2018. Av årets oljelinodling skördades ingen areal som grönfoder, medan andelen grönfoderskördad areal var 0,6 % under torråret 2018.

Skördenivåer från ettåriga grönfodergrödor

Att ta tillvara stråsäd i form av grönfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, en gröda som oftast skördas som grönfoder.

Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under år 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra grödor än stråsädesgrödor till grönfoder”.

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisades tidigare som ensilage med 30 % torrsubstanshalt (ts-halt), men från och med 2018 istället med 100 % ts-halt. Det underlättar jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag som tillvaratas som grönfoder.

Hektarskörden för stråsädesgrödor exklusive majs som skördats som grönfoder blev 86 % högre än förra året och var i nivå med femårsgenomsnittet. För majs skördad som ensilage blev hektarskörden 47 % högre än fjolårsresultatet och 9 % högre än femårsgenomsnittet. För andra ettåriga grödor skördade som grönfoder blev hektarskörden mer än dubbelt så stor som förra året och i samma storleksordning som femårsgenomsnittet.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter svarade under 2019 för över 10 % av den totala grovfoderskörden.

För de enskilda länen var andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden störst i Gotlands och Kalmar län, med 24 % respektive 23 % ettåriga grönfoderväxter. Stora andelar fanns också i Skåne och Hallands län med omkring 18 respektive 13 %. Det är i dessa fyra län som grönfodermajs odlas i stor utsträckning. I Blekinge och Jönköpings län var andelarna omkring 10 % under 2019. För landet som helhet har andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden tidigare år varierat mellan 8 och 11 %.

För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna från majs som skördats som grönfoder, totalt 235 900 ton torrsubstans. Därefter följer Stråsädesgrödor exklusive majs som skördats som grönfoder med totalt 167 100 ton torrsubstans. Skörden från andra ettåriga grödor som skördats som grönfoder uppgick under 2019 till 123 400 ton torrsubstans.

I figur G redovisas hur de totala grönfoderskördarna har varierat under de nio år som skörd av ettåriga grönfoderväxter ingått i skördestatistiken. Generellt är det en uppåtgående trend. Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter uppgick under 2019 till 526 400 ton torrsubstans, vilket motsvarar 1 754 700 ton ensilage med 30 % ts-halt.

 

Figur G. Ettåriga grönfoderväxter. Totalskördar 2011–2019

Ton

Anm. torrsubstanshalt 100,0 %.

 

Information om grödor inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80)

Liksom tidigare består uppgifterna om Andra grödor till grönfoder bland annat av skörden från de arealer som lantbrukarna redovisat som ärter, åkerbönor, raps, rybs och oljelin, och som skördats som grönfoder. Dessa arealer redovisas i tabellerna 34 och 35.

Den största andelen av skörden av Andra grödor till grönfoder kommer under 2019, på samma sätt som under de föregående åren, dock från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80) i sina ansökningar om gårdsstöd.

Från och med år 2018 finns information om vilka grödor som ingår i grödgruppen grönfoder (grödkod 80). Motsvarande arealer för 2019 redovisas i Tablå A. Störst är arealen med blandsäd (blandningar av stråsäd och baljväxter), därefter följer i storleksordning vårkorn, majs och havre.

 

Tablå A. Grödor inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80) 2019

 

 

Gröda

Areal, hektar

 

 

Blandsäd (spannmåls-/baljväxtblandning)

7 188

Vårkorn

3 875

Majs

3 143

Havre

2 711

Blandsäd (stråsädesblandningar)

1 934

Proteingrödsblandningar (baljväxter/spannmål)

1 925

Vårvete

1 554

Westerwoldiskt rajgräs

1 132

Övrigt

458

Blandade grödor

382

Råg

363

Höstrågvete

333

Vårrågvete

261

Höstvete

167

Vårraps

72

Höstkorn

54

Fodermärgkål

48

Höstraps

21

 

 

 

 


 

 

Om det vid uppgiftsinsamlingen framkommit att grödan var majs har skördeuppgifterna flyttats från grödgruppen Grönfoder (grödkod 80) till majs, varvid hektarskördeuppgiften hänförts till majs.

Vid beräkningen av totalskördar har grödarealerna från grödgruppen grönfoder (grödkod 80) inte flyttats till sin ifrågakommande gröda. Det innebär att totalskördarna av de stråsädesgrödor som redovisats som grönfoder (grödkod 80) ingår i Andra grödor till grönfoder – och inte i Stråsädesgrödor exklusive majs respektive majs.

Totala matpotatisskörden 3 % mer än femårssnittet

Den svenska skörden av matpotatis har beräknats till 537 000 ton år 2019. Det är en ökning av skörden med 87 900 ton eller 20 % mer än 2018 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet är det 16 100 ton (3 %) mer.

Gotlands, Västra Götalands och Örebro län har 36, 35 respektive 32 % högre totalskörd än år 2018. Skåne, Hallands, Dalarnas och Östergötlands län har 17, 16, 15 respektive 13 % högre totalskörd. För övriga län med redovisade resultat, Västerbottens och Norrbottens län, är skillnaderna i skördenivå mellan år inte statistiskt säkerställda.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Hallands, Östergötlands och Västra Götalands län. Tillsammans står de för 78 % av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis skattas för riket till 32 980 kilo per hektar, vilket är 17 % högre än 2018 års hektarskörd och 7 % över femårsgenomsnittet.

De högsta hektarskördarna på länsnivå redovisades för Östergötlands och Hallands län, 40 180 respektive 39 280 kilo per hektar. Högre hektarskördar jämfört med 2018 redovisas för samtliga län med redovisning, med undantag för Gotlands, Västerbottens respektive Norrbottens län där hektarskördarna inte signifikant skiljer sig mot föregående år.

Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet, 33 360 kilo per hektar, är 4 270 kilo per hektar (15 %) högre än torråret 2018.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 21 480 kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 19 % färskpotatisodlingar.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 16 280 hektar. Det innebär en ökning med 290 hektar eller nästan 2 % jämfört med 2018.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande. I den följande texten är det också den reducerade hektarskörden som avses.

Totalskörden av stärkelsepotatis 6 % mer än femårssnittet

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Totalskörden beräknas till 309 900 ton, vilket är 13 % mer än 2018 och 6 % mer än femårsgenomsnittet. Hektarskörden för riket skattas till 42 080 kilo per hektar, vilket är 22 % högre än 2018 års hektarskörd och i nivå med femårsgenomsnittet.

Odlingen av stärkelsepotatis avreglerades och EU-stöd för den kontrakterade stärkelsepotatisen upphörde under 2011. Arealen potatis för stärkelse uppgick 2019 till 7 370 hektar, vilket innebar en minskning med 550 hektar eller 7 % jämfört med 2018. Jämfört med femårsgenomsnittet är det istället en ökning av odlingsarealen med 390 hektar eller 6 %.

Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som istället använts för produktion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Hög total vallskörd, och hektarskörd i nivå med 2016–2017

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 4 515 200 ton torrsubstans. Förstaskörden beräknas till 2 831 700 ton och återväxten till 1 683 500 ton. Det är 37 % mer än 2018 och 11 % mer än 2017.

Hektarskördarna var 39 % högre jämfört med 2018 och på samma nivå som under åren 2015–2017. I alla produktionsområden var hektarskördarna högre jämfört med 2018.

På länsnivå såg det lite annorlunda ut. Södermanlands och Gotlands län var län med låg skörd även 2019, medan hektarskörden i Hallands och Värmlands län ökade med 77 respektive 95 % jämfört med 2018. Torka även under 2019 förklarar de låga skördarna i de östliga länen. De höga skördarna beror förutom på goda tillväxtbetingelser också på att många skördat mer än sitt årsbehov eftersom alla lager var tomma efter 2018 års torka.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

Den skattade arealen slåttervall uppgick 2019 till 862 370 hektar, betesvallen till 182 690 hektar samt den ej utnyttjade vallen till 40 790 hektar. Den totala arealen slåtter- och betesvall har ökat med 36 390 hektar sedan 2018.

Den areal som redovisas som ej utnyttjad vall är dels arealer som bara slås av för att hålla landskapet öppet eller används för gröngödsling, men också viltskadade arealer som blivit så förstörda av vildsvin att de inte varit möjliga att skörda.

Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur H visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi som redovisas i det statistiska meddelandet ”Jordbruksföretagens driftsinriktning 2016” (JO 35 SM 1701).

Mjölkföretagen och företagen med övriga nötkreatur står för ungefär en tredjedel av den totala skördade mängden vall vardera, medan småbruk och företag med blandad husdjursskötsel står för 3–4 % vardera.

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år.

Hektarskörden av slåttervall var 2019 mer än dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk och företag med blandad husdjursskötsel där man oftast nöjer sig med en skörd. För mjölkföretagen var hektarskörden 31 % högre jämfört med 2018 medan den för småbruk och företag med blandad husdjursskötsel låg på samma nivå.

 

Figur H. Skörd av slåttervall för olika driftinriktningar, kg/hektar

 


kg/hektar

Anm. torrsubstanshalt 100 %.

 

Odlingsbetingelser

Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2018 gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer. En del lantbrukare har nu under 2019 skrivit kommentarer om att sådd i torr jord ledde till ojämn uppkomst. Även de vårsådda grödorna hämmades av torka efter vårbruket på vissa håll. Den tidiga våren var ovanligt kall och det finns rapporter om frostskador på bland annat höstraps. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen. Men framförallt längs de sydöstra delarna upp till och med Uppsala län fanns lokalt torkdrabbade grödor. Exempel på skadegörare som orsakat skördeförluster under år 2019 är knäpparlarver, bönsmyg, jordloppor, kålmal, kålbladsstekel och rapsbaggar.

Huvuddelen av skördearbetet kunde genomföras i gynnsamt väder. I slutet av september började regnväder dra in och särskilt i Gävleborgs län, men även i andra delar av södra Norrland och i norra Svealand medförde långvariga regnperioder att skörden försenades.

Potatisen kunde sättas tidigt på många håll. Inledningen av maj var ovanligt kall och frostskador förekom, främst på färskpotatisodlingar. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen, men längs de sydöstra delarna var det torrt även denna sommar. Redan i början av augusti kom den första frostnatten i Västerbottens län och frostnätter under skördesäsongen fördröjde skördearbetet och ledde till obärgade arealer på flera håll i landet. Få lantbrukare rapporterade om problem med bladmögel under 2019.

I de östra delarna av landet påverkade torka även under 2019 vallskörden negativt, medan det i de västra delarna som till exempel i Värmlands och Hallands län kom betydligt mer nederbörd och hektaravkastningen blev därmed mycket hög.

Obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet blev 0,5 % av spannmålsarealen obärgad. Det motsvarar runt 5 300 hektar och är en halvering jämfört med föregående år. De största andelarna oskördade arealer fanns i de fem nordligaste länen, där mellan 4 och 9 % av spannmålsarealen blev obärgad.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 2 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev 1 % på riksnivå. För raps och rybs blev andelen obärgade areal drygt 1 % eller 1 450 hektar. Av oljelinarealen beräknas omkring 3 % vara obärgad.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev runt 1 400 hektar eller 1,5 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknades för landet som helhet uppgå till 200 hektar eller drygt 1 %. För potatis för stärkelse beräknades mindre än 5 hektar eller 0 % av arealen vara obärgad.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i oktober 2019 (JO 10 SM 1902) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Information om statistikens framställning”.