Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter om 2002 års skörd av potatis.

Arealer

Arealen matpotatis för beräkning av totalskördar redovisas på riksnivå till 23 000 hektar, en minskning med cirka 800 hektar jämfört med föregående års definitiva statistik. Arealminskningen har främst skett i Östergötlands, Skåne, Västra Götalands och Örebro län.

Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i föreliggande statistik.

Arealen stärkelsepotatis är 8 500 hektar, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

Grödarealerna är hämtade från den preliminära statistiken om åkerarealens användning som grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för stödutbetalning, IAKS-registret. De preliminära arealerna publicerades i juni (JO 10 SM 0202). Inför beräkningarna av totalskördar har de arealer som vid redovisningen i juni redovisats under "Regiontillhörighet saknas" förts till Skåne län vid redovisning på län och till Götalands mellanbygder vid redovisning på produktionsområden. Skåne är det län där odlingen av både matpotatis och potatis för stärkelse har störst omfattning.

Matpotatis

Hektarskörden av matpotatis beräknas till 26 480 kilo per hektar, vilket är något högre än förra året. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Skåne län har en förhållandevis stor färskpotatisodling vilket drar ner hektar­skörden. Trots detta redovisar länet den högsta hektarskörden, 30 900 kg/ha vilket även är något högre än skörden 2001. Lägre hektarskörd än föregående år redovisas bl.a. för Hallands län. Norrlandslänen redovisar över lag höga skördesiffror jämfört med föregående år, 18 200 kg/ha i Västerbotten, vilket är en ökning med 50 procent. Ökningen i Norrbotten är nästan 30 procent.

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 609 000 ton (se tabell 1). Det är en minskning med cirka 13 000 ton jämfört med 2001 års definitiva totalskörd och innebär en fortsatt minskning vid jämförelse med åren närmast dessförinnan. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de även i år för 75 procent av rikets totala matpotatisskörd.

Potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 35 100 kilo per hektar och den totala skörden till 298 000 ton (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Obärgade arealer

Upptagningen kunde i allmänhet ske under gynnsamma förhållanden. Obärgade arealer förekom nästa enbart för matpotatis. Den beräknas till 520 hektar eller 2,3 procent för riket, vilket är mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. Enskilda odlare har dock drabbats hårt. Största arealen noteras för Hallands län där 160 hektar eller 5 procent blev oskördat på grund av kvävningsskador av alltför riklig nederbörd under juni-juli. En stor andel obärgat redovisas även i Östra Svealand.

Odlingsbetingelser 2002

Vädret har varit mycket omväxlande. Vårbruket kom igång tidigt i hela landet, även om potatissättningen i delar av södra Sverige stördes av höga vattenflöden och översvämningar. En varmare period följde, men maj-juni blev relativt osta­diga och nederbördsrika. På sina håll försvårades kupningen och bladmögel­bekämpningen. Den rikliga nederbörden orsakade även en del rötskador.

I mitten av juli inleddes en lång varm och torr period. Grödorna utvecklades väl men i slutet av perioden blev torkan besvärande och ledde till försämrad till­växt. Upptagningen av potatisen kunde i allmänhet ske under gynnsamma för­hållanden. Den obärgade arealen blev förhållandevis låg och frostskador förekom i liten utsträckning.

Kvalitet

I potatisundersökningen gör lantbrukarna även en bedömning om förekomsten av småfallande knölar. 16 procent angav att förekomsten av småfallande är "Mindre än normal" och 30 procent att förekomsten av potatis av småfallande är "Normal" medan 29 procent ansåg den vara "Mer än normal". Övriga 25 pro­cent angav "Vet ej". Jämfört med föregående år har andelen småfallande ökat.

Lantbrukarna gör även en bedömning om förekomsten av kvalitetsfel i skörden. Med kvalitetsfel avses förekomst av rötskadade, grönfärgade, skorv, missfor­made, rostringar, m.m. Där angav 17 procent att förekomsten av kvalitetsfel för matpotatisen är "Mindre än normal", 34 procent att förekomsten av potatis med kvalitetsfel är "Normal" medan 30 procent ansåg den vara "Mer än normal" för årets skörd. Övriga 20 procent angav "Vet ej". Jämfört med föregående år har andelen brukare som uppgivit "Grönfärgade" ökat medan andelen "Rötskadade" minskat. Förekomsten av frostskador är liten.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal undersökningsenheter (UE) som utgör underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Definitiva resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse. Uppgiftsinsamling per post ersatte 1999 SCB: s objektiva skördeuppskattningar med provtagningar i fält. Bytet av metod gör att jämförelser med åren 1997 och 1998 måste göras med stor försiktighet. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

Uppgifter om obärgade arealer redovisas i tabell 3. Den obärgade arealen redovisas i hektar och procent.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 UE. Vid mindre antal ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).