Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Skörd av potatis redovisas dels för matpotatis och dels för potatis för stärkelse. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även skörd av potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. I potatis för stärkelse ingår även utsädesodlingar.

Undersökningen om skörd av potatis ingår i Sveriges officiella statistik. Resultaten utnyttjas som underlag för myndigheter och näringsliv vid planering inom områdena jordbruk och miljö. Resultaten används också som underlag för rapportering till EU.

Så görs statistiken

Urval

Skördeskattningarna av potatis 2002 baseras på postenkät till ett urval av odlare. I de preliminära skördeskattningarna för år 2002 har uppgifter från 1 098 av 1 304 utvalda matpotatisodlare respektive uppgifter från 171 av 183 utvalda odlare av stärkelsepotatis ingått i beräkningarna.

Uppgifterna i urvalsramen är hämtade från Jordbruksverkets administrativa stödregister, IAKS 2002. Registret innehåller gröduppgifter som lämnats av de lantbrukare som ansökt om arealbaserade stöd avseende minst 0,3 hektar åker­mark. Jordbrukare som ansöker om arealbaserade stöd ska redovisa hela åker­arealen uppdelad på grödor och därför kan registret användas som urvalsram trots att potatis inte är berättigad till stöd i hela landet.

Urvalet för matpotatis är stratifierat efter skördeområde och gårdarnas odlings­areal, totalt 53 strata. Urvalet för potatis för stärkelse är stratifierat efter odlingsområde och gårdarnas odlingsareal, totalt 10 strata. Uttagning av odlare skedde med hjälp av ett obundet slumpmässigt urval inom varje stratum.

Uppgiftsinsamling

Uppgiftsinsamlingen görs via postenkät. Postenkäten för matpotatis skickades ut i mitten av oktober och svar skulle lämnas senast 1 november. Sista datum för inlämnande av uppgifter för potatis för stärkelse var den 8 november. Efter en påminnelse har sedan telefonuppföljning gjorts bland dem som inte svarat.

För matpotatis insamlades uppgifter om;

- Skördad kvantitet av färskpotatis, främst sorterna Early Puritan, Frieslander, Maria, Maris Bard, Minerva, Pentland Javelin, Premiere, Rapido, Rocket, Silla och Roscor.

- Skördad kvantitet av matpotatis.

- Förekomst av småfallande och förekomst av rötskadade, gröna m.m. En bedömning skulle göras med indelning i om förekomsten var "mindre än normalt", "normal" eller "mer än normalt".

- Areal vändteg.

- Obärgad areal av matpotatis.

- Areal med ekologisk odling.

 

För potatis för stärkelse insamlades uppgifter om;

- Skördad kvantitet av potatis för stärkelse.

- Förekomst av rötskadade. En bedömning skulle göras med indelning i om förekomsten av rötskadade var "mindre än normalt", "normal" eller "mer än normalt".

- Areal vändteg.

- Obärgad areal av potatis för stärkelse.

Bearbetning och granskning

I samband med dataregistrering görs en första granskning av inkomna uppgifter. Därefter sker ytterligare detaljgranskning. Exempel på partiellt bortfall som ibland kunnat åtgärdas är när skördeuppgifter redovisats men inte den areal som skördeuppgifterna avser. Särskild granskning har också gjorts av låga respektive höga hektarskördar.

I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna, men i övriga fall har telefonkontakt tagits med odlarna varvid uppgifterna bekräftat, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna.

Hektarskördarna tas fram som kvoten mellan den skattade totalskörden och den skattade arealen i redovisningsgruppen.

Den reducerade hektarskörden erhålls genom att korrigera den totala hektar­skörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal. Standard­talen baseras på uppgifter från 1987-1998 års objektiva skördeuppskattningar på produktionsområdesnivå och för riket. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade på riksnivå till 9,5 pro­cent. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 procent. För färskpotatis görs ingen korrigering för bortsortering. Bortfallet hanteras med rak uppräkning inom strata.

Totalskörden beräknas genom att den reducerade hektarskörden multipliceras med preliminära arealuppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för stödutbetalningar, IAKS-registret som redovisades i juni. Detta är tredje året som IAKS-registret används för beräkning av totalskördar.

De insamlade uppgifterna om ekologisk odling kommer att bearbetas senare och redovisas samtidigt med den definitiva potatisstatistiken i april 2003.

Statistikens tillförlitlighet

Statistik i förändring

Skördestatistiken för potatis baseras år 2002 på en riksomfattande postenkät­undersökning med telefonuppföljning till ett urval av potatisodlare. Uppgifts­insamling per post ersatte 1999 SCB: s objektiva skördeuppskattningar med provtagningar i fält. Denna ändring av insamlingsmetod gör det svårt att jämföra resultaten för 1999-2001 med resultaten fram t.o.m. år 1998.

Under 2000 skedde några andra förändringar. Dels började arealuppgifterna hämtas från IAKS-registret och dels infördes att små odlingar mindre än 0,5 hektar ingår i undersökningen. Syftet med förändringarna för potatisstatistiken är att anpassa redovisningen till användarnas behov och att reducera kostnader.

Arealer från IAKS-registret i stället för från LBR

Grödarealerna för år 2002 grundar sig på uppgifter i Jordbruksverkets admini­strativa stödutbetalningsregister, IAKS-registret. Arealerna bygger på infor­mation som jordbrukarna lämnat i sina ansökningar om arealbaserade stöd. Med andra ord saknas de jordbrukare som inte ansökt om sådana stöd. Grödredovisningen från IAKS avser jordbrukare som ansökt om stöd för minst 0,3 hektar. Grödarealerna fram t.o.m. 1999 baserades på uppgifter från LBR och avsåg företag med minst 2,1 hektar åkermark. Tillskottet av potatisareal på grund av denna skillnad i nedre gräns i registren är begränsad.

Vändtegar ingår i arealen

I IAKS-registret har jordbrukarna ofta redovisat fältareal, dvs. vändtegar ingår ofta i redovisningen. Fr.o.m. 1999 görs ingen korrigering ned till besådd areal. Detta gör att hektarskörden blir något lägre. Senast korrigering till besådd areal gjordes var 1998 (J 16 SM 9901) och korrigeringstalen för matpotatis var då 0,98 för Södra och mellersta Sveriges slättbygder och 0,95 för Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt Norra Sverige. Korrigeringstalet multiplicerades med lantbruksregistrets areal för att erhålla besådd areal.

Odlingar mindre än 0,5 hektar ingår fr.o.m. år 2000

Fram till och med 1999 redovisades potatisstatistiken för odlingar om minst 0,5 hektar potatis. Vid redovisning internationellt har detta varit en nackdel och från och med år 2000 ingår även dessa små odlingar i skattningen av skörd för riket. För år 2000 var arealen matpotatis på odlingar mindre än 0,5 hektar cirka 600 hektar. Arealen för riket ökar därför på grund av detta. Skördenivån för dessa odlingar är dock lägre än genomsnittet och betydelsen för totalskörden blir därför begränsad, cirka 600 hektar x 5 ton/hektar = 3 000 ton totalt för riket. För potatis för stärkelse har denna förändring ingen betydelse eftersom det knappt finns några så små odlingar av potatis för stärkelse.

Uppgiftsinsamling med provtagning fram till och med 1998

SCB:s objektiva skördeuppskattningar ersattes 1999 med uppgiftsinsamling via postenkät. År 1992 gjordes en provstudie där postenkätmetoden jämfördes med den objektiva metoden. Postenkätmetoden visade sig då på riksnivå ge en underskattning med nästan 20 procent. Om denna skillnad kvarstår på samma nivå är svårt att säga. Några av orsakerna till skillnaderna i nivå mellan de båda metoderna är:

·       I den objektiva skattningen vägdes proven direkt ute i fält. Ingen korrigering gjordes för s.k. lättnad som inträffar när knölarna efter upptagning erhåller en ny vätskejämvikt gentemot omgivande luft i stället för den jämvikt som rådde när knölen låg i fuktig jord. Viktförlusten ökar under lagringstiden, uppskatt­ningsvis uppgår den till minst 5 procent.

·       I de objektiva skördeuppskattningarna användes hektarskörden för matpota­tis upptagen efter 15 augusti för beräkning av totalskörden. Ingen korrigering gjordes för den lägre skördenivå som färskpotatisodlingarna har, vilket görs i nuvarande undersökning. Resultatet blir att hektarskörden sänks med cirka 1 ton per hektar och totalskörden minskar med cirka 4 procent när hänsyn tas till färskpotatisens avkastningsnivåer.

·       I de objektiva skördeuppskattningarna undersöktes företag med mer än 5 hektar åker. De företag som var mellan 2-5 hektar åsattes samma hektaravkast­ning vid uträkning av totalskörden som den skattade avkastningen för företag större än 5 hektar. Från och med 1999 års undersökning tas hänsyn till faktisk avkastning. I lantbruksregistret 2000 redovisades 168 hektar matpotatis för företag mellan 2,1-5,0 hektar och för potatis för stärkelse 5 hektar i storleksgruppen. Förändringen är därför av mindre betydelse.

Alla punkterna ovan sänker nivån på såväl hektarskördar som totalskördar gentemot tidigare års skattningar.

I de objektiva skördeuppskattningarna togs hänsyn till besådd areal. En areal­korrigering gjordes för t.ex. osatta vändtegar. Som underlag för korrigerings­talen användes resultat från särskilda arealkontroller.

Hektarskörd för färskpotatis

Avkastningen för färskpotatis beräknas på riksnivå till 19 300 kilo per hektar. Cirka 14 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar.

Uppgifter om färskpotatis insamlas separat främst för sorterna, Early Puritan, Frieslander, Maria, Maris Bard, Minerva, Pentland Javelin, Premiere, Rapido, Rocket Silla och Roscor. Brukaren hade dock möjlighet att ange ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Osäkerhetskällor

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkning­arna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för de skattade hektarskördarna och totalskördarna. I medel­felet inkluderas även effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom bortfallsfel eller mätfel.

Bortfall

Vid 2002 års undersökning användes postenkät med telefonuppföljning för enkäter som inte skickats in per post. Andelen bortfall i årets preliminära beräkning är 15,4 procent (200 undersökningsenheter) för matpotatis och för potatis för stärkelse 6,6 procent (12 undersökningsenheter).

Medelfel

Medelfelet anges i procent av den skattade skörden. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För t.ex. den skattade hektarskörden för matpotatis på 26 200 kg/ha och ett medelfel på 0,9 procent (dvs. 240 kg/ha) kan man med liten felrisk (5 procent) säga att intervallet 26 200 ± 2 x 240 (dvs. 25 960 - 26 440 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden.

LBR 1999 och IAKS 2000, 2001och 2002 är totalregister för grödarealer, vilket innebär att de procentuella medelfelen för hektar- och totalskörd blir identisk. För åren 1997 och 1998 inhämtades uppgifter om grödarealer endast för ett urval av företag, vilket medför att även grödarealerna då var behäftade med urvalsfel.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Antalet nystartade företag, utgör en undertäckning. Företag som upphört utgör en övertäckning. En annan typ av övertäckning är att de uttagna företagen inte odlar någon av de undersökta grödorna. Årets urval är draget från årets IAKS-register. Tidigare har föregående års register använts som urvalsram. Såväl under- som övertäckningen är därför mycket mindre i årets undersökning jämfört tidigare år. Andelen övertäckning i årets preliminära beräkning är 8 procent (104 undersökningsenheter) för matpotatis och för potatis för stärkelse 3 procent (6 undersökningsenheter).

Bra att veta

Från provtagning till intervjumetod och postenkät

Under mer än 35 år har objektiva skördeuppskattningar med provtagningar utgjort grunden för beräkning av skörden av spannmål och potatis. Med början 1999 infördes postenkät som insamlingsmetod för uppgifter om potatis. Skillnader mellan metoderna för insamling gör att jämförelser med tidigare år för är svåra att göra.

Annan statistik

Preliminära uppgifter om åkerarealens användning i juni 2002 har redovisats i juni i Statistiska meddelanden JO 10 SM 0202.

Definitiva uppgifter om 2002 års grödarealer kommer att redovisas i april 2003 i Statistiska meddelanden JO 10 SM 0301.

Definitiva uppgifter om hektarskördar och totalskördar för 2002 kommer att redovisas i april 2003 i JO 16 SM 0301.

Med skördestatistiken för en lång följd av år beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väder­leksbetingelser. Normskördar beräknas för spannmålsgrödorna, matpotatis och för potatis för stärkelse. Resultaten redovisas i juni varje år, i Statistiskt meddelande JO 15 SM 0301 nästa år. Redovisning görs för skördeområden, län, produktionsområden och riket.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se under Statistik & fakta och på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Den definitiva statistiken för tidigare år finns tillgänglig i Sveriges statistiska databaser. Åtkomst sker via www.scb.se och användandet är avgiftsfritt.

Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statistiska meddelanden finns det möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruksstatistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post tillsammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se.

Enskilda exemplar av publikationerna kommer också att kunna erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas av Marjatta Niemi tfn: 036 - 15 59 34, fax: 036 - 34 01 96, post: Jord­bruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.