Statistiken med kommentarer
I detta statistiska meddelande redovisas preliminära
uppgifter om 2003 års skörd av potatis.
Arealer
Arealen matpotatis för beräkning av totalskördar
beräknas på riksnivå uppgå till 21 750 hektar, en minskning med ca
1 400 hektar jämfört med föregående års definitiva statistik.
Arealminskningen har främst skett i Skåne, Hallands, Västra Götalands och
Kalmar län.
Arealen stärkelsepotatis är 8 600 hektar, vilket är
oförändrat jämfört med föregående år.
Grödarealerna är hämtade från den preliminära
statistiken om åkerarealens användning som grundar sig på uppgifter från
Jordbruksverkets administrativa register för ansökan om arealbaserade stöd,
IAKS-registret. De preliminära arealerna publicerades i april
(JO 10 SM 0302). Inför beräkningarna av totalskördar har de potatisarealer
som vid redovisningen i april redovisats under "Regiontillhörighet
saknas" fördelats över län och produktionsområden efter den redovisade
arealens omfattning.
Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår
inte i föreliggande statistik.
Matpotatis
Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis
beräknas till 25 580 kilo per hektar, vilket är något lägre än förra
året. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och
vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter.
Skåne län har en förhållandevis stor färskpotatisodling
vilket drar ner hektarskörden. Trots detta redovisar länet den högsta
hektarskörden, 29 740 kg/ha Lägre hektarskörd än föregående år
redovisas, förutom för Skåne län, även för Kalmar, Gotlands, Hallands,
Värmlands och Dalarnas län. Jämfört med föregående år uppvisar
Västerbottens och Norrbottens län en kraftig minskning av hektarskörden
jämfört med de höga skördesiffror som redovisades i fjol. I Uppsala,
Hallands, Örebro och Gävleborgs län är hektarskördarna högre jämfört med
föregående år.
Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till
556 500 ton (se tabell 1). Det är en minskning med ca 56 000 ton
jämfört med 2002 års definitiva totalskörd och innebär en fortsatt
minskning vid jämförelse med åren närmast dessförinnan. Fyra län dominerar
matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands
län. Tillsammans står de även i år för drygt 75 procent av rikets totala
matpotatisskörd.
Hektarskörden för färskpotatis har även
beräknats för sig. På riksnivå uppgår den till 17 720 kilo per hektar.
Cirka 14 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar.
Uppgifter om färskpotatis insamlas separat
främst för sorterna Early Puritan, Maria, Maris
Bard, Minerva, Pentland Javelin, Premiere, Rapido, Rocket, Roscor, Silla,
Sprint och Swift. Brukaren har dock möjlighet att ange ytterligare sorter
som skördats som färskpotatis.
Potatis för stärkelse
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne och Blekinge.
Hektarskörden beräknas till 34 230 kilo per hektar och den totala
skörden till 294 000 ton, vilket är minskning med ca 7 000 ton (2
procent) jämfört med förra årets skörd (se tabell 2). I beräkningarna av
hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.
Obärgade arealer
Obärgade arealer för matpotatis beräknas till ca 320
hektar eller 1,5 procent för riket, vilket är mindre än genomsnittet för de
senaste fem åren. Kalmar län har störst obärgad areal beroende på häftiga
skyfall. Fälten ställdes under vatten och längs Emån uppstod även
översvämningsskador. Enskilda lantbrukares odlingar har drabbats av stora
skördeskador. För potatis för stärkelse skattas den obärgade arealen totalt
för riket till ca 20 hektar (0,3 procent).
Odlingsbetingelser 2003
Vårbruket kom igång tidigt i hela landet. I början av
juli drabbades delar av södra Sverige av höga vattenflöden och
översvämningar till följd av kraftiga skyfall. Sommaren fortsatte med en
lång, varm och torr period. Potatisodlingarna utvecklades väl men i slutet
av perioden blev torkan besvärande, speciellt i östra och norra Sverige.
Upptagningen av potatisen kunde i allmänhet ske under gynnsamma förhållanden.
Den obärgade arealen blev förhållandevis låg och frostskador förekom i
liten utsträckning.
Kvalitet
I potatisundersökningen gör lantbrukarna även en
bedömning om förekomsten av småfallande knölar. Jämfört med föregående år
har andelen småfallande ökat något. Cirka 10 procent angav att förekomsten
av småfallande är "Mindre än normal" och 39 procent att
förekomsten av potatis av småfallande är "Normal" medan 31
procent ansåg den vara "Mer än normal". Övriga 20 procent angav
"Vet ej".
Lantbrukarna gör även en bedömning om förekomsten av
kvalitetsfel i skörden. Med kvalitetsfel avses förekomst av rötskadade,
grönfärgade, skorv, missformade, rostringar, m.m. Jämfört med föregående
år har andelen brukare som uppgivit att skörden har mindre kvalitetsfel än
normalt ökat liksom de som angett "Vet ej". Här redovisade 16
procent att förekomsten av kvalitetsfel för matpotatisen är "Mindre än
normal", 35 procent att förekomsten av potatis med kvalitetsfel är
"Normal" medan 18 procent ansåg den vara "Mer än
normal" för årets skörd. Övriga 31 procent angav "Vet ej".
Kommentarer till tabellerna
Redovisning görs för län, produktionsområden och hela
riket. I tabellerna redovisas antal undersökningsenheter (UE) som utgör
underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för
hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.
Definitiva resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas
också som jämförelse. Uppgiftsinsamling per post ersatte 1999 SCB: s
objektiva skördeuppskattningar med provtagningar i fält. Bytet av metod gör
att jämförelser med resultat fram t.o.m. 1998 års måste göras med stor
försiktighet. Se även Beskrivning
av statistiken under rubriken "Jämförbarhet över tiden".
Uppgifter om obärgade arealer redovisas i tabell 3. Den
obärgade arealen redovisas i hektar och procent.
För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från
minst 20 UE. Vid mindre antal UE ersätts skördeuppgiften i tabellen med två
prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med
ett streck (-).
|
