Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

Skörd av potatis 2003

JO 17 SM 0301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gif
Tabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter om 2003 års skörd av potatis.

Arealer

Arealen matpotatis för beräkning av totalskördar beräknas på riksnivå uppgå till 21 750 hektar, en minskning med ca 1 400 hektar jämfört med föregående års definitiva statistik. Arealminskningen har främst skett i Skåne, Hallands, Västra Götalands och Kalmar län.

Arealen stärkelsepotatis är 8 600 hektar, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

Grödarealerna är hämtade från den preliminära statistiken om åkerarealens användning som grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för ansökan om arealbaserade stöd, IAKS-registret. De preliminära arealerna publicerades i april (JO 10 SM 0302). Inför beräkningarna av totalskördar har de potatisarealer som vid redovisningen i april redovisats under "Regiontillhörighet saknas" fördelats över län och produktionsområden efter den redovisade arealens omfattning.

Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i föreliggande statistik.

Matpotatis

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas till 25 580 kilo per hektar, vilket är något lägre än förra året. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Skåne län har en förhållandevis stor färskpotatisodling vilket drar ner hektar­skörden. Trots detta redovisar länet den högsta hektarskörden, 29 740 kg/ha Lägre hektarskörd än föregående år redovisas, förutom för Skåne län, även för Kalmar, Gotlands, Hallands, Värmlands och Dalarnas län. Jämfört med föregående år uppvisar Västerbottens och Norrbottens län en kraftig minskning av hektarskörden jämfört med de höga skördesiffror som redovisades i fjol. I Uppsala, Hallands, Örebro och Gävleborgs län är hektarskördarna högre jämfört med föregående år.

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 556 500 ton (se tabell 1). Det är en minskning med ca 56 000 ton jämfört med 2002 års definitiva totalskörd och innebär en fortsatt minskning vid jämförelse med åren närmast dessförinnan. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de även i år för drygt 75 procent av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden för färskpotatis har även beräknats för sig. På riksnivå uppgår den till 17 720 kilo per hektar. Cirka 14 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar. Uppgifter om färskpotatis insamlas separat främst för sorterna Early Puritan, Maria, Maris Bard, Minerva, Pentland Javelin, Premiere, Rapido, Rocket, Roscor, Silla, Sprint och Swift. Brukaren har dock möjlighet att ange ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne och Blekinge. Hektarskörden beräknas till 34 230 kilo per hektar och den totala skörden till 294 000 ton, vilket är minskning med ca 7 000 ton (2 procent) jämfört med förra årets skörd (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Obärgade arealer

Obärgade arealer för matpotatis beräknas till ca 320 hektar eller 1,5 procent för riket, vilket är mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. Kalmar län har störst obärgad areal beroende på häftiga skyfall. Fälten ställdes under vatten och längs Emån uppstod även översvämningsskador. Enskilda lantbrukares odlingar har drabbats av stora skördeskador. För potatis för stärkelse skattas den obärgade arealen totalt för riket till ca 20 hektar (0,3 procent).

Odlingsbetingelser 2003

Vårbruket kom igång tidigt i hela landet. I början av juli drabbades delar av södra Sverige av höga vattenflöden och översvämningar till följd av kraftiga skyfall. Sommaren fortsatte med en lång, varm och torr period. Potatis­odlingarna utvecklades väl men i slutet av perioden blev torkan besvärande, speciellt i östra och norra Sverige. Upptagningen av potatisen kunde i allmänhet ske under gynnsamma för­hållanden. Den obärgade arealen blev förhållandevis låg och frostskador förekom i liten utsträckning.

Kvalitet

I potatisundersökningen gör lantbrukarna även en bedömning om förekomsten av småfallande knölar. Jämfört med föregående år har andelen småfallande ökat något. Cirka 10 procent angav att förekomsten av småfallande är "Mindre än normal" och 39 procent att förekomsten av potatis av småfallande är "Normal" medan 31 procent ansåg den vara "Mer än normal". Övriga 20 pro­cent angav "Vet ej".

Lantbrukarna gör även en bedömning om förekomsten av kvalitetsfel i skörden. Med kvalitetsfel avses förekomst av rötskadade, grönfärgade, skorv, missfor­made, rostringar, m.m. Jämfört med föregående år har andelen brukare som uppgivit att skörden har mindre kvalitetsfel än normalt ökat liksom de som angett "Vet ej". Här redovisade 16 procent att förekomsten av kvalitetsfel för matpotatisen är "Mindre än normal", 35 procent att förekomsten av potatis med kvalitetsfel är "Normal" medan 18 procent ansåg den vara "Mer än normal" för årets skörd. Övriga 31 procent angav "Vet ej".

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal undersökningsenheter (UE) som utgör underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Definitiva resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse. Uppgiftsinsamling per post ersatte 1999 SCB: s objektiva skördeuppskattningar med provtagningar i fält. Bytet av metod gör att jämförelser med resultat fram t.o.m. 1998 års måste göras med stor försiktighet. Se även Beskrivning av statistiken under rubriken "Jämförbarhet över tiden".

Uppgifter om obärgade arealer redovisas i tabell 3. Den obärgade arealen redovisas i hektar och procent.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 UE. Vid mindre antal UE ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).