Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av potatis 2004

JO 17 SM 0401

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter om 2004 års skörd av potatis.

Arealer

Den preliminära arealen matpotatis, vilken används för beräkning av totalskör­dar, uppgår år 2004 på riksnivå till 22 820 hektar. Det är en ökning med ca 900 hektar jämfört med föregående års definitiva statistik. Arealökningen har främst skett i Skåne, Östergötland och Västra Götalands län och innebär en viss åter­hämtning jämfört med fjolårets rekordlåga areal av matpotatis.

Arealen stärkelsepotatis är 8 660 hektar, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år.

Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i föreliggande stati­stik.

Matpotatis

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2004 till 27 590 kilo per hektar, vilket är ca 2 000 kilo per hektar högre än förra året. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Östergötlands län redovisar den högsta hektarskörden på 32 330 kg/ha. Skåne län har en förhållandevis stor färskpotatisodling vilket drar ner hektarskörden, trots detta nås en hektarskörd om 30 730 kg/ha. Något lägre hektarskörd än föregående år redovisas för Jönköpings och Gävleborgs län medan Uppsala och Norrbottens län uppvisar en kraftig minskning av hektarskörden jämfört med fjolårets resultat. I övriga län där hektarskördar redovisas är skörden högre eller avsevärt högre jämfört med föregående år.

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 630 000 ton (se tabell 1). Det är en ökning med ca 69 000 ton jämfört med 2003 års definitiva totalskörd och innebär en vändning efter att totalskörden stadigt minskat under de senaste åren. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de även i år för mer än 75 procent av landets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även för sig. På riksnivå uppgår den till 18 470 kilo per hektar. Cirka 15 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar. Uppgifter om färskpotatis insamlas för sorterna Early Puritan, Maria, Maris Bard, Minerva, Pentland Javelin, Premiere, Rapido, Rocket, Roscor, Solist, Sprint och Swift. Brukaren har dock i denna undersökning möjlighet att ange ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne och Blekinge. Hektarskörden beräknas till 39 740 kilo per hektar och den totala skörden till 344 000 ton, vilket är ökning med ca 48 000 ton (16 procent) jämfört med förra årets skörd (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Obärgade arealer

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet till ca 530 hektar eller 2,3 procent, vilket är mindre än genomsnittet för de senaste fem åren (se tabell 3). Norrbottens län har störst obärgad areal främst beroende på att mycket regn, och därmed svåra upptagningsförhållanden, fördröjde skörden. Odlingarna drabbades sedan av frost, vilket gjorde att kvarvarande arealer fick lämnas obärgade.

För potatis för stärkelse skattas den obärgade arealen totalt för riket till ca 60 hektar (0,7 procent).

Odlingsbetingelser 2004

Maj inleddes med sommarvärme och avslutades med kyligare väderlek. Juni var mycket lågtrycksbetonat. Bortsett från några dagar i början av månaden var det mestadels kyligt och regnigt. I juli föll stora regnmängder, speciellt i Småland, vilket medförde översvämningar lokalt. Augusti inleddes med efterlängtat som­marväder men detta avlöstes mot slutet av månaden av en period med ytter­ligare regn. Vädret under odlingssäsongen tycks trots många regndagar i stort varit ganska gynnsamt för potatisodlingarna.

Skördens kvalitet

I potatisundersökningen gör lantbrukarna även en bedömning om förekomsten av småfallande knölar. Jämfört med föregående år anger betydligt fler att förekomsten av småfallande är "normal". Cirka 7 procent angav att förekomsten av småfallande är "Mindre än normal" och 51 procent att förekomsten av potatis av småfallande är "Normal" medan 21 procent ansåg den vara "Mer än normal". Övriga 21 procent angav "Vet ej".

Lantbrukarna gör även en bedömning om skördens kvalitet. Med detta avses förekomst av rötskadade, grönfärgade, skorv, missformade, rostringar, m.m. Jämfört med föregående år har andelen brukare som uppgivit att skörden har mindre kvalitetsfel än normalt ökat liksom de som angett "Vet ej". Här redo­visade 19 procent att förekomsten av kvalitetsfel för matpotatisen är "Mindre än normal", 28 procent att förekomsten av potatis med kvalitetsfel är "Normal" medan 27 procent ansåg den vara "Mer än normal" för årets skörd. Övriga 26 procent angav "Vet ej". Lantbrukarnas uppgifter tyder på att bortsorteringen kan vara något större än normalt för 2004. Bland annat finns kommentarer om att förekomsten av rostringar är större än normalt och att partier fått kasseras efter skörd. Den redovisade totalskörden är i så fall något högt skattad eftersom beräkning av bortsorteringen ned till reducerad skörd i statistiken görs med hjälp av standardtal.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal jordbruksföretag som utgör underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Definitiva resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid mindre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Kommentar till diagrammen

Uppgiftsinsamling per post ersatte 1999 SCB:s objektiva skördeuppskattningar med provtagningar i fält. Bytet av metod gör att jämförelser med skörderesultat fram t.o.m. 1998 års måste göras med stor försiktighet. Detta beskrivs närmare i dokumentet "Beskrivning av statistiken". En länk till dokumentet finns i avsnittet "Elektronisk publicering".