Statistiken med kommentarer

 

Arealer

Den preliminära arealen matpotatis, vilken används för beräkning av totalskör­dar, uppgår år 2005 på riksnivå till 22 140 hektar. Det är en minskning med nästan 900 hektar eller ca 4 procent jämfört med föregående års definitiva statistik. Arealminskningen har främst skett i Västra Götalands, Skåne och Hallands län och innebär att arealen endast marginellt överstiger 2003 års rekordlåga areal av matpotatis. Diagram 1 visar att den totala arealen matpotatis i riket under den senaste tioårsperioden sjunkit trendmässigt. Från och med år 2000 ingår även odlingar mindre än 0,5 hektar i hektar- och totalskördeskattningarna.

 

Diagram 1. Matpotatis. Arealer 1996-2005

Hektar

 

Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i föreliggande stati­stik.

Arealen stärkelsepotatis, 8 400 hektar, är i år ca 260 hektar eller 3 procent mindre än föregående år. Arealen potatis för stärkelse i riket sjönk något 1998 jämfört med tidigare år och har därefter varit relativt konstant, se diagram 2.

 

Diagram 2. Potatis för stärkelse. Arealer 1996-2005

Hektar

Skörd av matpotatis

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2005 till 27 930 kilo per hektar, vilket är ca 310 kg/ha mer än föregående års definitiva hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av diagram 3 framgår att hektarskörden för riket sjönk 1999 jämfört med tidigare år och att den därefter varit relativt konstant. Nedgången 1999 bedöms till stor del vara en effekt av att uppgiftsinsamling per post detta år ersatte de objektiva skördeuppskattningarna med provtagning i fält.

 

Diagram 3. Matpotatis. Hektarskördar 1996-2005

kg/hektar

 

Hallands län redovisar den högsta hektarskörden på 33 560 kilo per hektar. I Skåne län, som har en förhållandevis stor färskpotatisodling, nås en hektarskörd om 31 580 kg/ha. Något högre hektarskörd än föregående år redovisas för Skåne och Jönköpings län. Hallands, Västerbottens och Norrbottens län uppvisar en ökning med ca 10 procent eller mera. I övriga län där hektarskördar redovisas är skörden mellan 2 och 11 procent lägre än föregående år.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 810 kilo per hektar, en ökning med ca 7 procent jämfört med föregående år. Odlingar med hög hektarskörd av färskpotatis har redovisats i större utsträckning jämfört med tidigare år. Drygt 16 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar. Uppgifter om färskpotatis insamlas för sorterna Early Puritan, Maria, Maris Bard, Minerva, Pentland Javelin, Premiere, Rapido, Rocket, Roscor, Solist och Swift. Brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 620 000 ton (se tabell 1). Det är en minskning med ca 17 000 ton jämfört med 2004 års definitiva totalskörd och innebär att totalskörden åter visar en tendens till minskning efter fjolårets återhämtning. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för ca 77 procent av landets totala matpotatisskörd.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden visas i diagram 4. Det blev en minskning 1999 jämfört med tidigare år. Minskningen 1999 bedöms till stor del bero på metodbytet från objektiv skördeuppskattning till uppgiftsinsamling per post. Därefter har totalskörden varit relativt oförändrad.

 

 

Diagram 4. Matpotatis. Totalskördar 1996-2005

Ton

Skörd av potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne och Blekinge. Hektarskörden beräknas till 38 630 kilo per hektar och den totala skörden till 324 000 ton, vilket är minskning med nästan 20 000 ton (6 procent) jämfört med förra årets höga skördenivå (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Av diagram 5 framgår att hektarskörden varit relativt konstant de senaste tio åren med undantag för 1998, då skörden översteg den genomsnittliga hektarskörden för övriga år. Utvecklingen av totalskördarna följer utvecklingen av hektarskördarna vilket framgår av diagram 6.

 

Diagram 5. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 1996-2005

kg/hektar

 

Diagram 6. Potatis för stärkelse. Totalskördar 1996-2005

Ton

 

Obärgade arealer

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet till ca 300 hektar eller 1,4 procent, vilket är mindre än genomsnittet för de senaste fem åren (se tabell 3). Västra Götalands län har störst obärgad areal främst beroende på att regn i början av juni dränkte åkrarna och orsakade vattenskador.

För potatis för stärkelse finns inga rapporterade obärgade arealer 2005, troligen främst beroende på att den gynnsamma väderleken under hösten gav gott om tid och goda förutsättningar för potatisupptagningen.

Odlingsbetingelser 2005

Maj månads rikliga nederbörd kom delvis som snö. Månaden var övervägande något kyligare än normalt. Stora delar av juni bjöd på kyligt väder även med frost. Norra Sverige hade en kraftig snösmältning som tillsammans med regn gjorde att potatissättningen och uppkomst fördröjdes. Först blött och sedan torrt. Juli inleddes med varmt och torrt väder, från många håll rapporteras att odlingarna haft skördenedsättningar på grund av torkskador. Senare delen av sommaren blev dock svalare och angenämare ur grödsynpunkt. En fin sensommar och höst, dock med inslag av enstaka starka nattfroster, ledde till att skörden kunde bärgas under gynnsamma betingelser.

Skördens kvalitet

I undersökningen gjorde lantbrukarna en bedömning av skördens kvalitet. Storlekssorteringen bedöms vara något bättre jämfört med föregående år även om 20 procent av lantbrukarna ansåg att förekomsten av småpotatis var mer än normalt. Cirka 14 procent angav "Mindre än normal", 49 procent angav "Normal" medan 20 procent som sagt ansåg att förekomsten av småfallande var "Mer än normal". Övriga 17 procent angav "Vet ej".

Jämfört med föregående år har andelen brukare som uppgivit att skörden har mer kvalitetsfel än normalt ökat. Med kvalitetsfel avses förekomsten av rötskadade, grönfärgade, skorv, missformade, rostringar med flera kvalitetsfel. Här redo­visade 12 procent att förekomsten av kvalitetsfel för matpotatisen var "Mindre än normal", 34 procent att förekomsten av potatis med kvalitetsfel var "Normal" medan 30 procent ansåg den vara "Mer än normal" för årets skörd. Övriga 24 procent angav "Vet ej". De kvalitetsfel som dominerade var grönfärgning, skorv, rötskador och missformade knölar.

Lantbrukarnas uppgifter tyder på att bortsorteringen kan vara något större än normalt för 2005. Den redovisade totalskörden är i så fall något högt skattad eftersom beräkning av bortsorteringen ned till reducerad skörd i statistiken görs med hjälp av standardtal.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal jordbruksföretag som utgör underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Definitiva resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Kommentar till diagrammen

Uppgiftsinsamling per post ersatte 1999 SCB:s objektiva skördeuppskattningar med provtagningar i fält. Bytet av metod gör att jämförelser med skörderesultat fram t.o.m. 1998 års måste göras med stor försiktighet. Detta beskrivs närmare i dokumentet "Beskrivning av statistiken". En länk till dokumentet finns i avsnittet "Elektronisk publicering".