Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av potatis 2006

JO 17 SM 0601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Potatisarealerna fortsätter att minska

Den preliminära arealen matpotatis, vilken används för beräkning av totalskör­dar, uppgick år 2006 på riksnivå till 20 180 hektar och innebär den hittills lägsta arealen som hittills redovisats för matpotatis. Det är en minskning med 1 900 hektar eller ca 9 procent jämfört med föregående års definitiva statistik. Arealminskningen har främst skett i Skåne och Hallands och Västra Götalands län. Diagram 1 visar att den totala arealen matpotatis i riket under den senaste tioårsperioden sjunkit trendmässigt. Från och med år 2000 ingår även odlingar mindre än 0,5 hektar i hektar- och totalskördeskattningarna.

 

Diagram 1. Matpotatis. Arealer 1997-2006

Hektar

 

Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i föreliggande stati­stik.

Arealen stärkelsepotatis, 7 820 hektar, är i år ca 550 hektar eller nästan 7 procent mindre än föregående år. Arealen potatis för stärkelse i riket har varit relativt konstant mellan åren 1999 och 2004 för att under de två senaste åren minska, se diagram 2.

 

Diagram 2. Potatis för stärkelse. Arealer 1997-2006

Hektar

 

Skörd av matpotatis

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2006 till 26 000 kilo per hektar, vilket är 2 200 kg/ha mindre än föregående års definitiva hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av diagram 3 framgår att hektarskörden för riket sjönk 1999 jämfört med tidigare år och att den därefter varit relativt konstant. Nedgången 1999 bedöms till stor del vara en effekt av att uppgiftsinsamling direkt ifrån jordbrukarna detta år ersatte de objektiva skördeuppskattningarna med provtagning i fält.

 

Diagram 3. Matpotatis. Hektarskördar 1997-2006

kg/hektar

 

 

Östergötlands län redovisar den högsta hektarskörden på 31 580 kilo per hektar. Norrlandslänen uppvisar högre hektarskördar än föregående år. Hektarskördar i nivå med föregående år redovisas för Östergötlands, Västra Götalands, Värmlands och Örebro län. Hallands, Gotlands, och Kalmar län uppvisar däremot en minskning av hektarskörden med mellan 7 och 10 procent. I Skåne län minskar hektarskörden 17 procent jämfört med föregående år. En låg hektarskörd beror delvis på att Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis, med lägre hektarskördenivå än för vanlig matpotatis. Huvudorsaken till den låga hektarskörden i länet jämfört med fjolåret är dock årets svåra odlingsbetingelser med först stark torka följt av mycket regn.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 17 950 kilo per hektar, en minskning med ca 9 procent jämfört med föregående år då odlingar med hög hektarskörd av färskpotatis redovisades i större utsträckning än normalt. Drygt 18 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar. Uppgifter om färskpotatis insamlas för sorterna Early Puritan, Maria, Maris Bard, Minerva, Pentland Javelin, Premiere, Rapido, Rocket, Roscor, Solist och Swift. Brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 524 500 ton (se tabell 1). Det är en minskning med 98 000 ton jämfört med 2005 års definitiva totalskörd. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för ca 74 procent av landets totala matpotatisskörd. Något högre totalskörd än föregående år redovisas för Norrbottens och Gävleborgs län. Totalskördar i nivå med föregående år redovisas för Östergötlands, Västerbottens, Västernorrlands och Dalarnas län. Skåne och Hallands län uppvisar däremot en minskning med hela 24 procent. I övriga län där totalskörd redovisas är skörden mellan 7 och 15 procent lägre än föregående år.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden visas i diagram 4. Det blev en minskning 1999 jämfört med tidigare år. Minskningen 1999 bedöms till stor del bero på metodbytet från objektiv skördeuppskattning till uppgiftsinsamling direkt ifrån jordbrukarna. Totalskörden har därefter trendmässigt minskat trots en viss ökning för åren 2004 och 2005.

 

Diagram 4. Matpotatis. Totalskördar 1997-2006

Ton

 

 

Skörd av potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 31 710 kilo per hektar och den totala skörden till 248 000 ton, vilket är minskning med nästan 77 000 ton (24 procent) jämfört med förra årets höga skördenivå (se tabell 2). Kalmar län redovisar den högsta hektarskörden på 33 940 kilo per hektar. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Av diagram 5 framgår att hektarskörden 2006 är den lägsta som noterats mellan 1997 och 2006. Utvecklingen av totalskördarna följer utvecklingen av hektarskördarna vilket framgår av diagram 5 och 6.

 

Diagram 5. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 1997-2006

kg/hektar

 

 

 

Diagram 6. Potatis för stärkelse. Totalskördar 1997-2006

Ton

 

Obärgade arealer

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till ca 260 hektar eller 1,3 procent (se tabell 3). Skåne län har störst obärgad areal främst beroende på regn under upptagningsperioden.

För potatis för stärkelse beräknas 170 hektar vara obärgat, även här är det Skåne län som har den största obärgade arealen.

Odlingsbetingelser 2006

En kall vårvinter gjorde att vårbruket blev försenat. Tillväxten missgynnades sedan av att sommaren blev alltför torr och varm. Särskilt i de södra och sydöstra delarna av landet var sommaren rekordvarm och mycket torr. I augusti kom det på många håll våldsamma regn som fördröjde och försvårade skördearbetet. Skyfallen som kom i augusti gjorde många fält ofarbara. Under september blev vädret återigen torrt och varmt och en del av de arealer som inte hade skadats alltför mycket av regnet kunde då bärgas.

Skördens kvalitet

Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Den torra sommaren ledde till att skorv varit ett problem i odlingarna och torkan har även förorsakat en stor andel små knölar i skörden.

Jordbrukarna gjorde även en bedömning om bortsorteringen var större än normalt. Där angav 31 procent att bortsorteringen inte var större än normalt medan 8 procent ansåg att så var fallet. Återstående, 61 procent av odlarna, hade ingen uppfattning då de t.ex. sålde potatisen utan sortering eller inte börjat sortera potatisen ännu. Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. Resultaten redovisas utförligare i dokumentet "Beskrivning av statistiken".

I undersökningen om potatis för stärkelse gjordes endast en bedömning om rötskadade knölar förekom i större utsträckning än normalt. Där angav 68 procent av odlarna att förekomsten av rötskadade inte förekom i större utsträckning än normalt, 24 procent angav att det fanns mer rötskadade knölar än normalt och 8 procent angav "vet ej".

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal jordbruksföretag som utgör underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Definitiva resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).