Statistiken med kommentarer

 

Inga stora förändringar av potatisarealerna jämfört med 2006

Den preliminära arealen matpotatis, vilken används för beräkning av totalskör­dar, uppgick år 2007 på riksnivå till 20 450 hektar. Det är en ökning med ca 300 hektar eller drygt en procent jämfört med föregående års definitiva statistik. Arealerna är i stort sett av samma omfattning som föregående år i samtliga län och inga stora förändringar av potatisarealen regionalt har skett sedan föregående år. Diagram 1 visar att den totala arealen matpotatis i riket under den senaste tioårsperioden sjunkit trendmässigt. Från och med år 2000 ingår även odlingar mindre än 0,5 hektar i hektar- och totalskördeskattningarna.

 

Diagram 1. Matpotatis. Arealer 1998-2007

Hektar

 

Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i föreliggande stati­stik.

Arealen stärkelsepotatis, 8 080 hektar, är i år ca 110 hektar större än föregående år då den minsta arealen för perioden 1998-2007 redovisades. Arealen potatis för stärkelse i riket har dock varit relativt konstant under 10-årsperioden, se diagram 2.

 

Diagram 2. Potatis för stärkelse. Arealer 1998-2007

Hektar

 

Hektarskörden av matpotatis på samma nivå som föregående år

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2007 till 26 260 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående års definitiva hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av diagram 3 framgår att hektarskörden för riket sjönk 1999 jämfört med tidigare år och att den därefter varit relativt konstant. Nedgången 1999 bedöms till stor del vara en effekt av att uppgiftsinsamling direkt ifrån jordbrukarna detta år ersatte de objektiva skördeuppskattningarna med provtagning i fält.

 

Diagram 3. Matpotatis. Hektarskördar 1998-2007

kg/hektar

 

Låga hektarskördar i de stora potatislänen

Kalmar och Gotlands län redovisar de högsta hektarskördarna 2007 med 30 880 respektive 30 250 kilo per hektar. I Hallands län minskar hektarskörden 12 procent jämfört med föregående års höga hektarskörd och uppgår till 27 410 kilo per hektar. Den låg hektarskörden beror delvis på att Hallands och även Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis, med lägre hektarskördenivå än för vanlig matpotatis. Huvudorsaken till den låga hektarskörden i de båda länen, liksom i Västra Götalands och Östergötlands län, är dock årets svåra odlingsbetingelser med obärgad areal som följd. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 18 180 kilo per hektar, en svag ökning med en procent (inom felmarginalen) jämfört med föregående år trots att färskpotatisodlingarna i större utsträckning än normalt förblivit obärgade. Drygt 15 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar, en minskning med tre procentenheter jämfört med föregående år. Uppgifter om färskpotatis insamlas för sorterna Early Puritan, Maria, Maris Bard, Minerva, Pentland Javelin, Premiere, Rocket, Solist och Swift. Brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Totala matpotatisskörden i nivå med 2006

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 536 900 ton (se tabell 1). Det är i nivå med 2006 års definitiva totalskörd. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för ca 72 procent av landets totala matpotatisskörd. Lägre totalskörd än föregående år redovisas för Hallands och Östergötlands län. Övriga län uppvisar mindre förändringar jämfört med föregående år med undantag för Gotlands län där totalskörden är drygt 20 procent över fjolårets nivå.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden visas i diagram 4. Det blev en minskning 1999 jämfört med tidigare år. Minskningen 1999 bedöms till stor del bero på metodbytet från objektiv skördeuppskattning till uppgiftsinsamling direkt ifrån jordbrukarna. Totalskörden har därefter trendmässigt minskat trots en viss ökning för åren 2004 och 2005. Årets totalskörd är i nivå med fjolårets men bortsorteringen bedöms i år vara större än föregående år åtminstone i Södra Sverige.

 

Diagram 4. Matpotatis. Totalskördar 1998-2007

Ton

 

Även skörden av potatis för stärkelse i nivå med föregående år

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 31 350 kilo per hektar och den totala skörden till 253 200 ton, vilket är i nivå med föregående års resultat (se tabell 2). Kalmar län redovisar den högsta hektarskörden på 33 390 kilo per hektar. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Av diagram 5 framgår att hektarskörden 2006 och 2007 är de lägsta som noterats under 10-årsperioden. Utvecklingen av totalskördarna följer utvecklingen av hektarskördarna vilket framgår av diagram 5 och 6.

 

Diagram 5. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 1998-2007

kg/hektar

Diagram 6. Potatis för stärkelse. Totalskördar 1998-2007

Ton

 

Obärgade arealer främst i de stora potatislänen

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till ca 980 hektar vilket är 700 hektar mer än föregående år. Ca 5 procent av matpotatisarealen beräknas vara obärgad (se tabell 3). De stora odlingslänen Hallands, Skåne, Västra Götalands och Östergötlands län har största obärgade arealerna. För potatis för stärkelse beräknas nästan 900 hektar eller drygt 11 procent vara obärgat. Här är det Blekinge och Skåne län som har de största obärgade arealerna. Stora regnmängder ställde till problem i potatis­odlingarna där vatten blev stående kvar i fälten och orsakade skador på grödan. I de drabbade länen var det många enskilda lantbrukare som fick stora delar av sin potatisskörd förstörd.

Skyfall orsakade problem i odlingarna

Våren inleddes med en varm april varefter maj återgick mer till det normala. Även den första delen av juni var varm. Runt midsommar och därefter började sedan stora regnmängder ställa till problem i potatisodlingarna där vatten blev stående kvar i fälten och orsakade skador på grödan. På vissa håll uppstod t.o.m. totalskador till följd av översvämningar. Särskilt de stora odlingslänen Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län drabbades. Augusti fortsatte med måttliga till kraftiga regnskurar men skyfallen som förekom tidigare under säsongen uteblev i stort sett dessbättre. I slutet av månaden kom sedan den första nattfrosten ända ner till Götaland och blasten frös ned på flera håll. September hade varierande väderlek medan oktober karaktäriserades av små nederbördsmängder vilket underlättade skördearbetet.

Skördens kvalitet

Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Den regnrika sommaren ledde till att gröna och små knölar rapporteras förekomma i större utsträckning än normalt under 2007. I de områden som drabbades av översvämningar har kvävningsskador varit vanliga och bortsorteringen torde bli mer omfattande än normalt i dessa områden.

Jordbrukarna gjorde en bedömning om bortsorteringen var större än normalt. På riksnivå angav 37 procent att bortsorteringen inte var större än normalt medan 8 procent ansåg att så var fallet. Återstående, 55 procent av odlarna, hade ingen uppfattning då de t.ex. sålde potatisen utan sortering eller inte börjat sortera potatisen ännu. Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. Resultaten redovisas utförligare i dokumentet "Beskrivning av statistiken".

I undersökningen om potatis för stärkelse gjordes endast en bedömning om rötskadade knölar förekom i större utsträckning än normalt. Där angav 61 procent av odlarna att förekomsten av rötskadade inte förekom i större utsträckning än normalt, 35 procent angav att det fanns mer rötskadade knölar än normalt (en ökning med 11 procentenheter jämfört med 2006) och 4 procent angav "vet ej".

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal jordbruksföretag som utgör underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Definitiva resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).