Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av potatis 2008

JO 17 SM 0801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Potatisarealerna fortsätter att minska

Den preliminära arealen matpotatis, vilken används för beräkning av totalskör­dar, uppgick år 2008 på riksnivå till 19 680 hektar. Det är en minskning med ca 650 hektar eller drygt tre procent jämfört med föregående års slutliga statistik. Det är främst i Hallands och Västra Götalands län som matpotatisarealerna minskat. Figur A visar att den totala arealen matpotatis i riket har under den senaste tioårsperioden, med undantag för år 2004 och 2005, sjunkit trendmässigt. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i föreliggande statistik.

 

Figur A. Matpotatis. Arealer 1999-2008

Hektar

 

Arealen stärkelsepotatis, 7 310 hektar, är i år drygt 700 hektar mindre än föregående år och den minsta arealen för perioden 1999-2008. Arealen potatis för stärkelse i riket har dock varit relativt konstant fram t.o.m. år 2004 för att sedan successivt minska under den senare delen av10-årsperioden, se figur B.

 

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 1999-2008

Hektar

 

Hektarskörden av matpotatis ökar 2 000 kilo per hektar jämfört med föregående år

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2008 till 28 340 kilo per hektar, vilket är 7,8 procent, eller drygt 2 000 kg/ha, över föregående års slutliga hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av figur C framgår att hektarskördenivån varit relativt konstant under 10-årsperioden med undantag för några år med en högre skördenivå, 1999, 2004, 2005 och 2008.

 

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 1999-2008

kg/hektar

 

Nästan 20 procent av matpotatisarealen är färskpotatis

Hallands och Östergötlands län redovisar de högsta hektarskördarna 2008 med 33 850 respektive 33 230 kilo per hektar, vilket är 23 respektive 14 procent högre skörd på länsnivå jämfört med föregående år. I Norrbottens län är hektarskördenivån ca 12 procent över fjolårets medan Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, har drygt 6 procent högre hektarskörd jämfört med i fjol. Huvudorsaken till den lägre hektarskörden i Örebro län jämfört med 2007 är obärgad areal till följd av regn under skördeperioden. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 17 310 kilo per hektar, en minskning med ca fem procent jämfört med föregående år. Uppemot 19 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar, en ökning med fyra procentenheter jämfört med föregående år. Uppgifter om färskpotatis insamlas för sorterna Early Puritan, Maria, Maris Bard, Minerva, Pentland Javelin, Premiere, Rocket, Solist och Swift. Brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Totala matpotatisskörden fyra procent högre än 2007

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 557 700 ton (se tabell 1). Det är fyra procent högre än 2007 års slutliga totalskörd trots att odlingsarealen minskat. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för ca 74 procent av landets totala matpotatisskörd. Högre totalskörd, storleksordningen 10 procent högre än föregående år, redovisas för Östergötlands, Hallands och Norrlandslänen. För Skåne län är motsvarande siffra sex procent. Övriga län uppvisar mindre förändringar jämfört med föregående år med undantag för Örebro och Värmlands län där totalskörden är drygt 20 respektive 10 procent under fjolårets nivå, främst beroende på obärgade arealer som uppstod i samband med skörd.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den senaste 10-årsperioden visas i figur D. Totalskörden minskade trendmässigt i början av perioden. För åren 2004 och 2005 skedde en viss återhämtning under år med goda hektarskördenivåer, vilket även kan gälla för årets något högre totalskörderesultat.

 

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 1999-2008

Ton

 

Större totalskörd trots minskad areal för potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 40 400 kilo per hektar och den totala skörden till 295 300 ton, vilket är 16 procent högre än föregående års resultat (se tabell 2). Kalmar län redovisar den högsta hektarskörden på 43 090 kilo per hektar. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Av figur E framgår att hektarskörden 2008 är den högsta som noterats under 10-årsperioden. Arealminskningen under 2008 gör dock att totalskörden inte ökar i lika stor utsträckning som hade varit fallet med oförändrad areal. Utvecklingen av totalskördarna följer, med undantag för 2008, i stort sett utvecklingen av hektarskördarna vilket framgår av figur E och F.

 

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 1999-2008

kg/hektar

 

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 1999-2008

Ton

 

Mindre obärgade arealer jämfört med föregående år

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 280 hektar vilket är 700 hektar mindre än föregående år. Ca 1,4 procent av matpotatisarealen beräknas vara obärgad (se tabell 3). De största obärgade arealerna redovisas i Svealands slättbygder. Stora regnmängder i samband med skörden medförde att vatten blev stående kvar i fälten och orsakade skador på grödan. För flertalet odlingar har endast mindre delar av fälten, t.ex. körspår lämnats, men för enstaka odlare har stora delar av potatisarealen fått lämnas obärgad. För potatis för stärkelse beräknas 10 hektar eller ca 0,2 procent av arealen vara obärgad.

Odlingsbetingelser

Våren inleddes med en varm avslutning av april och med undantag för ett inbrott av ishavsluft i mitten av månaden, då snö föll i delar av Svealand och sydvästra Norrland, var vädret gynnsamt för potatissättningen med mindre nederbörd än normalt. Även den första delen av juni var varm och en del odlingar sattes tillbaka av försommartorka. Runt midsommar ersattes värmen av ostadigare väder utan att komma upp i nederbördsmängder som orsakade fjolårets obärgade arealer. Juli blev som helhet soligare än normalt i större delen av landet. Augusti och början av september präglades istället av ostadigt väder med stora nederbördsmängder som gjorde att det var svårt att komma ut i fälten under en tid i slutet av odlingssäsongen och under skördearbetet. Slutet av september och oktober hade dock gynnsamt väder och det mesta av arealerna kunde bärgas.

Skördens kvalitet

Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Små knölar och rötskador rapporteras förekomma i större utsträckning än normalt under 2008. Bedömningen är sammantaget att skörden håller en bättre kvalitet än i fjol.

Jordbrukarna gjorde en bedömning om bortsorteringen var större än normalt. På riksnivå angav 28 procent att bortsorteringen inte var större än normalt medan 7 procent ansåg att så var fallet. Återstående, 65 procent av odlarna, hade ingen uppfattning då de t.ex. sålde potatisen utan sortering eller inte börjat sortera potatisen ännu. Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. Resultaten redovisas utförligare i dokumentet "Beskrivning av statistiken".

I undersökningen om potatis för stärkelse gjordes endast en bedömning om rötskadade knölar förekom i större utsträckning än normalt. Där angav 91 procent av odlarna att förekomsten av rötskadade inte förekom i större utsträckning än normalt, 3 procent angav att det fanns mer rötskadade knölar än normalt (en minskning med 33 procentenheter jämfört med 2007) och 6 procent angav "vet ej".

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal jordbruksföretag som utgör underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).