Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av potatis 2009

JO 17 SM 0901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Minskningstakten för potatisarealerna avtar

Den preliminära arealen matpotatis, vilken används för beräkning av totalskör­dar, uppgick år 2009 på riksnivå till 19 540 hektar. Det är en liten minskning med 50 hektar eller 0,2 % jämfört med föregående års slutliga statistik. Det är främst i Västra Götalands och Hallands län som matpotatisarealerna fortsatt att minska. I Skåne län har en viss återhämtning skett och matpotatisarealen har ökat gentemot 2008. Även Gotlands och Dalarnas län har en positiv arealutveckling, där har de odlade matpotatisarealerna ökat under flera år. Figur A visar att den totala arealen matpotatis i riket har, med undantag för år 2004 och 2005, sjunkit trendmässigt under den senaste tioårsperioden. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland etc. ingår inte i föreliggande statistik.

 

Figur A. Matpotatis. Arealer 2000-2009

Hektar

 

Den preliminära arealen stärkelsepotatis för 2009 redovisades till 7 280 hektar. Det är på samma nivå (10 hektar mindre) som föregående års slutliga statistik. Arealen är, tillsammans med 2008 års areal, den minsta som redovisats för perioden 2000-2009. Arealen potatis för stärkelse i riket har varit relativt konstant fram t.o.m. år 2004 för att sedan successivt minska under den senare delen av 10-årsperioden, se figur B.

 

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2000-2009

Hektar

 

Hektarskörden av matpotatis i nivå med föregående år

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2009 till 28 860 kilo per hektar, vilket är 1,3 %, eller 370 kg/ha, över föregående års slutliga hektarskörd. Skillnaden ligger inom felmarginalen. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av figur C framgår att hektarskördenivån varit relativt konstant under 10-årsperioden med undantag för några år med en högre skördenivå; 2004, 2005, 2008 och 2009.

 

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2000-2009

kg/hektar

 

Obärgat på grund av regn i Norra Mellansverige och torka i Norrbotten gav lägre hektarskördar, bättre skörderesultat i de stora odlingslänen

Hallands och Östergötlands län redovisar de högsta hektarskördarna 2009 med 38 160 respektive 32 500 kilo per hektar, vilket är 13 % högre respektive 2 % lägre skörd på länsnivå jämfört med föregående år. I Norrbottens län är hektarskörden drygt 10 % lägre än fjolårets på grund av årets sommartorka i länet. Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, når drygt 5 % högre hektarskörd jämfört med i fjol. Huvudorsaken till den lägre hektarskörden i Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län jämfört med 2008 är obärgad areal till följd av regn under sommaren som ställde odlingarna under vatten. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs.

Odling av färskpotatis på 22 % av matpotatisarealen

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 20 190 kilo per hektar, en ökning med ca 17 % jämfört med föregående år. Drygt 22 % av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar 2009, en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående år. På 10 år har odlingen av färskpotatis ökat från att då uppta cirka 10 % av matpotatisarealen till att nu uppta över 20 % av arealen. Utvecklingen beror troligen till stor del på en minskad husbehovs- och trädgårdsodling av färskpotatis. Uppgifter om färskpotatis insamlas för sorterna Arielle, Early Puritan, Maria, Maris Bard, Minerva, Pentland Javelin, Princess, Rocket, Solist, Swift och Vicking. Brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Totala matpotatisskörden i nivå med föregående år

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 563 900 ton (se tabell 1). Det är 1 % högre än 2008 års slutliga totalskörd. Skillnaden är inom felmarginalen. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för ca 75 % av landets totala matpotatisskörd. Nästan 25 % lägre totalskörd än föregående år redovisas för Gävleborgs län. Västerbottens, Värmlands, Västra Götalands och Dalarnas län har mellan 5 och 11 % lägre totalskörd jämfört med fjolåret. Skåne, Halland och Örebro län har mellan 5 och 10 % högre totalskörd jämfört med föregående år. Övriga län uppvisar mindre förändringar jämfört med föregående år.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den senaste 10-årsperioden visas i figur D. Totalskörden minskade trendmässigt i början av perioden. För åren 2004, 2005 och 2008 skedde en viss återhämtning under år med goda hektarskördenivåer, vilket även kan gälla för årets totalskörderesultat.

 

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2000-2009

Ton

 

Totalskörd av potatis för potatis för stärkelse i nivå med fjolåret

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 39 900 kilo per hektar och den totala skörden till 290 400 ton, vilket är 2 % lägre än föregående års resultat (se tabell 2). Kalmar län redovisar den högsta hektarskörden på 40 490 kilo per hektar. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Av figur E framgår att fjolårets hektarskörd är den högsta som noterats under 10-årsperioden. Hektarskörden 2009 når nästan upp till samma nivå. En minskad areal 2008 och 2009 gör dock att totalskörden inte ökar i lika stor utsträckning som hade varit fallet med oförändrad areal. Utvecklingen av totalskördarna följer, med undantag för 2008 och 2009, i stort sett utvecklingen av hektarskördarna vilket framgår av figur E och F.

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2000-2009

kg/hektar

 

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2000-2009

Ton

 

Mest obärgat i Dalarnas län

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 320 hektar vilket är på samma nivå som föregående år. Ca 1,7 % av matpotatisarealen beräknas vara obärgad (se tabell 3). Den största obärgade arealen redovisas för Dalarnas län, 90 hektar förblev obärgat i länet. En större odlingsareal 2009 kan till en del motverka skördeförlusten. Även Värmland, Västra Götalands, Gävleborgs och Gotlands län drabbades av det ymniga sommarregnet som gjorde att vatten blev stående i odlingarna på många håll i länen. För några företag har stora delar av potatisarealen fått lämnas obärgad. För potatis för stärkelse beräknas 30 hektar eller ca 0,5 % av arealen vara obärgad, odlingarna var främst belägna i Nordöstra Skåne.

Odlingsbetingelser

Våren inleddes med en varm avslutning av april. Under maj var nederbörden över det normala, vilket försenade sättningen på sina håll. Efter en varm pingsthelg följde en för årstiden ovanligt kall juni. Efter midsommar vände dock vädret och blev varmare resten av månaden. Värmeböljan tog dock slut några dagar in i juli och vädret blev ostadigt med åska och regn. Många odlare har rapporterat om tidiga angrepp av bladmögel och svårigheter med att kunna köra i odlingarna på grund av vätan. I slutet av augusti kom den första frostnatten. Flera frostnätter under september förekom och ytligt liggande knölar kunde frostskadas. Vädret blev torrare och merparten av skörden kunde bärgas under i övrigt bra väderförhållanden.

Skördens kvalitet

Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Små knölar rapporteras förekomma i större utsträckning än normalt under 2009. Jämfört med fjolåret rapporteras frostskador och sprickor förekomma i större utsträckning. Bedömningen är sammantaget att skörden håller en god kvalitet.

Jordbrukarna gjorde en bedömning om bortsorteringen var större än normalt. På riksnivå angav 40 % att bortsorteringen inte var större än normalt medan 30 % ansåg att så var fallet. Återstående, 30 % av odlarna, hade ingen uppfattning då de t.ex. sålde potatisen utan sortering eller inte börjat sortera potatisen ännu. Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. Resultaten redovisas utförligare i dokumentet "Beskrivning av statistiken".

I undersökningen om potatis för stärkelse gjordes endast en bedömning om rötskadade knölar förekom i större utsträckning än normalt. Där angav 90 % av odlarna att förekomsten av rötskadade inte förekom i större utsträckning än normalt, 5 % angav att det fanns mer rötskadade knölar än normalt (på samma nivå som 2008) och 5 % angav "vet ej".

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal jordbruksföretag som utgör underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).