Statens JordbruksverkSveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

Skörd av potatis 2010

JO 17 SM 1001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gif
Tabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Statistiken med kommentarer

 

Potatisarealen på samma nivå som 2008 och 2009

Den preliminära arealen matpotatis, vilken används för beräkning av totalskör­dar, uppgick år 2010 på riksnivå till 19 790 hektar. Det är en liten ökning med 80 hektar eller 0,4 % jämfört med föregående års slutliga statistik. I Skåne län har matpotatisarealen ökat mest gentemot 2009, en ökning av arealen med drygt 500 hektar. Även i Västerbottens och Gotlands län har arealerna ökat, med cirka 20 hektar vardera. I Västra Götalands minskade däremot arealen med drygt 100 hektar och i Örebro, Östergötlands Hallands och Blekinge län minskade matpotatisarealerna med mellan 60 och 80 hektar. I resterande län redovisades en oförändrad eller en mindre minskning av odlingsarealen. Figur A visar att den totala arealen matpotatis i riket har sjunkit under den senaste tioårsperioden. De senaste tre åren har dock arealen uppgått till uppemot 20 000 hektar årligen. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland etc. ingår inte i föreliggande statistik.

 

Figur A. Matpotatis. Arealer 2001-2010

Hektar

Den preliminära arealen stärkelsepotatis för 2010 redovisades till 7 320 hektar. Det är en ökning med 70 hektar jämfört med föregående års slutliga statistik. Figur B visar att arealen potatis för stärkelse den senaste tioårsperioden var relativt konstant fram t.o.m. år 2004 för att sedan successivt minska. De senaste tre åren har dock arealen uppgått till cirka 7 300 hektar årligen.

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2001-2010

Hektar

Hektarskörden av matpotatis 4,9 % lägre än föregående år

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2010 till 27 430 kilo per hektar, vilket är 4,9 %, eller 1 420 kilo per hektar lägre än föregående års slutliga hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av figur C framgår att hektarskördenivån varit relativt konstant under tioårsperioden med undantag för några år med en högre skördenivå; 2004, 2005, 2008 och 2009.

 

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2001-2010

kg/hektar

 

 

Högsta hektarskördarna i Östergötlands och Hallands län

Östergötlands och Hallands län redovisar de högsta hektarskördarna 2010 med 31 640 respektive 31 220 kilo per hektar, vilket är 3 % respektive 18 % lägre skörd på länsnivå jämfört med föregående år. Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, har en hektarskörd på 29 220 kilo per hektar vilket är 4 % lägre hektarskörd jämfört med i fjol. För Gävleborgs och Värmlands län ökade skörden per hektar med 20 respektive 16 % jämfört med fjolårets låga skördenivåer. I Örebro län är hektarskörden 24 % lägre än fjolårets på grund av en kall vår som ledde till sen sättning, sommartorka som gav en dålig knölsättning med få knölar per stånd och regn under skördeperioden som dessutom ledde till obärgade arealer i länet. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs.

Odling av färskpotatis på 20 % av matpotatisarealen

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 010 kilo per hektar, en minskning med cirka 6 % jämfört med föregående år. Drygt 20 % av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar 2010, en minskning med 2 procentenheter jämfört med föregående år. På 10 år har odlingen av färskpotatis ökat från att då uppta cirka 10 % av matpotatisarealen till att nu uppta över 20 % av arealen. Utvecklingen beror troligen till stor del på en minskad husbehovs- och trädgårdsodling av färskpotatis. Uppgifter om färsk­potatis insamlas för färskpotatissorter, främst sorterna Arielle, Early Puritan, Maria, Minerva, Princess, Rocket, Solist och Swift. Brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Totala matpotatisskörden 4,5 % lägre jämfört med föregående år

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 542 800 ton (se tabell 1). Det är 4,5 % lägre än 2009 års slutliga totalskörd. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis; Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 75 % av landets totala matpotatisskörd.

Nästan 24 % lägre totalskörd än föregående år redovisas för Örebro län. Hallands och Norrbottens län har 16 respektive 10 % lägre totalskörd jämfört med fjolåret. Västra Götalands och Gotlands län har 7 respektive 5 % lägre totalskörd jämfört med fjolåret. Värmlands och Gävleborgs län har däremot båda cirka 14 % högre totalskörd jämfört med föregående år. Övriga län uppvisar mindre förändringar jämfört med föregående år.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskörden minskade trendmässigt i början av perioden. För åren 2004, 2005, 2008 och 2009 skedde en viss återhämtning under år med goda hektarskördenivåer.

 

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2001-2010

Ton

 

Totalskörd av potatis för stärkelse 5,7 % lägre än föregående år

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 37 240 kilo per hektar och den totala skörden till 272 800 ton, vilket är 5,7 % lägre än föregående års resultat (se tabell 2). Skåne län redovisar den högsta hektarskörden på 38 930 kilo per hektar. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

 

Av figur E framgår att 2008 års hektarskörd är den högsta som noterats under tioårsperioden. Hektarskörden 2009 nådde nästan upp till samma nivå och även 2010 års hektarskörd överstiger genomsnittet för de fem föregående åren.

 

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2001-2010

kg/hektar

 

En minskad areal för 2008, 2009 och 2010 har kompenserats av goda hektarskördar under dessa år, vilket gör att totalskörden inte minskat i lika stor utsträckning som annars varit fallet, se figur F.

 

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2001-2010

Ton

 

Mest obärgat i Skåne och Hallands län

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 350 hektar vilket är på samma nivå som föregående år. Cirka 1,8 % av matpotatisarealen beräknas vara obärgad (se tabell 3). Den största obärgade arealen redovisas för Skåne och Hallands län, 80 hektar vardera förblev obärgat i dessa län. En större odlingsareal 2010 kan till en del motverka skördeförlusten. Gotlands och Västra Götalands län har 40 respektive 30 hektar matpotatis som förblivit obärgat. Även resterande län har obärgade arealer men inte av samma omfattning. För några företag har stora delar av potatisarealen fått lämnas obärgad. För potatis för stärkelse beräknas endast 10 hektar eller cirka 0,1 % av arealen vara obärgad.

Odlingsbetingelser

Vintern var lång och snörik. Våren kom med kallt och regnigt väder och vårbruket blev utdraget. Trots sen sättning fanns det odlingar som drabbades av frost efter uppkomsten i juni. Under juli var vädret varmt och torrt. Sommartorkan ledde till dålig knölsättning på många håll med få knölar per stånd. När det var dags att påbörja skörden kom stora regnmängder som försvårade och försenade upptagningen. Kvävningsskador rapporteras förekomma. Skörden var inte helt avslutad i slutet av november och en del partier har frostskadats.

Skördens kvalitet

Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Små knölar rapporteras förekomma i större utsträckning än normalt under 2010. Jämfört med fjolåret rapporteras även rötskador förekomma i större utsträckning. Bedömningen är sammantaget att skörden håller en god kvalitet.

Jordbrukarna gjorde en bedömning om bortsorteringen var större än normalt. På riksnivå angav 45 % att bortsorteringen inte var större än normalt medan 24 % ansåg att så var fallet. Återstående, 31 % av odlarna, hade ingen uppfattning då de t.ex. sålde potatisen utan sortering eller inte börjat sortera potatisen ännu. Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. Resultaten redovisas utförligare i dokumentet "Beskrivning av statistiken".

I undersökningen om potatis för stärkelse gjordes endast en bedömning om rötskadade knölar förekom i större utsträckning än normalt. Där angav 92 % av odlarna att rötskadade knölar inte förekom i större utsträckning än normalt, 5 % angav att det fanns mer rötskadade knölar än normalt (på samma nivå som 2009) och 3 % angav "vet ej".

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal jordbruksföretag som utgör underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).