Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av potatis 2011

JO 17 SM 1101

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Liten ökning av potatisarealen jämfört med 2010

Den preliminära arealen matpotatis, vilken används för beräkning av totalskör­dar, uppgick år 2011 på riksnivå till 19 990 hektar. Det är en liten ökning med uppemot 150 hektar eller 0,7 % jämfört med föregående års slutliga statistik. I Skåne län har matpotatisarealen ökat mest gentemot 2010, en ökning av arealen med drygt 140 hektar. I Västra Götalands och Dalarnas län har arealerna ökat med uppemot 100 respektive 60 hektar och i Norrbottens län ökade arealen med cirka 50 hektar. I Hallands län minskade däremot matpotatisarealen med drygt 100 hektar och för Gotlands, Örebro och Gävleborgs län minskade arealerna med mellan 30 och 40 hektar vardera. I resterande län är arealförändringen jämfört med föregående års slutliga arealstatistik mindre än 20 hektar. Figur A visar att den totala arealen matpotatis i riket har sjunkit under den senaste tioårsperioden. De senaste fyra åren har dock arealen uppgått till uppemot 20 000 hektar årligen. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland etc. ingår inte i föreliggande statistik.

 

 

 

Figur A. Matpotatis. Arealer 2002–2011

Hektar

 

 

Den preliminära arealen stärkelsepotatis för 2011 redovisades till 7 600 hektar. Det är en ökning med 240 hektar jämfört med föregående års slutliga statistik. Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av den senaste tioårsperioden översteg 8 000 hektar för att sedan successivt minska. De tre närmast föregående åren har arealen varit relativt konstant och uppgått till cirka 7 300 hektar årligen. För 2011 var arealökningen 3,3 % jämfört med föregående år.

 

 

 

 

 

 

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2002–2011

Hektar

Hektarskörden av matpotatis ökar 1 700 kilo per hektar jämför med föregående år

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2011 till 29 070 kilo per hektar, vilket är 6,3 %, eller 1 710 kilo per hektar över föregående års slutliga hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av figur C framgår att hektarskördenivån varit relativt konstant under tioårsperioden med undantag för några år med en högre skördenivå; 2004, 2005, 2008 och 2009 och även 2011.

 

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2002–2011

kg/hektar

 

 

Högsta hektarskördarna i Östergötlands och Hallands län

Östergötlands och Hallands län redovisar de högsta hektarskördarna 2011 med 36 100 respektive 32 670 kilo per hektar, vilket är 13 % respektive 5 % högre skörd på länsnivå jämfört med föregående år. Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, har en hektarskörd på 30 710 kilo per hektar vilket är 6 % högre hektarskörd jämfört med i fjol. I Örebro län är skörden per hektar 47 % högre jämfört med fjolårets låga skördenivå. För Dalarnas och Västerbottens län ökade skörden per hektar med 23 respektive 12 %. I Norrbottens län är hektarskörden 21 % lägre än fjolårets på grund av en regnig vår, sommartorka som gav en dålig knölsättning med få knölar per stånd och regn under skördeperioden som dessutom ledde till att uppemot 20 % av arealen i länet förblivit obärgad. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs.

Odling av färskpotatis på 20 % av matpotatisarealen

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 980 kilo per hektar, en ökning med uppemot 6 % jämfört med föregående år. Nära 20 % av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar 2011, vilket är i nivå med färskpotatisodlingen föregående år. På 10 år har odlingen av färskpotatis ökat från att då uppta cirka 10 % av matpotatisarealen till att nu uppta cirka 20 % av arealen. Utvecklingen beror troligen till stor del på en minskad husbehovs- och trädgårdsodling av färskpotatis. Uppgifter om färsk­potatis insamlas för färskpotatissorter, främst sorterna Arielle, Arrow, Early Puritan, Maria, Maris Bard, Princess, Rocket, och Solist. Brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Totala matpotatisskörden 7 % högre än 2010 års skörd

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 581 000 ton (se tabell 1). Det är 7,0 % högre än 2010 års slutliga totalskörd. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis; Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 75 % av landets totala matpotatisskörd.

Över 30 % högre totalskörd än föregående år redovisas för Örebro och Dalarnas län. Västerbottens, Östergötlands och Skåne län har 16, 13 respektive 8 % högre totalskörd jämfört med fjolåret. Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län har cirka15 % lägre totalskörd jämfört med fjolåret. Övriga län uppvisar mindre förändringar jämfört med föregående år.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskörden översteg 600 000 ton i början av perioden. I mitten av perioden var totalskördarna som lägst. På senare år har en viss återhämtning i skördenivån skett under år med goda hektarskördenivåer.

 

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2002–2011

Ton

 

Totalskörd av potatis för stärkelse nästan 9 % högre än 2010

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 39 130 kilo per hektar och den totala skörden till 297 400 ton, vilket är 8,8 % högre än föregående års resultat (se tabell 2). Kalmar län redovisar den högsta hektarskörden på 40 940 kilo per hektar. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Av figur E framgår att 2008 års hektarskörd är den högsta som noterats under tioårsperioden. Hektarskörden 2011 når nästan upp till samma nivå och överstiger genomsnittet för de fem föregående åren.

 

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2002–2011

kg/hektar

 

En minskad areal för 2008, 2009 och 2010 har kompenserats av goda hektarskördar under dessa år, vilket gör att totalskörden inte minskat i lika stor utsträckning som annars varit fallet. För 2011 samverkar en ökad odlingsareal med en hög hektarskörd till den högre skörden totalt för riket jämfört med föregående år, se figur F.

 

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2002–2011

Ton

 

Mest obärgat i sydvästra Sverige och i Norrbottens län

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 790 hektar vilket är mer än dubbelt så mycket som föregående år. Cirka 4,0 % av matpotatisarealen beräknas vara obärgad (se tabell 3). De största obärgade arealerna redovisas för Skåne, Västra Götalands och Hallands län, där 220, 170 respektive 100 hektar förblev obärgat och Norrbottens län har 120 hektar obärgat, vilket motsvara uppemot 20 % av potatisarealen i länet. En hög hektarskörd i många län 2011 motverkar dock skördeförlusterna. I resterande län har mellan 10 och 40 hektar matpotatis som förblivit obärgat. Undantaget är Gävleborgs län med endast enstaka hektar rapporteras som obärgade. För några företag har stora delar av potatisarealen fått lämnas obärgad. För potatis för stärkelse beräknas endast 40 hektar eller cirka 0,5 % av arealen vara obärgad. Uppgifterna om obärgade arealer är osäkra som en följd av att förekomsten av att de obärgade arealerna varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner.

Odlingsbetingelser

Snön låg kvar länge och vårbruket kom igång sent. Våren och försommaren var varm och på många håll ledde alltför små nederbördsmängden till problem med försommartorka. Sommartorkan ledde till dålig knölsättning på många håll med få knölar per stånd. Även juni och juli bjöd på temperaturer över det normala i stora delar av landet. Spridda regnskurar medförde att vissa lokaler hade goda tillväxtbetingelser medan odlingarna i andra närbelägna områden drabbades av torka. Under sensommaren och hösten kom stora regnmänger, särskilt i de sydvästra och norra delarna av landet. När det var dags att påbörja skörden kom stora regnmängder som försvårade och försenade upptagningen. Kvävningsskador rapporteras förekomma, speciellt i svackor på fälten. Skörden var inte helt avslutad i slutet av november.

Skördens kvalitet

Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. För 2011 års skörd uppgav 27 % av brukarna att rötskador förekom i större utsträckning än normalt, en ökning med 8 procentenheter jämfört med föregående år. Uppemot 16 % av brukarna angav att små knölar förekom i större utsträckning än normalt, men det var en minskning gentemot föregående år med 13 procentenheter. Stora knölar och kvävningsskador rapporterades förekomma i större utsträckning än föregående år, en ökning med 9 respektive 7 procentenheter.

Jordbrukarna gjorde en bedömning om bortsorteringen var större än normalt. På riksnivå angav 38 % att bortsorteringen inte var större än normalt medan 34 % ansåg att så var fallet. Det är en ökning av dem som ansåg att bortsorteringen var större än normalt med 10 procentenheter jämfört med föregående år. Återstående, 27 % av odlarna, hade ingen uppfattning då de t.ex. sålde potatisen utan sortering eller inte börjat sortera potatisen ännu. Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. Resultaten redovisas utförligare i dokumentet “Beskrivning av statistiken”.

I undersökningen om potatis för stärkelse gjordes endast en bedömning om rötskadade knölar förekom i större utsträckning än normalt. Där angav 72 % av odlarna att rötskadade knölar inte förekom i större utsträckning än normalt, 21 % angav att det fanns mer rötskadade knölar än normalt (en ökning med 16 procentenheter jämfört med 2010) och 6 % angav ”vet ej”.

I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade m.m. på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. Under 2011 rapporteras att bortsorteringen är större än normalt för många odlare, vilket gör att nedräkningen av skörden på grund av ökad bortsortering kan vara för liten i år. Några odlare rapporterar även att den bärgade skörden inte är lagringsduglig utan man har fått köra ut partier som ruttnat efter inlagring. Den här statistiken tar inte hänsyn till sådana lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal jordbruksföretag som utgör underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).