![]() |
![]() | |
Skörd av potatis 2011 | JO 17 SM 1101 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Liten ökning av potatisarealen jämfört med 2010
Den preliminära arealen matpotatis, vilken används för
beräkning av totalskördar, uppgick år 2011 på riksnivå till 19 990
hektar. Det är en liten ökning med uppemot 150 hektar eller 0,7 % jämfört med
föregående års slutliga statistik. I Skåne län har matpotatisarealen ökat mest
gentemot 2010, en ökning av arealen med drygt 140 hektar. I Västra Götalands
och Dalarnas län har arealerna ökat med uppemot 100 respektive 60 hektar och i
Norrbottens län ökade arealen med cirka 50 hektar. I Hallands län minskade
däremot matpotatisarealen med drygt 100 hektar och för Gotlands, Örebro och
Gävleborgs län minskade arealerna med mellan 30 och 40 hektar vardera. I
resterande län är arealförändringen jämfört med föregående års slutliga
arealstatistik mindre än 20 hektar. Figur A visar att den totala arealen
matpotatis i riket har sjunkit under den senaste tioårsperioden. De senaste
fyra åren har dock arealen uppgått till uppemot 20 000 hektar årligen.
Skörd från kolonilotter, trädgårdsland etc. ingår inte i föreliggande statistik. Figur A.
Matpotatis. Arealer 2002–2011 Hektar Den preliminära arealen
stärkelsepotatis för 2011 redovisades till 7 600 hektar. Det är en ökning
med 240 hektar jämfört med föregående års slutliga statistik. Figur B visar att
arealen potatis för stärkelse i början av den senaste tioårsperioden översteg
8 000 hektar för att sedan successivt minska. De tre närmast föregående
åren har arealen varit relativt konstant och uppgått till cirka 7 300
hektar årligen. För 2011 var arealökningen 3,3 % jämfört med föregående
år. Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2002–2011 Hektar Hektarskörden av matpotatis ökar 1 700 kilo per hektar jämför med
föregående år
Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis
beräknas för år 2011 till 29 070 kilo per hektar, vilket är 6,3 %,
eller 1 710 kilo per hektar över föregående års slutliga hektarskörd. Till
matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt
konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt
foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Av figur C framgår att hektarskördenivån varit relativt
konstant under tioårsperioden med undantag för några år med en högre skördenivå;
2004, 2005, 2008 och 2009 och även 2011. Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2002–2011 kg/hektar Högsta hektarskördarna i Östergötlands och Hallands län
Östergötlands och Hallands län redovisar de högsta
hektarskördarna 2011 med 36 100 respektive 32 670 kilo per hektar,
vilket är 13 % respektive 5 % högre skörd på länsnivå jämfört med
föregående år. Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och
därmed en lägre hektarskördenivå, har en hektarskörd på 30 710 kilo per
hektar vilket är 6 % högre hektarskörd jämfört med i fjol. I Örebro län är
skörden per hektar 47 % högre jämfört med fjolårets låga skördenivå. För
Dalarnas och Västerbottens län ökade skörden per hektar med 23 respektive
12 %. I Norrbottens län är hektarskörden 21 % lägre än fjolårets på
grund av en regnig vår, sommartorka som gav en dålig knölsättning med få knölar
per stånd och regn under skördeperioden som dessutom ledde till att uppemot 20
% av arealen i länet förblivit obärgad. När hektarskörden beräknas ingår
eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den
skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs. Odling av färskpotatis på 20 % av matpotatisarealen
Hektarskörden för färskpotatis beräknas även
separat. På riksnivå uppgår den till 19 980 kilo per hektar, en
ökning med uppemot 6 % jämfört med föregående år. Nära 20 % av rikets
matpotatisareal var färskpotatisodlingar 2011, vilket är i nivå med
färskpotatisodlingen föregående år. På 10 år har odlingen av färskpotatis ökat
från att då uppta cirka 10 % av matpotatisarealen till att nu uppta cirka
20 % av arealen. Utvecklingen beror troligen till stor del på en minskad
husbehovs- och trädgårdsodling av färskpotatis. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, främst sorterna Arielle, Arrow, Early Puritan, Maria, Maris Bard,
Princess, Rocket, och Solist. Brukaren har också
möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis. Totala matpotatisskörden 7 % högre än 2010 års skörd
Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till
581 000 ton (se tabell 1). Det är 7,0 % högre än 2010 års slutliga
totalskörd. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis; Skåne, Västra Götalands,
Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 75 % av landets
totala matpotatisskörd. Över 30 % högre totalskörd än föregående år redovisas för
Örebro och Dalarnas län. Västerbottens, Östergötlands och Skåne län har 16, 13
respektive 8 % högre totalskörd jämfört med fjolåret. Gävleborgs,
Västernorrlands och Norrbottens län har cirka15 % lägre totalskörd jämfört med
fjolåret. Övriga län uppvisar mindre förändringar jämfört med föregående år. Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den
senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskörden översteg 600 000 ton
i början av perioden. I mitten av perioden var totalskördarna som lägst. På
senare år har en viss återhämtning i skördenivån skett under år med goda
hektarskördenivåer. Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2002–2011 Ton Totalskörd av potatis för stärkelse nästan 9 % högre
än 2010
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och
Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 39 130 kilo per hektar och den
totala skörden till 297 400 ton, vilket är 8,8 % högre än föregående års
resultat (se tabell 2). Kalmar län redovisar den högsta hektarskörden på
40 940 kilo per hektar. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår
även utsädesodlingar. Av figur E framgår att 2008 års hektarskörd är den högsta
som noterats under tioårsperioden. Hektarskörden 2011 når nästan upp till samma
nivå och överstiger genomsnittet för de fem föregående åren. Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2002–2011 kg/hektar En minskad areal för 2008, 2009 och 2010 har kompenserats av
goda hektarskördar under dessa år, vilket gör att totalskörden inte minskat i
lika stor utsträckning som annars varit fallet. För 2011 samverkar en ökad
odlingsareal med en hög hektarskörd till den högre skörden totalt för riket
jämfört med föregående år, se figur F. Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2002–2011 Ton Mest obärgat i sydvästra Sverige och i Norrbottens län
Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som
helhet uppgå till 790 hektar vilket är mer än dubbelt så mycket som föregående
år. Cirka 4,0 % av matpotatisarealen beräknas vara obärgad (se tabell 3). De
största obärgade arealerna redovisas för Skåne, Västra Götalands och Hallands
län, där 220, 170 respektive 100 hektar förblev obärgat och Norrbottens län har
120 hektar obärgat, vilket motsvara uppemot 20 % av potatisarealen i länet. En
hög hektarskörd i många län 2011 motverkar dock skördeförlusterna. I resterande
län har mellan 10 och 40 hektar matpotatis som förblivit obärgat. Undantaget är
Gävleborgs län med endast enstaka hektar rapporteras som obärgade. För några
företag har stora delar av potatisarealen fått lämnas obärgad. För potatis för
stärkelse beräknas endast 40 hektar eller cirka 0,5 % av arealen vara obärgad.
Uppgifterna om obärgade arealer är osäkra som en följd av att förekomsten av
att de obärgade arealerna varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och
regioner. Odlingsbetingelser
Snön låg kvar
länge och vårbruket kom igång sent. Våren och försommaren var varm och på många
håll ledde alltför små nederbördsmängden till problem med försommartorka. Sommartorkan
ledde till dålig knölsättning på många håll med få knölar per stånd. Även juni och juli bjöd på temperaturer
över det normala i stora delar av landet. Spridda regnskurar medförde att vissa
lokaler hade goda tillväxtbetingelser medan odlingarna i andra närbelägna
områden drabbades av torka. Under sensommaren och hösten kom stora regnmänger,
särskilt i de sydvästra och norra delarna av landet. När det var dags
att påbörja skörden kom stora regnmängder som försvårade och försenade
upptagningen. Kvävningsskador rapporteras förekomma, speciellt i svackor på
fälten. Skörden var inte helt avslutad i slutet av november. Skördens kvalitet
Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning
om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt.
För 2011 års skörd uppgav 27 % av brukarna att rötskador förekom i större
utsträckning än normalt, en ökning med 8 procentenheter jämfört med föregående
år. Uppemot 16 % av brukarna angav att små knölar förekom i större utsträckning
än normalt, men det var en minskning gentemot föregående år med 13
procentenheter. Stora knölar och kvävningsskador rapporterades förekomma i
större utsträckning än föregående år, en ökning med 9 respektive 7 procentenheter. Jordbrukarna gjorde en bedömning om bortsorteringen var
större än normalt. På riksnivå angav 38 % att bortsorteringen inte var större
än normalt medan 34 % ansåg att så var fallet. Det är en ökning av dem som
ansåg att bortsorteringen var större än normalt med 10 procentenheter jämfört
med föregående år. Återstående, 27 % av odlarna, hade ingen uppfattning då de
t.ex. sålde potatisen utan sortering eller inte börjat sortera potatisen ännu.
Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som kompletterande
information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkningen
av den reducerade skördens storlek. Resultaten redovisas utförligare i
dokumentet “Beskrivning av statistiken”. I undersökningen om potatis för stärkelse gjordes endast en
bedömning om rötskadade knölar förekom i större utsträckning än normalt. Där
angav 72 % av odlarna att rötskadade knölar inte förekom i större utsträckning
än normalt, 21 % angav att det fanns mer rötskadade knölar än normalt (en
ökning med 16 procentenheter jämfört med 2010) och 6 % angav ”vet ej”. I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala
hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal. För
matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och
rötskadade m.m. på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast
rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. Under 2011
rapporteras att bortsorteringen är större än normalt för många odlare, vilket
gör att nedräkningen av skörden på grund av ökad bortsortering kan vara för
liten i år. Några odlare rapporterar även att den bärgade skörden inte är
lagringsduglig utan man har fått köra ut partier som ruttnat efter inlagring.
Den här statistiken tar inte hänsyn till sådana lagringsförluster utan skörden
beräknas för den bärgade skörden före inlagring. Kommentarer till tabellerna
Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket.
I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som utgör underlag för beräkningarna,
bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt
medelfel för den totala skörden. Slutliga resultat för riket för de närmast
föregående åren redovisas också som jämförelse. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst
20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen
med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta
med ett streck (-). |