Statistiken med kommentarer

Odlingen av matpotatis och potatis för stärkelse minskar

Den preliminära arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, uppgick år 2012 på riksnivå till 18 820 hektar. Det är en minskning med 1 230 hektar eller 6,1 % jämfört med föregående års slutliga statistik. Arealerna i Uppsala, Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Dalarnas och Västerbottens län minskade med mellan 10–80 hektar. Minskningen mätt i hektar var allra störst i Västra Götalands , Skåne, Östergötlands och Hallands län, som har den mest omfattande matpotatisodlingen. I dessa län minskade arealerna med mellan 100–300 hektar vardera. I Västernorrlands län ökade däremot arealen upp emot 20 hektar jämfört med fjolåret. Övriga län hade endast mindre arealförändringar, som understeg 10 hektar jämfört med föregående år. Figur A visar att den totala arealen matpotatis i riket har sjunkit i början av den senaste tioårsperioden. Mellan 2008 och 2011 uppgick arealen till uppemot 20 000 hektar årligen för att under 2012 återigen uppvisa en större minskning. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland etc. ingår inte i föreliggande statistik.

Figur A. Matpotatis. Arealer 2003–2012

Hektar

Den preliminära arealen stärkelsepotatis för 2012 redovisades till 6 010 hektar. Det är en minskning med 1 600 hektar eller 21 % jämfört med föregående års slutliga statistik. Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av den senaste tioårsperioden översteg 8 000 hektar för att sedan successivt minska. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis försvann vid årsskiftet 2011/2012. För att inte gå miste om ett tilläggsbelopp utnyttjade odlarna sina andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss återhämtning i arealen, men för 2012 fortsätter arealen att minska.

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2003–2012

Hektar

Hektarskörden av matpotatis i nivå med föregående år

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2012 till 29 360 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående års slutliga hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av figur C framgår att hektarskördenivån uppvisar relativt konstant under tioårsperioden med undantag för några år med en något lägre skördenivå; 2003, 2006, 2007 och 2010.

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2003–2012

kg/hektar

Högsta hektarskördarna i Hallands och Östergötlands län

Hallands och Östergötlands län redovisar de högsta hektarskördarna med 35 760 respektive 34 640 kilo per hektar, vilket är 9 % högre respektive 4 % lägre skörd på länsnivå jämfört med föregående år. För Gotlands län redovisas upp emot 17 % högre hektarskörd jämfört med föregående år, 32 180 kilo per hektar. Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, har en hektarskörd på 31 860 kilo per hektar, vilket är 4 % högre hektarskörd jämfört med i fjol. I Örebro och Dalarnas län är skörden per hektar däremot drygt 20 % lägre jämfört med fjolåret. För Västerbottens och Gävleborgs län minskar skörden per hektar med 19 respektive 17 % jämfört med fjolåret. De lägre hektarskördarna beror bland annat på den regniga våren som försenade sättningen, men även på regn under hösten som ledde till ett besvärligt skördearbete som drog ut på tiden och det var ännu inte helt avslutad i slutet av november. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 20 150 kilo per hektar, vilket är i nivå med skördenivån föregående år. Nära 19 % av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar 2012. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, främst sorterna Arielle, Artemis, Arrow, Early Puritan, Maria, Maris Bard, Princess och Rocket. Brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Totala matpotatisskörden 5 % lägre än 2011 års skörd

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 552 400 ton (se tabell 1). Det är 5,4 % lägre än 2011 års slutliga totalskörd. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis; Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 78 % av landets totala matpotatisskörd.

Nästan 10 % högre totalskörd än föregående år redovisas för Gotlands län. Örebro län har däremot 35 % lägre totalskörd jämfört med fjolåret. Dalarna och Värmlands län har cirka 30 % lägre totalskörd jämfört med fjolåret. Västerbottens och Gävleborgs län har omkring 20 % lägre totalskörd jämfört med fjolåret, medan Östergötlands län har drygt 10 % lägre totalskörd. Övriga län uppvisar mindre förändringar jämfört med föregående år.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskörden översteg 600 000 ton i början av perioden. I mitten av perioden var totalskördarna som lägst. På senare år har en viss återhämtning i skördenivån skett under år med goda hektarskördenivåer.

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2003–2012

Ton

Totalskörd av potatis för stärkelse 14 % lägre än 2011

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 42 540 kilo per hektar och den totala skörden till 255 800 ton, vilket är 14,2 % lägre än föregående års resultat (se tabell 2). Skåne län redovisar den högsta hektarskörden på 43 210 kilo per hektar. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Av figur E framgår att 2012 års hektarskörd är den högsta som noterats under tioårsperioden.

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2003–2012

kg/hektar

En minskad areal för åren sedan 2008 har kompenserats av goda hektarskördar under dessa år, vilket gör att totalskörden inte minskat i lika stor utsträckning som annars varit fallet. För 2012 kan den kraftiga arealminskningen inte fullt ut kompenseras av den höga hektarskörden som redovisas utan skörden totalt för riket minskar jämfört med föregående år, se figur F.

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2003–2012

Ton

Mest obärgat i Västra Götalands län

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 760 hektar vilket är i nivå med föregående år, som också var ett besvärligt skördeår. Cirka 4 % av matpotatisarealen beräknas vara obärgad (se tabell 3). De största obärgade arealerna redovisas för Västra Götalands län där 140 hektar inte kunnat bärgas. I Hallands län och Örebro län förblev 80 hektar vardera obärgat och Östergötlands län har 70 hektar obärgat. En hög hektarskörd i många län 2012 motverkar dock skördeförlusterna. Resterande län med redovisning har mellan 10 och 50 hektar matpotatis som förblivit obärgat. För några företag har stora delar av potatisarealen fått lämnas obärgad. För potatis för stärkelse beräknas endast 20 hektar eller cirka 0,3 % av arealen vara obärgad. Uppgifterna om obärgade arealer är osäkra som en följd av att förekomsten av att de obärgade arealerna varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Skördearbetet har varit besvärlig med långa regnperioder, men trots allt gick en del arealer att bärga så sent som i slutet av november utan före frosten förstört grödan.

Odlingsbetingelser

Vårbruket kom igång tidigt. Efterföljande regnperiod medförde dock att sättningen försenades på vissa håll. En del lantbrukare har rapporterat om att potatis fått sättas om på grund av att sättpotatisen ruttnade direkt efter sättning. Sommaren blev sval och regnig, vilket ledde till en god utveckling och tillväxt. Det regniga vädret fortsatte dock även under sensommaren och hösten vilket försvårade och försenade skörden på många håll i landet. Skörden avslutades betydligt senare än normalt och en del arealer har det varit osäkert om de kunnat skördas ända fram till slutet av november. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten respektive kvävningsskador som orsaker till att arealer har fått lämnas oskördade.

Skördens kvalitet

Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. För 2012 års skörd uppgav 20 % av brukarna att små knölar förekom i större utsträckning än normalt, en ökning med 4 procentenheter jämfört med föregående år. Uppemot 15 % av brukarna angav att rötskador förekom i större utsträckning än normalt, men det var en minskning gentemot föregående år med 12 procentenheter. Små knölar, rostringar, mekaniska skador och frost rapporterades förekomma i större utsträckning än föregående år.

Jordbrukarna gjorde en bedömning av bortsorteringen av knölar med kvalitetsfel. På riksnivå angav 41 % av jordbrukarna att bortsorteringen av knölar inte var större än normalt medan 28 % ansåg att så var fallet. Det är en minskning med 6 procentenheter jämfört med föregående år av dem som ansåg att bortsorteringen var större än normalt. År 2011 var också var ett besvärligt skördeår på många håll. Återstående, 32 % av odlarna, hade ingen uppfattning då de t.ex. sålde potatisen utan sortering eller inte börjat sortera potatisen ännu. Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. Resultaten redovisas utförligare i dokumentet “Beskrivning av statistiken”.

I undersökningen om potatis för stärkelse gjordes endast en bedömning om rötskadade knölar förekom i större utsträckning än normalt. Där angav 97 % av odlarna att rötskadade knölar inte förekom i större utsträckning än normalt, 1 % angav att det fanns mer rötskadade knölar än normalt (en minskning med 20 procentenheter jämfört med 2011) och 2 % angav ”vet ej”.

I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade m.m. på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. Några odlare rapporterar att den bärgade skörden inte är lagringsduglig utan man har fått köra ut partier som ruttnat efter inlagring p.g.a. frost och kvävningsskador. Den här statistiken tar inte hänsyn till sådana lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).