![]() |
![]() | |
Skörd av potatis 2012 | JO 17 SM 1201 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Odlingen av matpotatis och potatis för stärkelse minskar
Den preliminära arealen matpotatis, som används för
beräkning av totalskördar, uppgick år 2012 på riksnivå till 18 820 hektar.
Det är en minskning med 1 230 hektar eller 6,1 % jämfört med föregående
års slutliga statistik. Arealerna i Uppsala, Jönköpings, Gotlands, Blekinge,
Dalarnas och Västerbottens län minskade med mellan 10–80 hektar. Minskningen
mätt i hektar var allra störst i Västra Götalands , Skåne, Östergötlands och
Hallands län, som har den mest omfattande matpotatisodlingen. I dessa län
minskade arealerna med mellan 100–300 hektar vardera. I Västernorrlands län
ökade däremot arealen upp emot 20 hektar jämfört med fjolåret. Övriga län hade
endast mindre arealförändringar, som understeg 10 hektar jämfört med
föregående år. Figur A visar att den totala arealen matpotatis i riket har
sjunkit i början av den senaste tioårsperioden. Mellan 2008 och 2011 uppgick
arealen till uppemot 20 000 hektar årligen för att under 2012 återigen
uppvisa en större minskning. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland etc. ingår
inte i föreliggande statistik. Figur A.
Matpotatis. Arealer 2003–2012 Hektar Den preliminära arealen
stärkelsepotatis för 2012 redovisades till 6 010 hektar. Det är en
minskning med 1 600 hektar eller 21 % jämfört med föregående års slutliga
statistik. Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av den
senaste tioårsperioden översteg 8 000 hektar för att sedan successivt
minska. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis försvann vid årsskiftet
2011/2012. För att inte gå miste om ett tilläggsbelopp utnyttjade odlarna sina
andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss återhämtning
i arealen, men för 2012 fortsätter arealen att minska. Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2003–2012 Hektar Hektarskörden av matpotatis i nivå med föregående år
Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis
beräknas för år 2012 till 29 360 kilo per hektar, vilket är i nivå med
föregående års slutliga hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom
färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis
för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och
utsädesodlingar av matpotatissorter. Av figur C framgår att hektarskördenivån uppvisar relativt
konstant under tioårsperioden med undantag för några år med en något lägre skördenivå;
2003, 2006, 2007 och 2010. Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2003–2012 kg/hektar Högsta hektarskördarna i Hallands och Östergötlands län
Hallands och Östergötlands län redovisar de högsta
hektarskördarna med 35 760 respektive 34 640 kilo per hektar, vilket
är 9 % högre respektive 4 % lägre skörd på länsnivå jämfört med
föregående år. För Gotlands län redovisas upp emot 17 % högre hektarskörd
jämfört med föregående år, 32 180 kilo per hektar. Skåne län, som har en
omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, har en
hektarskörd på 31 860 kilo per hektar, vilket är 4 % högre
hektarskörd jämfört med i fjol. I Örebro och Dalarnas län är skörden per hektar
däremot drygt 20 % lägre jämfört med fjolåret. För Västerbottens och Gävleborgs
län minskar skörden per hektar med 19 respektive 17 % jämfört med
fjolåret. De lägre hektarskördarna beror bland annat på den regniga våren som
försenade sättningen, men även på regn under hösten som ledde till ett
besvärligt skördearbete som drog ut på tiden och det var ännu inte helt
avslutad i slutet av november. När hektarskörden beräknas ingår eventuell
obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade
hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs. Hektarskörden för färskpotatis beräknas även
separat. På riksnivå uppgår den till 20 150 kilo per hektar, vilket
är i nivå med skördenivån föregående år. Nära 19 % av rikets
matpotatisareal var färskpotatisodlingar 2012. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, främst sorterna Arielle, Artemis, Arrow, Early Puritan, Maria,
Maris Bard, Princess och Rocket. Brukaren har också
möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis. Totala matpotatisskörden 5 % lägre än 2011 års skörd
Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till
552 400 ton (se tabell 1). Det är 5,4 % lägre än 2011 års slutliga
totalskörd. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis; Skåne, Västra Götalands,
Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 78 % av landets
totala matpotatisskörd. Nästan 10 % högre totalskörd än föregående år redovisas
för Gotlands län. Örebro län har däremot 35 % lägre totalskörd jämfört med
fjolåret. Dalarna och Värmlands län har cirka 30 % lägre totalskörd jämfört med
fjolåret. Västerbottens och Gävleborgs län har omkring 20 % lägre
totalskörd jämfört med fjolåret, medan Östergötlands län har drygt 10 % lägre
totalskörd. Övriga län uppvisar mindre förändringar jämfört med föregående år. Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den
senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskörden översteg 600 000 ton
i början av perioden. I mitten av perioden var totalskördarna som lägst. På
senare år har en viss återhämtning i skördenivån skett under år med goda
hektarskördenivåer. Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2003–2012 Ton Totalskörd av potatis för stärkelse 14 % lägre än
2011
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och
Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 42 540 kilo per hektar och den
totala skörden till 255 800 ton, vilket är 14,2 % lägre än föregående års
resultat (se tabell 2). Skåne län redovisar den högsta hektarskörden på
43 210 kilo per hektar. I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår
även utsädesodlingar. Av figur E framgår att 2012 års hektarskörd är den högsta
som noterats under tioårsperioden. Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2003–2012 kg/hektar En minskad areal för åren sedan 2008 har kompenserats av
goda hektarskördar under dessa år, vilket gör att totalskörden inte minskat i
lika stor utsträckning som annars varit fallet. För 2012 kan den kraftiga
arealminskningen inte fullt ut kompenseras av den höga hektarskörden som
redovisas utan skörden totalt för riket minskar jämfört med föregående år, se
figur F. Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2003–2012 Ton Mest obärgat i Västra Götalands län
Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som
helhet uppgå till 760 hektar vilket är i nivå med föregående år, som också var
ett besvärligt skördeår. Cirka 4 % av matpotatisarealen beräknas vara obärgad
(se tabell 3). De största obärgade arealerna redovisas för Västra Götalands län
där 140 hektar inte kunnat bärgas. I Hallands län och Örebro län förblev 80
hektar vardera obärgat och Östergötlands län har 70 hektar obärgat. En hög
hektarskörd i många län 2012 motverkar dock skördeförlusterna. Resterande län
med redovisning har mellan 10 och 50 hektar matpotatis som förblivit obärgat.
För några företag har stora delar av potatisarealen fått lämnas obärgad. För
potatis för stärkelse beräknas endast 20 hektar eller cirka 0,3 % av arealen
vara obärgad. Uppgifterna om obärgade arealer är osäkra som en följd av att
förekomsten av att de obärgade arealerna varierar kraftigt mellan olika
jordbruksföretag och regioner. Skördearbetet har varit besvärlig med långa
regnperioder, men trots allt gick en del arealer att bärga så sent som i slutet
av november utan före frosten förstört grödan. Odlingsbetingelser
Vårbruket kom igång tidigt. Efterföljande regnperiod
medförde dock att sättningen försenades på vissa håll. En del lantbrukare har
rapporterat om att potatis fått sättas om på grund av att sättpotatisen
ruttnade direkt efter sättning. Sommaren blev sval och regnig, vilket ledde
till en god utveckling och tillväxt. Det regniga vädret fortsatte dock även
under sensommaren och hösten vilket försvårade och försenade skörden på många
håll i landet. Skörden avslutades betydligt senare än normalt och en del
arealer har det varit osäkert om de kunnat skördas ända fram till slutet av
november. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten respektive
kvävningsskador som orsaker till att arealer har fått lämnas oskördade. Skördens kvalitet
Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning
om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt.
För 2012 års skörd uppgav 20 % av brukarna att små knölar förekom i större
utsträckning än normalt, en ökning med 4 procentenheter jämfört med föregående
år. Uppemot 15 % av brukarna angav att rötskador förekom i större utsträckning
än normalt, men det var en minskning gentemot föregående år med 12
procentenheter. Små knölar, rostringar, mekaniska skador och frost
rapporterades förekomma i större utsträckning än föregående år. Jordbrukarna gjorde en bedömning av bortsorteringen av
knölar med kvalitetsfel. På riksnivå angav 41 % av jordbrukarna att
bortsorteringen av knölar inte var större än normalt medan 28 % ansåg att så
var fallet. Det är en minskning med 6 procentenheter jämfört med föregående år
av dem som ansåg att bortsorteringen var större än normalt. År 2011 var också
var ett besvärligt skördeår på många håll. Återstående, 32 % av odlarna, hade
ingen uppfattning då de t.ex. sålde potatisen utan sortering eller inte börjat
sortera potatisen ännu. Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som
kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används
vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. Resultaten redovisas
utförligare i dokumentet “Beskrivning av statistiken”. I undersökningen om potatis för stärkelse gjordes endast en
bedömning om rötskadade knölar förekom i större utsträckning än normalt. Där
angav 97 % av odlarna att rötskadade knölar inte förekom i större utsträckning
än normalt, 1 % angav att det fanns mer rötskadade knölar än normalt (en
minskning med 20 procentenheter jämfört med 2011) och 2 % angav ”vet ej”. I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala
hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal. För
matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och
rötskadade m.m. på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast
rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. Några
odlare rapporterar att den bärgade skörden inte är lagringsduglig utan man har
fått köra ut partier som ruttnat efter inlagring p.g.a. frost och
kvävningsskador. Den här statistiken tar inte hänsyn till sådana
lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring. Kommentarer till tabellerna
Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket.
I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna,
bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt
medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att
hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga
resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som
jämförelse. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst
20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen
med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta
med ett streck (-). |