Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av potatis 2013

JO 17 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Odlingen av matpotatis fotsätter att minska

Den preliminära arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, uppgick år 2013 på riksnivå till 17 770 hektar. Det är en minskning med 940 hektar eller 5,0 % jämfört med föregående års slutliga statistik. Arealerna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västerbottens län minskade med mellan 10 och 80 hektar. Minskningen mätt i hektar var allra störst i Skåne respektive Västra Götalands län. I dessa län minskade arealerna med 450 respektive 160 hektar. I Gotlands län ökade däremot arealen med drygt 10 hektar jämfört med fjolåret. Övriga län hade endast mindre arealförändringar, som understeg 10 hektar jämfört med föregående år. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland etc. ingår inte i föreliggande statistik.

 

Figur A visar att den totala arealen matpotatis i riket sjönk i början av tioårsperioden. Mellan 2006 och 2011 uppgick arealen till omkring 20 000 hektar årligen. Under 2012 och 2013 uppvisar arealen återigen en större minskning med 11 % på två år. Sedan 2004 har arealen matpotatis minskat med 23 %.

 

Figur A. Matpotatis. Arealer 2004–2013

Hektar

 

Den preliminära arealen stärkelsepotatis för 2013 redovisades till 6 070 hektar. Det är en liten ökning med 50 hektar eller 1 % jämfört med föregående års slutliga statistik.

Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av den senaste tioårsperioden översteg 8 000 hektar för att sedan successivt minska. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/2012. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss återhämtning i arealen, men för 2012 fortsatte arealen att minska. Arealen 2013 är i nivå med föregående års areal. Sedan 2004 har arealen minskat med uppemot 30 %.

 

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2004–2013

Hektar

Hektarskörden av matpotatis 5 % högre jämfört med föregående år

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2013 till 30 980 kilo per hektar, vilket är 5 % högre jämfört med föregående års slutliga hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinter­potatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av figur C framgår att hektarskördenivån är relativt konstant under tioårsperioden med undantag för några år med en något lägre skördenivå, nämligen åren 2006, 2007 och 2010.

 

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2004–2013

kg/hektar

 

Högsta hektarskördarna i Hallands och Östergötlands län

Hallands och Östergötlands län redovisar de högsta hektarskördarna med 35 940 respektive 35 340 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående år. Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, har en hektarskörd på 31 870 kilo per hektar, vilket är på samma nivå som i fjol. I Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län är skörden per hektar avsevärt högre, mellan 28 och upp till drygt 50 % högre jämfört med fjolåret. De lägre hektarskördarna i fjol berodde bland annat på sen sättning, men även på regn under hösten som ledde till ett besvärligt skördearbete och stora obärgade arealer. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 880 kilo per hektar, vilket är i nivå med skördenivån föregående år. Av rikets matpotatisareal var 19 % färskpotatisodlingar. Det är en oförändrad andel jämfört med fjolåret. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färsk­potatis.

Totala matpotatisskörden av matpotatis i nivå med 2012 års skörd

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 550 600 ton (se tabell 1). Det är i nivå med 2012 års slutliga totalskörd. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis; Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 76 % av landets totala matpotatisskörd.

Drygt 50 % högre totalskörd än föregående år redovisas för Norrbottens län. Uppemot 40 % högre totalskörd redovisas för Dalarnas län, medan Värmlands, Gävleborgs och Vätterbottens län har mellan 22 och 26 % högre totalskörd jämfört med fjolåret. Skåne län har däremot 6 % lägre totalskörd jämfört med fjolåret. Övriga län uppvisar mindre förändringar jämfört med föregående år.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskörden översteg 600 000 ton i början av perioden. Trots minskande arealer ligger produktionen på omkring 550 000 under år med goda hektarskördenivåer.

 

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2004–2013

Ton

 

Totalskörden av potatis för stärkelse i nivå med 2012 års resultat

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 42 020 kilo per hektar och den totala skörden till 254 900 ton, vilket är i nivå med föregående års resultat (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. Matpotatis som levererats för användning till stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som matpotatis.

 

Av figur E framgår att 2012 och 2013 års hektarskördar är de högsta som noterats under tioårsperioden.

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2004–2013

kg/hektar

En minskad areal för åren sedan 2008 har kompenserats av goda hektarskördar under dessa år, vilket gör att totalskörden inte minskat i lika stor utsträckning som annars varit fallet. För 2012 och 2013 kan den kraftiga arealminskningen inte fullt ut kompenseras med de höga hektarskördarna som redovisades för åren utan skörden totalt för riket minskar jämfört med tidigare år, se figur F.

 

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2004–2013

Ton

Nästan all potatisareal kunde skördas

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 100 hektar (se tabell 3). Det är en minskning med 650 hektar jämfört med föregående år, som var ett besvärligt skördeår, och den minsta obärgade arealen som redovisats sedan 1997. För potatis för stärkelse beräknas mindre än 5 hektar eller 0,0 % av arealen vara obärgad. Uppgifterna om obärgade arealer är osäkra som en följd av att förekomsten av att de obärgade arealerna varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner.

Odlingsbetingelser

Våren var kylig och grödorna fick på många håll en sen start. Sommaren blev varm och torr. Tillväxten hämmades i odlingar utan bevattning. Hösten erbjöd många dagar med sol och värme och merparten av potatisen kunde skördas under gynnsamma väderleksbetingelser.

Skördens kvalitet

Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Liksom föregående år var små knölar det som rapporterades oftast. För 2013 års skörd uppgav 18 % av brukarna att små knölar förekom i större utsträckning än normalt, en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående år. Brukarna angav förekomst av skorv och larvskador i större utsträckning än normalt, en ökning gentemot föregående år med 14 respektive 5 procentenheter. Även grönfärgade, stora knölar samt frost rapporterades förekomma i större omfattning än föregående år. Röt- respektive kvävningsskador rapporterades däremot i mindre omfattning (12 respektive 8 procentenheter) jämfört med 2012, då den regniga hösten orsakade problem. Även rostringar, mekaniska skador, missformade knölar och sprickor rapporterades förekomma i mindre utsträckning än föregående år.

Jordbrukarna gjorde en bedömning av bortsorteringen av knölar med kvalitetsfel. På riksnivå angav 60 % av jordbrukarna att bortsorteringen av knölar inte var större än normalt medan 21 % ansåg att så var fallet. Det är en minskning med 8 procentenheter jämfört med föregående år av dem som ansåg att bortsorteringen var större än normalt. År 2012 var ett besvärligt skördeår på många håll. Återstående, 19 % av odlarna, hade ingen uppfattning då de t.ex. sålde potatisen utan sortering eller ännu inte börjat sortera potatisen.

I undersökningen om potatis för stärkelse gjordes endast en bedömning om rötskadade knölar förekom i större utsträckning än normalt. Där angav 97 % av odlarna att rötskadade knölar inte förekom i större utsträckning än normalt, endast 1 % av odlarna angav att det fanns mer rötskadade knölar än normalt och 2 % angav ”vet ej”.

Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade m.m. på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4. Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring. Resultaten redovisas utförligare i dokumentet “Beskrivning av statistiken”.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redo­visas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används normalt preliminära grödarealer från det Statistiska meddelandet om jordbruksmarkens användning, vilket baseras på stödansökningar. För att få med fler arealändringar av utvintrade höstsådda grödor till vårsådda användes under 2013 istället ett senare uttag från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 (JO 29  SM 1301).