Statistiken med kommentarer

Odlingen av matpotatis fotsätter att minska

Den preliminära arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, uppgick år 2014 på riksnivå till 17 630 hektar. Det är en minskning med 180 hektar eller 1,0 % jämfört med föregående års slutliga statistik. Arealerna i Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Gävleborgs, Jämtlands. Västerbottens och Norrbottens län minskade med mellan 10 och 50 hektar. Minskningen mätt i hektar var allra störst i Västra Götalands respektive Dalarnas län. I dessa län minskade arealerna med 170 respektive 110 hektar. Skåne, Östergötlands och Örebro län ökade däremot arealen med 100, 70 respektive 60 hektar. I Kalmar, Blekinge, Hallands och Västmanlands län ökade arealen med mellan 10 och 40 hektar jämfört med fjolåret. Övriga län hade endast mindre arealförändringar som understeg 10 hektar jämfört med föregående år. Skörd från kolonilotter, trädgårdsland etc. ingår inte i föreliggande statistik.

Figur A visar att den totala arealen matpotatis i riket sjönk i början av tioårsperioden. Mellan 2006 och 2011 uppgick arealen till omkring 20 000 hektar årligen. Under 2012 och 2013 uppvisar arealen återigen en större minskning med 11 % på två år. Sedan 2005 har arealen matpotatis minskat med 20 %.

Figur A. Matpotatis. Arealer 2005–2014

Hektar

Den preliminära arealen stärkelsepotatis för 2014 redovisades till 6 140 hektar. Det är en liten ökning med 70 hektar eller 1 % jämfört med föregående års slutliga statistik. Arealen i Kalmar län minskade i år med 20 hektar. I Skåne och Blekinge ökade däremot arealen med 70 respektive 30 hektar jämfört med fjolåret.

Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av den senaste tioårsperioden översteg 8 000 hektar för att sedan successivt minska. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet 2011/2012. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011 vilket ledde till en viss återhämtning i arealen, men för 2012 fortsatte arealen att minska. Arealen 2014 är i nivå med föregående års areal. Sedan 2005 har arealen minskat med 27 %.

Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2005–2014

Hektar

Hektarskörden av matpotatis i nivå med föregående år

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2014 till 31 200 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående års slutliga hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Av figur C framgår att hektarskördenivån är relativt konstant under tioårsperioden med undantag för några år med en något lägre skördenivå, nämligen åren 2006, 2007 och 2010.

Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2005–2014

kg/hektar

Högsta hektarskördarna i Hallands och Östergötlands län

Hallands och Östergötlands län redovisar de högsta hektarskördarna med 37 790 respektive 36 410 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående år. Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, har en hektarskörd på 31 550 kilo per hektar, vilket är på samma nivå som i fjol. I Västerbottens och Norrbottens län är skörden per hektar 17 respektive 9 % lägre jämfört med fjolårets höga hektarskördenivå. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 800 kilo per hektar, vilket är i nivå med skördenivån föregående år. Av rikets matpotatisareal var 20 % färskpotatisodlingar. Det är en i stort sett oförändrad andel jämfört med fjolåret. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men brukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis.

Totala matpotatisskörden av matpotatis i nivå med 2013 års skörd

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 550 000 ton (se tabell 1). Det är i nivå med 2013 års slutliga totalskörd, men uppemot 2 % lägre än femårsgenomsnittet. Fyra län dominerar odlingen av matpotatis; Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 77 % av landets totala matpotatisskörd.

Cirka 7 % högre totalskörd än föregående år redovisas för Östergötlands och Hallands län. Omkring 20 % lägre totalskörd än föregående år redovisas för Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län jämfört med fjolårets höga totalskördar för länen. För Västra Götalands län var totalskörden 7 % lägre än föregående år. Övriga län uppvisar mindre förändringar jämfört med föregående år.

Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskörden översteg 600 000 ton i början av perioden. Trots minskande arealer ligger produktionen på omkring 550 000 under år med goda hektarskördenivåer.

Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2005–2014

Ton

Hög hektarskörd av potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 44 030 kilo per hektar vilket är 5 % högre än föregående år. Den totala skörden till beräknas till 270 300 ton, vilket är 6 % högre än föregående års resultat (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. Matpotatis som levererats för användning till stärkelseproduktion ingår inte här utan redovisas som matpotatis.

Av figur E framgår att 2014 års hektarskörd är den högsta som noterats under tioårsperioden.

Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2005–2014

kg/hektar

En minskad areal för åren sedan 2008 har kompenserats av goda hektarskördar under dessa år, vilket gör att totalskörden inte minskat i lika stor utsträckning som annars varit fallet. För 2012 och 2013 kunde inte den kraftiga arealminskningen fullt ut kompenseras med de höga hektarskördarna som redovisades för åren utan skörden totalt för riket minskade jämfört med tidigare år. För 2014 sker en viss återhämtning i totalskördenivån. se figur F.

Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2005–2014

Ton

Mest obärgat i Skåne län

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 230 hektar. (se tabell 3). Det är mer än dubbelt så stor areal som föregående år, då den minsta obärgade arealen redovisades sedan 1997. Jämfört med 2011 och 2012 som var besvärliga skördeår är det drygt 500 hektar mindre som är obärgat. Störst obärgad areal redovisas i Skåne län med 100 hektar obärgat. För potatis för stärkelse beräknas 40 hektar eller 0,6 % av arealen vara obärgad på riksnivå. Uppgifterna om obärgade arealer är osäkra som en följd av att förekomsten av att de obärgade arealerna varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner.

Odlingsbetingelser

Våren var kylig och grödorna fick på många håll en sen start. Enstaka odlare har lämnat uppgifter om frostskador på blasten så sent som vid midsommartid. Redan i slutet av juni kom rapporter om angrepp av bladmögel i potatisodlingar i södra Sverige. Sommaren blev varm och torr och angreppen av bladmögel blev inte så kraftiga som först befarades. I de östra delarna av landet drabbades grödorna av torka. Hösten var överlag mild. I norra Sverige fick dock några odlingar lämnas obärgade på grund av stark frost redan i september. I södra och västra Sverige fick arealer till slut lämnas obärgade på grund av att rikliga regn gjorde det omöjligt att ta upp, trots att skörden kunde fortgå långt in i november. Enstaka odlingar dränktes dock redan tidigare på säsongen av lokala kraftiga skyfall och enskilda brukare drabbades hårt.

Skördens kvalitet

Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning än normalt. Liksom föregående år var små knölar det som rapporterades oftast. För 2014 års skörd uppgav 23 % av brukarna att små knölar förekom i större utsträckning än normalt, en ökning med 6 procentenheter jämfört med föregående år. Rötskador rapporterades av 15 % av lantbrukarna förekomma i större uträckning än normalt, en ökning med 11 procentenheter gentemot föregående års låga nivå. Skorv rapporterades däremot i mindre omfattning, en minskning med 7 procentenheter jämfört med 2013.

Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. I potatisundersökningarna görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande med hjälp av standardtal. För matpotatis beräknades standardtalet för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade m.m. på riksnivå till 9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. Den här statistiken tar inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade skörden före inlagring. Resultaten redovisas utförligare i dokumentet “Beskrivning av statistiken”.

Kommentarer till tabellerna

Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som jämförelse.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används normalt preliminära grödarealer från det Statistiska meddelandet om jordbruksmarkens användning, vilket baseras på stödansökningar. För att få med fler arealändringar användes under 2014 istället ett senare uttag från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2014 (JO 29 SM 1401).