![]() |
![]() | |
Skörd av potatis 2014 | JO 17 SM 1401 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Odlingen av matpotatis fotsätter att minska
Den preliminära arealen matpotatis, som används för
beräkning av totalskördar, uppgick år 2014 på riksnivå till 17 630 hektar.
Det är en minskning med 180 hektar eller 1,0 % jämfört med föregående års
slutliga statistik. Arealerna i Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Gävleborgs, Jämtlands.
Västerbottens och Norrbottens län minskade med mellan 10 och 50 hektar.
Minskningen mätt i hektar var allra störst i Västra Götalands respektive Dalarnas
län. I dessa län minskade arealerna med 170 respektive 110 hektar. Skåne,
Östergötlands och Örebro län ökade däremot arealen med 100, 70 respektive 60
hektar. I Kalmar, Blekinge, Hallands och Västmanlands län ökade arealen med
mellan 10 och 40 hektar jämfört med fjolåret. Övriga län hade endast mindre
arealförändringar som understeg 10 hektar jämfört med föregående år. Skörd från
kolonilotter, trädgårdsland etc. ingår inte i föreliggande statistik. Figur A visar att den totala arealen matpotatis i riket
sjönk i början av tioårsperioden. Mellan 2006 och 2011 uppgick arealen till
omkring 20 000 hektar årligen. Under 2012 och 2013 uppvisar arealen
återigen en större minskning med 11 % på två år. Sedan 2005 har arealen
matpotatis minskat med 20 %. Figur A. Matpotatis. Arealer 2005–2014 Hektar Den preliminära arealen
stärkelsepotatis för 2014 redovisades till 6 140 hektar. Det är en liten ökning
med 70 hektar eller 1 % jämfört med föregående års slutliga statistik. Arealen
i Kalmar län minskade i år med 20 hektar. I Skåne och Blekinge ökade däremot
arealen med 70 respektive 30 hektar jämfört med fjolåret. Figur B visar att arealen potatis för stärkelse i början av
den senaste tioårsperioden översteg 8 000 hektar för att sedan successivt
minska. EU-stödet för kontrakterad stärkelsepotatis upphörde vid årsskiftet
2011/2012. Odlarna utnyttjade sina andelar i större utsträckning under 2011
vilket ledde till en viss återhämtning i arealen, men för 2012 fortsatte
arealen att minska. Arealen 2014 är i nivå med föregående års areal. Sedan 2005
har arealen minskat med 27 %. Figur B. Potatis för stärkelse. Arealer 2005–2014 Hektar Hektarskörden av matpotatis i nivå med föregående år
Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis
beräknas för år 2014 till 31 200 kilo per hektar, vilket är i nivå med
föregående års slutliga hektarskörd. Till matpotatis räknas förutom
färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis
för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och
utsädesodlingar av matpotatissorter. Av figur C framgår att hektarskördenivån är relativt
konstant under tioårsperioden med undantag för några år med en något lägre
skördenivå, nämligen åren 2006, 2007 och 2010. Figur C. Matpotatis. Hektarskördar 2005–2014 kg/hektar Högsta hektarskördarna i Hallands och Östergötlands län
Hallands och Östergötlands län redovisar de högsta
hektarskördarna med 37 790 respektive 36 410 kilo per hektar, vilket
är i nivå med föregående år. Skåne län, som har en omfattande odling av
färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, har en hektarskörd på
31 550 kilo per hektar, vilket är på samma nivå som i fjol. I Västerbottens
och Norrbottens län är skörden per hektar 17 respektive 9 % lägre jämfört med
fjolårets höga hektarskördenivå. När hektarskörden beräknas ingår eventuell
obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade
hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd per skördad areal görs. Hektarskörden för
färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 800 kilo
per hektar, vilket är i nivå med skördenivån föregående år. Av rikets
matpotatisareal var 20 % färskpotatisodlingar. Det är en i stort sett oförändrad
andel jämfört med fjolåret. Uppgifter om färskpotatis
insamlas för färskpotatissorter, men brukaren
har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter som skördats som färskpotatis. Totala matpotatisskörden av matpotatis i nivå med 2013 års skörd
Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till
550 000 ton (se tabell 1). Det är i nivå med 2013 års slutliga totalskörd,
men uppemot 2 % lägre än femårsgenomsnittet. Fyra län dominerar odlingen
av matpotatis; Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län.
Tillsammans står de i år för 77 % av landets totala matpotatisskörd. Cirka 7 % högre totalskörd än föregående år redovisas
för Östergötlands och Hallands län. Omkring 20 % lägre totalskörd än
föregående år redovisas för Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och
Norrbottens län jämfört med fjolårets höga totalskördar för länen. För Västra
Götalands län var totalskörden 7 % lägre än föregående år. Övriga län
uppvisar mindre förändringar jämfört med föregående år. Utvecklingen av den totala matpotatisskörden under den
senaste tioårsperioden visas i figur D. Totalskörden översteg 600 000 ton
i början av perioden. Trots minskande arealer ligger produktionen på omkring
550 000 under år med goda hektarskördenivåer. Figur D. Matpotatis. Totalskördar 2005–2014 Ton Hög hektarskörd av potatis för stärkelse
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och
Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 44 030 kilo per hektar vilket är 5 %
högre än föregående år. Den totala skörden till beräknas till 270 300 ton,
vilket är 6 % högre än föregående års resultat (se tabell 2). I
beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.
Matpotatis som levererats för användning till stärkelseproduktion ingår inte här
utan redovisas som matpotatis. Av figur E framgår att 2014 års hektarskörd är den högsta
som noterats under tioårsperioden. Figur E. Potatis för stärkelse. Hektarskördar 2005–2014 kg/hektar En minskad areal för åren sedan 2008 har kompenserats av
goda hektarskördar under dessa år, vilket gör att totalskörden inte minskat i
lika stor utsträckning som annars varit fallet. För 2012 och 2013 kunde inte den
kraftiga arealminskningen fullt ut kompenseras med de höga hektarskördarna som
redovisades för åren utan skörden totalt för riket minskade jämfört med
tidigare år. För 2014 sker en viss återhämtning i totalskördenivån. se figur F. Figur F. Potatis för stärkelse. Totalskördar 2005–2014 Ton Mest obärgat i Skåne län
Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som
helhet uppgå till 230 hektar. (se tabell 3). Det är mer än dubbelt så stor
areal som föregående år, då den minsta obärgade arealen redovisades sedan 1997.
Jämfört med 2011 och 2012 som var besvärliga skördeår är det drygt 500 hektar
mindre som är obärgat. Störst obärgad areal redovisas i Skåne län med 100
hektar obärgat. För potatis för stärkelse beräknas 40 hektar eller 0,6 %
av arealen vara obärgad på riksnivå. Uppgifterna om obärgade arealer är osäkra som
en följd av att förekomsten av att de obärgade arealerna varierar kraftigt
mellan olika jordbruksföretag och regioner. Odlingsbetingelser
Våren var kylig och grödorna fick på många håll en sen
start. Enstaka odlare har lämnat uppgifter om frostskador på blasten så sent
som vid midsommartid. Redan i slutet av juni kom rapporter om angrepp av
bladmögel i potatisodlingar i södra Sverige. Sommaren blev varm och torr och
angreppen av bladmögel blev inte så kraftiga som först befarades. I de östra
delarna av landet drabbades grödorna av torka. Hösten var överlag mild. I norra
Sverige fick dock några odlingar lämnas obärgade på grund av stark frost redan
i september. I södra och västra Sverige fick arealer till slut lämnas obärgade
på grund av att rikliga regn gjorde det omöjligt att ta upp, trots att skörden
kunde fortgå långt in i november. Enstaka odlingar dränktes dock redan tidigare
på säsongen av lokala kraftiga skyfall och enskilda brukare drabbades hårt. Skördens kvalitet
Jordbrukarna gjorde i matpotatisundersökningen en
bedömning om huruvida olika kvalitetsegenskaper förekom i större utsträckning
än normalt. Liksom föregående år var små knölar det som rapporterades oftast. För
2014 års skörd uppgav 23 % av brukarna att små knölar förekom i större
utsträckning än normalt, en ökning med 6 procentenheter jämfört med föregående
år. Rötskador rapporterades av 15 % av lantbrukarna förekomma i större
uträckning än normalt, en ökning med 11 procentenheter gentemot föregående års
låga nivå. Skorv rapporterades däremot i mindre omfattning, en minskning med 7
procentenheter jämfört med 2013. Uppgifterna om bedömda kvalitetsegenskaper kan ses som
kompletterande information till de standardtal för bortsortering som används
vid beräkningen av den reducerade skördens storlek. I potatisundersökningarna
görs en korrigering av den totala hektarskörden för bortsortering och
småfallande med hjälp av standardtal. För matpotatis beräknades standardtalet
för bortsortering av småfallande, gröna och rötskadade m.m. på riksnivå till
9,5 %. För potatis för stärkelse, där endast rötskadade knölar
bortsorteras, beräknades standardtalet till 0,4 %. Den här statistiken tar
inte hänsyn till lagringsförluster utan skörden beräknas för den bärgade
skörden före inlagring. Resultaten redovisas utförligare i dokumentet
“Beskrivning av statistiken”. Kommentarer till tabellerna
Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket.
I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna,
bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt
medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att
hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Slutliga
resultat för riket för de närmast föregående åren redovisas också som
jämförelse. För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat
krävs att redovisad hektarskörd för länet grundar sig på uppgifter från minst
20 jordbruksföretag. Vid färre antal företag ersätts skördeuppgiften i tabellen
med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta
med ett streck (-). Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används
normalt preliminära grödarealer från det Statistiska meddelandet om
jordbruksmarkens användning, vilket baseras på stödansökningar. För att få med
fler arealändringar användes under 2014 istället ett senare uttag från
Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma
arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och
oljeväxter 2014 (JO 29 SM 1401). |